Intervju
På jakt efter proteiners funktion och form
Namn: Lars Backman, professor i biokemi
Varför fungerar det biologiska maskineriet och vad är det som går fel när det inte gör det? Lars Backman studerar cytoskelettet och hur några speciella proteiner och deras nätverk arbetar. Kunskap som bidar till ytterligare några bitar i biologins stora pussel.
Att sitta med en lite blå pusselbit som ska infogas bland tusen andra små, blå bitar för att bilda en helhet – en vacker himmel– ungefär så kan man säga att det är att jobba med grundforskning, vilket Lars Backman gör.
Ett dilemma med grundforskning är att man inte vet när forskningen kommer att leda fram till någon konkret användning, bara att det kommer att ske.
Lars Backmans forskning är inriktad på cellernas cytoskelett och några proteiner som är viktiga för dess funktion. Alla levande högre organismer är helt beroende av cytoskelettet .
– Cytoskelettet fungerar som en bakvänd byggnadsställning, det sitter på insidan av cellen och är elastiskt. För de röda blodkropparna är elasticiteten helt avgörande eftersom de ska ta sig igenom trånga passager. Om vi till exempel får i oss för mycket kolesterol minskar elasticiteten, blodkropparna tar sig inte fram som de ska och en blodpropp bildas, förklarar han.
Protein som spelar en roll vid stroke
Men utan fungerande cytoskelett skulle vi inte ens komma så långt eftersom det också är helt av avgörande för att blodkropparna ska ha rätt form och hålla ihop när de passerar igenom hjärtat.
– De skulle gå sönder, blodkropparna slugas omkring som i en centrifug. Röda blodkroppar som får genetiska förändringar som ändrar dess form går sönder hela tiden, berättar Lars.
Ett av de proteiner som Lars studerar är spectrin.
– Det är det proteinet som bygger upp byggnadsställningen. Jag vill förstå vilken roll det och andra spectrin-lika proteiner har för cytoskelettes funktion och struktur. Spectrin finns också i andra celler men där har det en annan funktion. Det som gör det så intressant är att om man ändrar på spectrinet händer det saker, något som gör att det kan vara av intresse för läkemedelsframställning, fast det syftar inte min forskning till, påpekar han.
Lars titta också på calpain, ett protein som är kalicumberoende och bryter ner andra proteiner.
– Det aktiveras exempelvis vid stroke, och bryter ner spectrinet i hjärnan.
Släktforskning med evolutionära förtecken
Lars och hans kollegor har letat efter den enklaste organism som har spectrin eller spectrin-liknande proteiner. De hittade parasiten Entamoeba histolytica som innehåller α actinin.
– Det anses vara föregångaren till spectrin. På så vis kan vi göra släktforskning och se hur proteinet utvecklats över tid. Det utvecklingsträd vi kom fram till stämde överens med andra forskares rön men vi kunde dessutom förbättra kartläggningen på en punkt.
När det gäller parasiten så infekterar den ett stort antal människor varav cirka 100 000 dör årligen, på grund av att bland annat deras lever förstörs.
– Parasiten har två typer av α actinin som vi har isolerat och karakteriserat. Genom våra studier hoppas vi bidra till ökad kunskap om hur Entamoeba och andra liknande parasiter infekterar människor och djur, konstaterar Lars Backman.
Mer om Lars Backman:
Äter helst: Det beror på årstid
Lyssnar på: allt från klassiskt till pop
Läser: gärna deckare
Gör gärna på fritiden: rör på mig, promenerar, åker skidor jobbar i trädgården
Födelseår: 1951
