Till umu.se

VK: Feministiska visioner om liv framför jobb

[2017-09-20] Idéhistorikern Lena Eskilsson skriver i Västerbottens-Kuriren om en ny bok, "Feminism som lönearbete", där genusforskarna Maria Carbin, Johanna Overud och Elin Kvist, Umeå universitet, undersöker lönearbetets roll i svensk feminism och jämställdhetspolitik.

Lena Eskilsson
Hösten är här. Sommar- och semesterlivet är sen länge förbi och de flesta med lönearbete har återvänt till jobbet. Arbetets och skolans tid börjar återigen styra tillvaron. För en del känns denna återgång till normalitet och vardagliga rutiner bra.

För andra innebär förändringen att man börjar fundera över och kanske ifrågasätta sina livsprioriteringar. Är meningen med livet verkligen att (löne)arbeta så mycket som man gör? Skulle vi inte kunna dra ned på konsumtion och materiella anspråk för att i stället ha mera tid för relationer, omsorg, intressen?

I dag när heltidslönearbete är normen för vuxna människor kan det dock vara svårt att ändra livstil. Arbete ses inte bara som ett sätt att försörja sig eller få tillgång till sociala rättigheter. I den allt dominerande arbetslinjens idé ingår också att arbete ger personlig tillfredställelse och identitet.

Särskilt svårt att ifrågasätta lönearbetsnormen är det om man är feminist. Rätten till ett arbete man kan försörja sig på har varit, och är, en central del i kvinnorörelsens kamp för jämställdhet och självständighet.

Hinder för lönearbete

Hur stor andel kvinnor som deltar i arbetslivet har kommit att bli ett mått på frigörelse i internationella jämförelser. Sverige hamnar ofta i toppen på denna jämställdhetslista.

Men lönearbetsnormen har en avigsida. Samtidigt som lönearbetet värderas högt, både ekonomiskt och demokratiskt, nedvärderas omsorgsarbetet. Hushållsarbete, liksom att ta hand om barn och gamla, ses som ett hinder för lönearbete och en ”kvinnofälla”. På det allt intensivare och osäkra lönearbetets skuggsida finns alltså det reproduktiva arbetet som osynliggörs och fördelas ojämlikt.

Omsorgsarbete får inte ta tid från lönearbetsdagen eller betyda något i reda pengar – men gör det ändå. Resultatet blir att allt fler pressar sig ytterligare lite till för att också hinna med allt det andra: fixa kläder till skolans maskerad, besöka en sjuk kompis och lösa korsord med gamla mamma. Och den stressrelaterade ohälsan ökar.

Produktivt och reproduktivt arbete

Hur har vi hamnat här? undrar några genusforskare verksamma vid Umeå Universitet. I boken Feminism som lönearbete (Leopold förlag) undersöker Maria Carbin, Johanna Overud och Elin Kvist lönearbetets roll i svensk feminism och jämställdhetspolitik. Avsikten är att reflektera över ”relationen mellan betalt och obetalt arbete, mellan så kallat produktivt och reproduktivt arbete eller mellan lönearbete och omsorgsarbete” – en fråga som traditionellt sett betraktats som själva epicentrum i feministisk analys och debatt.

Arbete ses inte bara som ett sätt att försörja sig eller få tillgång till sociala rättigheter. I den allt dominerande arbetslinjens idé ingår också att arbete ger personlig tillfredställelse och identitet.

Jag ska återkomma till Feminism som lönearbete, men vill först sätta in frågan om arbetets roll i människans liv i ett större idéhistoriskt sammanhang. Vår tids föreställningar om arbete har en lång historia.

Antiken, reformationen och upplysningen

I den kristna kulturen – till skillnad från den antika grekiska – har den positiva synen på arbetet dominerat. Särskilt med Luther och reformationen togs ett viktigt steg på väg mot arbetssamhället, där arbete ses som grundval och norm för mänskligt liv. De radikala upplysningsfilosoferna befäste arbetsperspektivet på historien.

Inom två av den moderna tidens politiska ideologier – liberalismen och socialismen – har arbetet och arbetets värde spelat en central roll. Dessa ideologier har, tillsammans med den lutherska arbetsetiken, till stor del format de positiva attityder till arbete som präglat 1900- och 2000-talets samhällsdebatt.

Parallellt med arbetets upphöjande har det emellertid existerat en motsatt uppfattning – att arbete är ett nödvändigt ont. Målet för den arbetande människan måste vara att nedbringa arbetstiden så mycket som möjligt så att hon kan göra annat, eller ingenting. Olika sätt att uppnå den arbetsfria tillvaron har föreslagits av många västerländska utopister.

Ofta har vägen tillbaka till paradiset gått via arbetets rationalisering och en upphävd arbetsdelning. Att ökad produktivitet skulle innebära att arbetstiden reducerades var också en central tanke hos den tidiga arbetarrörelsen. Det var denna föreställning som låg bakom de samfällda krav på reglerad och minskad arbetstid som drevs av fackföreningsrörelser runt om i den industrialiserade världen kring sekelskiftet 1900 och framåt.

Trots kombinationer av offentliga och privata lösningar på omsorgens och hemarbetets behov kvarstår problemen för många att få livets olika delar att gå ihop.

Idéen om lagfäst rätt till semester

Arbetarrörelsens kamp för kortare och reglerad arbetstid handlade till en början om arbetsdagens längd. När detta sedan genomförts kom diskussionerna framför allt att handla om behovet av en längre och mera sammanhållen ledighet. Idéen om lagfäst rätt till semester fick genomslag under 1930-talet.

Den första svenska semesterlagen infördes 1938 och gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. Dessa har nu blivit till fem. Men sedan det lagstiftades om 40 timmars arbetsvecka på 1970-talet har frågan om en förändring av arbetstiden i princip försvunnit som krav från fackföreningsrörelsen. Ytterligare arbetstidsförkortningar har dock lyfts till diskussion av andra grupperingar vid flera tillfällen.

I tidigare diskussioner om man ”lever för att arbeta” eller ”arbetar för att leva” har omsorgsarbete och det kvinnliga dubbelarbetet i stort sett varit osynligt – även om det funnits en del visioner om ett samhälle format efter hemmets och reproduktionens behov. Med kvinnors inträde på arbetsmarknaden i stor skala under 1960- 0ch 70-talen ökade dock medvetenheten om detta dilemma.

I Feminism som lönearbete beskrivs hur lösningar på detta omsorgsglapp gått från statliga, offentliga åtgärder till att betrakta marknaden som svaret på hur behovet av vård och omsorg ska lösas när allt fler lönearbetar allt mer.

När det offentligas roll minskade lades större ansvar för omsorgsarbetet på familjen i kombination med privata inslag och aktörer inom välfärdssektorn, med alla dess ekonomiska och moraliska överväganden.

Trots kombinationer av offentliga och privata lösningar på omsorgens och hemarbetets behov kvarstår problemen för många att få livets olika delar att gå ihop.

I Feminism som lönearbete presenteras inga lösningar. Men man utforskar och diskuterar historiska och nutida alternativ till den absoluta lönearbetsnormen: kollektivhus, lön för hushållsarbete, utökad föräldraledighet, 6-timmars arbetsdag, rut-avdrag – samt efterlyser en konstruktiv feministisk arbetskritik. Visioner som sätter livet framför jobbet. Eller åtminstone nya sätt att organisera och fördela såväl lönearbete som allt annat arbete som hör livet till.

Text: Lena Eskilsson

Texten finns även publicerad på vk.se

Redaktör: Per Melander

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid285523


Kommunikatörer

Presschef 

Mattias Mitz
Tel: 090-786 50 89
Mobil: 070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se
mattias.mitz@umu.se

Medicinsk fakultet

Daniel Harju
Tel: 090-786 64 65

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Ingrid Söderbergh
Tel: 090-786 60 24
Mobil: 070-604 03 34

Humanistisk fakultet

Per Melander
Tel: 090-786 93 79

Samhällsvetenskaplig fakultet

Eva Stoianov
Tel: 090-786 62 28

Lärarhögskolan

Vakant (presschef)
Tel: –