Intervju
Hur anpassar sig växter till miljöförändringar?

Namn: Pär Ingvarsson, professor i evolutionsgenetik
Att flytta en växt, till exempel en asp, som har växt i Skåne till Umeå eller vice versa fungerar inte så bra. Trädet kommer inte att växa och utvecklas som det ska. Pär Ingvarssons forskning handlar om hur olika växter anpassar sig till de växtmiljöer som de har, något som har blivit extra aktuellt med tanke på klimatförändringarna.
– Jag är intresserad av hur växterna anpassar sig, vilka gener och evolutionära processer som är inblandade och hur snabbt det går för dem att anpassa sig till nya förutsättningar, förklarar Pär Ingvarsson.
Den kunskapen har blivit ännu viktigare i takt med att klimatförändringarna påverkar växtmiljöerna i ett betydligt snabbar tempo jämfört med tidigare.
Vissa växter klara att byta växtmiljö bättre än andra.
– De flesta, som asparna, styrs av ljuset. De är programmerade att exempelvis tappa bladen när det varit mörkt i fem timmar. I Skåne sker det i september men i Umeå först i oktober. Om ljuset inte stämmer blir signalerna fel. I oktober kan den första frosten ha kommit i Umeå. Om bladen fryser tappar trädet energi och får sämre förutsättningar nästa år, i värsta fallkan det dö.
Snabb utveckling
En längre växtperiod för ett träd som flyttas kan paradoxalt nog innebära en mindre tillväxt.
– En asp som flyttas från norra Sverige till Skåne växer nästan inte alls. Vi har planterat träd från hela Sverige på en försöksyta i Skåne där de lokala träden är 3-4 meter höga medan de från Luleå knappt syns.
Att studera träd och växters utveckling är extra gynnsamt i bland annat Umeå.
– För ett par tusen år sedan var det havsbotten här. Allt som växer här har anpassat sig under den tiden, vilket är en kort tid med tanke på att träd kan bli flera hundar år gamla. Det rör sig inte om så många generationer. Det är betydligt lättare att studera processer som går fort eftersom de lämnar mer spår efter sig, förklarar Pär Ingvarsson.
Designade träd
Pärs forskning syftar till metodutveckling, att hitta och kartlägga gener som påverkar utvecklingen.
– Vi vill hitta genuppsättningar som är bra för den lokala miljön. I förlängningen är det något som skogsbruket kan använda sig av.
Även om Pär sysslar med grundforskning och framför allt studerar den naturliga utvecklingen så pekar han på att det genom genurval går att skräddarsy träd för olika tillämpningar.
– Man kan designa träd med hög cellulosahalt för papperstillverkning eller med högt energiinnehåll för bioenergi eller få träden att växa rakt för att få fina plankor. Naturen har själv redan gjort många av de experimenten under utvecklingens gång, konstaterar han.
Mer om Pär Ingvarsson:
Äter helst: Indisk mat just nu. Gillar att laga mat.
Lyssnar på: Allt utom jazz
Läser helst: lyssnar på talböcker när jag cyklar till jobbet, gärna biografier
Gör gärna på fritiden: Spelar piano, trumpet eller gitarr
Födelseår: 1969