Intervju
Anders Bergh söker efter bättre diagnosmetoder

Namn: Anders Bergh, professor i patologi
Säkraste sättet att få prostatacancerforskningen att ta stora steg framåt, menar forskaren Anders Bergh, är att man systematiskt börjar samla på vävnads- och blodprover från prostatacancerpatienter.
– Det är en förutsättning för att snabbt hitta och utvärdera bättre diagnosmetoder, metoder som behövs för att skilja farliga från ofarliga tumörer. Det är vansinnigt att sjukvården inte har en skyldighet att spara prover, det sinkar lösningen med minst tio år.
Anders Bergs forskning handlar om att utveckla bättre metoder för att hitta de aggressiva tumörerna i ett tidigt stadium. Svaret tror han ligger i samspelet mellan cancercellen och dess omgivning.
Dagens prover är inte till någon riktig hjälp eftersom de inte kan skilja på riktigt farliga och ofarliga tumörer. Det innebär att många behandlas för sent och otillräckligt medan andra behandlas i onödan.
Hälften av alla äldre män har prostatatumörer, de flesta kan leva med dem utan besvär. Nästan ingen har bara en tumör, medeltalet är tre, men en del kan ha upp till tio olika prostatacancrar. Dessutom syns inte prostatacancer på röntgen. Det gör diagnostiserandet av sjukdomen särskilt komplicerad.
Anders Bergh vill varken säga jag eller nej till allmän undersökning, screening, av alla män med PSA-prov för att hitta prostatacancer.
– Jag menar att vi måste skaffa fram bättre diagnostiska metoder, och det fort. Om vi inför allmänna undersökningar med PSA-prov, vad gör vi då med alla som får beskedet att de har prostatacancer, men där vi inte vet vad vi skall göra eftersom vi inte vet hur farlig tumören egentligen är? Ska vi behandla och orsaka biverkningar i onödan - eller ska vi avvakta och hålla tummarna? Om vi säger nej till screening kommer en hel del män till behandling för sent – lämnar vi då inte dessa i sticket?
Det viktigaste när det gäller effektiv behandling av cancer är att hitta tumören innan den sprider sig.
– Primärtumören kan vi operera bort, det är metastaserna som är problemet. När cancern väl spritt sig är det oftast omöjligt att bota patienten. Cancercellerna är ofarliga i sig själva. Det är först när de får omgivande celler och vävnader att arbeta för sina syften, som de blir farliga.
Anders Bergh vill förstå hur den processen går till.
– Man kan jämföra cancerceller med sektledare. Cancercellerna går in och ”omvänder” omgivningen, får stödjeceller, blodkärl och immunsystemet att underlätta för att tumören ska växa och sprida sig. Genom att titta på förändringar i omgivningen kring tumörer borde man kunna se att här finns en tumör och kanske också avläsa hur farlig den egentligen är.
Prostatacancermetastaser sätter sig i benmärgen, men det är först när metastaserna är stora som de går att upptäcka.
– Jag forskar om vad det är i benmärgen som gör att de trivs så bra där och vad det är i den omgivningen som gör att våra försök att behandla, oskadliggöra cellerna, inte fungerar. I första taget behöver vi inte sikta på att få bort metastaserna helt. Jag hoppas hitta faktorer i omgivningen som kan få dem att växa sämre. Genom att bromsa tillväxten kan vi skjuta på sjukdomsförloppet och eftersom det är en sjukdom som drabbar äldre män är det mycket betydelsefullt. Kanske kan vi bromsa utvecklingen så att de aldrig hinner bli sjuka innan de dör av ålderdom.
Anders Bergh är hoppfull om att hitta något som hämmar tillväxten.
– Många män har flera tumörer i prostatan som kroppen trots allt klarar att hålla i schack, som aldrig utvecklas till en aggressiv cancer. Det måste betyda att det finns en lösning säger överläkare och professor Anders Bergh.