Forskarporträtt
Lars ser hur hjärnan arbetar
Namn: Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap
Den ser ut som en jättelik valnöt och har en konsistens som ett löskokt ägg. I hela mänsklighetens historia har den hållit sina hemligheter dolda i en grå intetsägande massa men sedan ett tiotal år tillbaka har nya möjligheter öppnat sig.
Ny teknik innebär att forskarna kan se, mäta och registrera hur hjärnan arbetar och vilka delar i hjärnan som aktiveras vid olika händelser, något som öppnar oanade möjligheter.
– Det är revolutionerande för minnesforskningen och hjärnforskningen i stort. Om en
person har haft en minnesstörning har vi tidigare inte kunnat se var det brister, nu kan vi det. Vi kan till och med se vilka delar i hjärnan som används vid olika sinnesuttryck, förklarar Lars Nyberg.
– Olika delar av hjärnan aktiveras vid olika sinnesstämningar, vi kan också se andra emotionella uttryck, motorisk aktivitet eller vilka minnesfunktioner som används eftersom olika minnessystem aktiverar olika områden. Det innebär att vi kan lära oss grundläggande saker om hjärnan som vi inte tidigare kunnat. Bara på de
senaste tio åren har kunskapen ökat oerhört.
Det var i början på 1990-talet när magnetkamerorna och fMRI-tekniken utvecklades som genombrottet kom. fMRI är en förkortning av functional magnetic resonance imaging. Tekniken innebär att man ser vad som händer i hjärnan samtidigt som den arbetar.
– Vi studerar hjärnfunktion indirekt via metabola förändringar. Hjärnan behöver syre
och socker för att kunna arbeta vilket den får via blodomloppet. Där hjärnan är mer aktiv är blodet mer syrehaltigt. Eftersom syrefattigt och syrerikt blod har olika magnetiska egenskaper så kan vi se den skillnaden i magnetkameran.
De magnetiska krafterna i magnetkameranär oerhört starka. Styrkan mäts i Tesla.
En magnet på en Tesla lyfter en bil. Den kamera som hittills använts är på 1,5 Tesla och helt nyligen har universitetssjukhuset fått en MR-kamera på tre Tesla.
Fördelen med fMRI-tekniken är att man inte behöver använda radioaktiva spårämnen.
– Det är bra eftersom man ibland vill göra flera studier på samma person. Nu är vi också inne på mer komplexa studier som empatisk förmåga, smärtsystem, medicinering och placeboeffekter.
Resultaten kan bland annat kasta nytt ljus över sjukdomar som exempelvis autism.
Ett av de forskningsprojekt som Lars Nyberg arbetar med är den stora Betula-studien. Projektets syfte är att studera hur minnesfunktioner förändras under vuxenlivet, att bestämma riskfaktorer för demens och tidiga tecken på demens.
– Sedan 1988 har vi vart femte år gjort olika studier, omkring 4 500 personer har varit med en eller flera gånger. Det är en unik studie även internationellt eftersom vi har personer i flera åldersgrupper, de yngsta är bara 35 år. Men än så länge har vi inte använt oss av fMRI i studien, säger Nyberg. Eller, vi har bara gjort det i mindre
delstudier kopplade till Betula.
Resultat från projektet visar att det finns ett starkt genetiska samband men även könsskillnader när det gäller minne.
– Ett annat intressant fynd är att äldre personer som visar god minnesförmåga ofta har ett rikt socialt nätverk, har hög utbildning samt sina egna tänder kvar. När det gäller tidiga tecken på demens har projektet kunnat visa att minnesprestationen varit låg hos dessa personer redan tio år innan diagnosen demens ställts, berättar Nyberg.
Mer om Lars
Favoritforskare genom tiderna: Endel Tulving
Dold talang: Snickra på huset
Hobby: Fiske, särskilt flugfiske
Bäst i skivsamlingen: En favorit genom åren
är David Bowie
Äter och dricker helst: Röding med ett gott vitt vin
