Forskarporträtt
Bättre matematikundervisning ger bättre elever
Namn: Johan Lithner,
professor i matematisk didaktik
Larmrapporterna om svenska elevers dåliga mattekunskaper duggar tätt. Johan Lithners forskning visar dock att det inte är eleverna det är fel på – det är undervisningen.
Det stämmer inte att svenska elever är usla i matte, men det är bekymmersamt så länge många inte klarar målen. En förändrad matematikundervisning behövs för att svenska elever ska prestera bättre, säger Johan Lithner, professor i matematikdidaktik.
Johan forskar om matematikdidaktik – hur man lär ut matematik.
– Det finns mycket inom det här området som vi forskare och pedagoger saknar kunskap om. Ett generellt forskningsresultat är att lärandet är mer komplext än man har trott, konstaterar Johan Lithner.
Larmrapporterna om de svenska elevernas dåliga mattekunskaper duggar tätt. Men enligt Johan Lithner är den bilden ganska förenklad.
– Man väljer ofta ut de delar i undersökningarna där det skett dramatiska förändringar. Inom vissa områden har prestationerna minskat inom andra ligger svenska elever bra till.
Johans forskning är inriktad på lärandesvårigheter inom matematiken.
– Det handlar inte om de som behöver specialpedagogik utan de svårigheter som de flesta stöter på i sina matematikstudier. Det finns indikationer på att undervisningen inte fungerar bra och att eleverna skulle kunna lära sig mer genom en förändrad undervisning.
En bov i dramat verkar vara utantillärningen som har präglat den svenska undervisningen under en längre period.
– Det fungerar kortsiktigt men inte långsiktigt. Eleverna lär sig utan att förstå. Jag har lärt sjuåringar att derivera polynom så att de skulle kunna ta några poäng på gymnasienivå men de förstår ju inte vad de gör.
Johan menar att matematikundervisningen har blivit för ytlig, en följd av att man har förenklat den för att göra den tillgänglig för fler.
– Vissa saker måste man lära sig utantill, allt går inte att förstå. Men man bör utveckla fler komponenter inom matematikdidaktiken och utveckla den problemlösande sidan, införa kreativa resonemang istället för imitativaresonemang ? utantillinlärande ? som skolan har alldeles för mycket av. Undervisningen måste vara både begriplig och användbar.
Johan och hans kollegor har studerat och analyserat ett antal läroböcker inom grundskolan och tentor på universitetsnivå och bilden är densamma oavsett nivå.
– De flesta tal bygger på utantillärande, endast tio procent löser man genom eget resonemang. Dessa är dessutom oftast de svåraste talen som få möter.
Paradoxalt nog ser konstruktionen av de nationella proven ut på ett helt annat sätt. Där är hälften av talen kreativa och hälften sådana som man klarar genom utantillärning. Vilket kan vara en av förklaringarna till de dåliga resultaten.
– De som konstruerar proven följer kursplanerna där de står att större tyngd ska läggas på problemlösning. Undervisningen uppfyller inte målen, kanske för att det kräver mer tid av lärarna, tid som de inte har.
Men även attityder och inställningar till lärandet spelar in.
– Asiaterna är framgångsrika, ämnet har hög status och de jobbar på ett annat sätt. Samtidigt visar undersökningar att svenska elever tycker bra om matte, medan asiatiska elever inte gillar ämnet. De finska eleverna som är framgångsrika i internationella mätningar säger att de inte trivs med undervisningen.
Ett annat problem är att göra forskningsresultaten mer användbare i klassrummet.
– Det tar tid innan de når ut samtidigt så måste vi forskare bli bättre på att ta fram resultat i en form som gör dem lättare att använda i praktiken, i klassrummen, menar Johan Lithner.
Mer om Johan
Gör på fritiden: Vara med familjen, friluftsliv, motion, bygga hus
Läser helst: Allt möjligt
Äter gärna: Egenhändigt fångad fisk
Lyssnar på: Rock
Förebild: Min fru
