Intervju
Katrine ser minnet på röntgen
Namn: Katrine Åhlström Riklund,
professor och överläkare i diagnostisk
Nyfikenheten över hur allt hänger ihop har funnits hos Katrine Åhlström Riklund sedan barnsben. Som liten plockade hon sönder och undersökte det mesta som kom i hennes väg och genom att byta vatten och växter experimenterade hon sig fram för att se vad som hände med spiggodlingen vid bryggan i Trollbäcken utanför Piteå.
Katrines forskning är bred och spänner över flera områden men gemensamt är att det handlar om sjukdomar i hjärnan och diagnostik genom olika röntgenmetoder.I dag följer hon blodflöden och radioaktiva spårämnen i hjärnan för att upptäcka sjukdomar som till exempel demens eller parkinsonism.
– Genom att föra in ett speciellt radioaktivt spårämne i väldigt låga doser kan vi följa blod- flöden i hjärnan och med hjälp av en gamma- kamera se hjärnans funktion. Att det fungerar beror på att hjärnblodflödet speglar hjärnans funktion. Sänkta blodflöden i ett område betyder att hjärnans funktion har minskat på just det stället, förklarar Katrine Åhlström Riklund.
Eftersom olika funktioner är knutna till olika områden kan mönstret i nedsättning ge information om vilka funktioner som är drabbade eller ge stöd för vilken diagnos patienten har. Med hjälp av blodflödesanalyser kan minnesned-sättningar och sjukdomar som Alzheimer eller demens fastställas i ett tidigare skede vilket också förbättrar behandlingsmöjligheterna.
– Det är en metod som används rutinmässigt. Vi arbetar med att analysera bilderna från hjärnan och att jämföra med bilder från friska hjärnor. Vi arbetar också med att förstå hur exempelvis utbildning kan påverka hjärnblodflödet på sikt. För att förbättra metoden försöker vi att provocera hjärnan genom att den som ska undersökas får lösa en minnesuppgift samtidigt som den radioaktiva substansen injiceras i blodet. På så sätt har vi visat att hjärnan vid tidig Alzheimer inte reagerar på samma sätt som hos friska och att vi tidigare kan se förändringar i blodflödet.
Om man genomgår en demensutredning får man göra en blodflödesstudie där man ser hjärnans funktion och hur blodflödet förändrats i jämförelse med hjärnans ålder.
– Demenssjuka insjuknar i så olika åldrar. Tyvärr är det ett kroniskt förlopp som inte går att bota men om det upptäcks i tid kan man sätta in bromsmediciner som förskjuter förloppet en tid, förklarar Katrine Åhlström Riklund.
Ett annat stort forskningsprojekt som Katrine arbetar med handlar om parkinsonsjukdomar.
– Det kallas NYPUM, nya patienter med parkinson i Umeåregionen. Hjärnan undersöks med en gammakamera för att se funktionen i dopaminsystemet. Med denna metod under- söker vi receptorer eller omkopplingsstationer i hjärnans centrala delar. När sjukdomen drabbar rörelseförmågan beror det på celldöd i de nervbanor som går till kärnor som styr och reglerar koordination och omkopplingssystemen. Genom att följa funktionen i dessa system tillsammans med en lång rad andra faktorer kommer vi att öka kunskapen om sjukdomarna, förbättra diagnostiken och förhoppningsvis bidra till att nya behandlingsmetoder kan utvecklas. Innan dopaminstudier med gammakamera började användas hade upp till 20 procent av patienterna med Parkinson fel diagnos. Idag är den siffran betydligt lägre.
Katrine förklarar att målet med nästan allt de gör är att förstå sjukdomar för att säkrare kunna diagnostisera och prognostisera dem. Hennes drivkraft är och har alltid varit nyfikenheten och viljan att veta varför saker är som de är.
– Det ska vara roligt. Att jag skulle bli disputerad och professor fanns inte i min sinnevärld, det var inga mål, nyfikenheten har fört mig dit. Förutom forskningen så jobbar Katrine även som läkare och är medicinskt ansvarig inom landstinget för en av Sveriges största nukleärmedicinska avdelningar. Hon är dessutom prefekt, chef, för institutionen för strålningsvetenskaper.
Mer om Katrine
Favoritforskare genom tiderna: Marie Curie
Dold talang: Är inte så dold av sin natur
Hobby: Slalom på vintern och båtliv och golf
på sommaren
Bäst i skivsamlingen: Har ingen skivsamling
Äter och dricker helst: Helstekt renfilé med
wokad spenatröra och ett gott rött vin,
varm getost med färska fikon och honung
