Forskarporträtt
Lavar – levande varningssystem för klimatförändringar
Namn: Kristin Palmqvist,
professor i växtekofysiologi
Lavar är känsliga för luftföroreningar och förändrat klimat. Det gör dem till en viktig pusselbit i forskarnas studier av klimatförändringar. Man vet att lavarna försvinner på många platser i dag men inte riktigt varför.
Kikki Palmqvist hoppas att kunna lösa den gåtan. Hon bedriver ett långtidsförsök i en lavrik skog på Kulbäcksliden utanför Vindeln i Västerbotten. Runt sexton träd har hon byggt sju till åtta meter höga torn för att kunna observera vad som händer med lavarna om man utsätter dem för olika påfrestningar.
– Lavar är duktiga på att ta upp och lagra kväve. Vi vet att ökad kvävebelastning har en betydelse för att de har försvunnit från stora delar av Europa, men eftersom ingen märkte något förrän det var för sent vet vi inte vad det var som hände. I försöksparken gödslar vi träden med fem olika nivåer av kväve för att se hur de påverkas. Vi följer förändringarna genom att fotografera lavarna och jämföra dem med tidigare fotografier, berättar Kikki.
De mäter också kemiska och fysiologiska förändringar hos lavarna för att följa och förstå förändringarna.
– I tornen kan vi också se om någon lav brer ut sig på någon annans bekostnad, om de blir sjuka eller godare att äta och därför försvinner
Tornen uppförde 2005 men redan nu kan man se effekter.
– Hittills har vi inte lyckats gödsla ihjäl några lavar, även om vi har försökt, säger Kikki med ett skratt. I tidigare korttidsförsök har vi gödslat mer än tio gånger så mycket som man gör i Holland, och det är riktigt mycket. Just tidsfaktorn verkar därför vara viktig.
Parallellt med långtidsförsöket med gödsling pågår nya korttidsexperiment.
– Vi hoppas på så vis kunna separera påverkan av korttids- och långtidseffekter.
Sverige och Norrland lämpar sig väldigt bra för studier av lavar eftersom det finns 2 000 olika lavar i landet.
– Totalt i världen finns det 20 000 arter. Lavarna är viktiga eftersom de kommer först till områden utan växtlighet. De banar väg för ny växtlighet. De har också betydelse för den biologiska mångfalden. Eftersom de är anpassade till näringsfattiga miljöer blir de mycket känsliga för förändringar. Om lavarna försvinner så försvinner även spindlar och kvalster som i sin tur innebär att fåglarna inte har någon föda.
Lavar är egentligen inte ”arter” eftersom de är en symbios mellan flera olika organismer, oftast svamp och en alg, men ibland svamp och en cyanobakterie.
– Det gör dem extra spännande. De har många färger och former och är väldigt vackra. En av de vackraste tycker jag är den smaragdgröna lunglaven. Fönsterlaven, vitmossa, är också väldigt vacker. På nära håll ser den ut som ett träd i miniatyr.
Lavar är ganska okomplicerade organismer att forska på vilket gör att de fungerar bra som modellsystem.
– Det innebär att vi kan använda experiment på lavar för att få svar på frågor som gäller mer komplexa organismer, förklarar Kikki Palmqvist.
Mer om Kikki
Gör på fritiden: Syr på vintern och är ute i trädgård och natur på sommaren
Läser helst: Nobelpristagare och deckare på engelska
Äter gärna: Allt min man lagar
Lyssnar på: P1
Förebild: Dag Hammarsköld och Nelson Mandela
