Intervju

På jakt efter ALS-gåtans lösning

Namn: Peter M. Andersen, professor i neurologi

Den dödliga nervsjukdomen ALS beror på att ett protein veckas fel och klumpar ihop sig i hjärna och ryggmärg. Forskare vid Umeå universitet ska nu försöka ta reda på hur skadliga hopklumpningar uppstår, och varför bara en viss sorts nervceller dödas. På sikt hoppas de kunna utveckla effektiva behandlingar.

ALS – eller amyotrofisk lateralskleros – är en sjukdom som angriper och bryter ner nervceller som styr musklerna, något som leder till muskelförtvining och förlamning. En gemensam nämnare för ALS, Alzheimers och Parkinsons sjukdomar är att proteiner som viks ihop fel bildar stora klumpar i nervsystemet. Vad som styr bildningen av dessa ”aggregat” av felveckat protein är fortfarande okänt.

Forskare vid Umeå universitet har tidigare kunnat koppla ALS till en defekt form av proteinet superoxiddismutas-1, SOD1. Det felveckade proteinet finns i hela kroppen, men dödar bara en viss typ av nervceller. Hur det går till när proteinmolekylerna kletas samman till skadliga klumpar i nervsystemets celler är fortfarande en gåta. Nu ska den framgångsrika forskargruppen försöka närma sig svaret på hur och varför sjukdomen bryter ut.

Klumpar av felveckat SOD1-protein syns här som gröna prickar i cellvätskan inne i en motorisk nervcell i ryggmärgen från en ALS-patient. Det röda är nervcellens kärna.

Vill stoppa sjukdomens snabba förlopp

Flera ärftliga sjukdomsanlag är redan kända, och i det nya projektet ska forskarna leta efter ännu fler genetiska förändringar som kan kopplas till ALS och demens. De ska också kartlägga om det finns olika sorters proteinklumpar, och undersöka i detalj hur sjukdomen sprids i nervsystemet. Enligt en rådande teori är det just det felveckade SOD1-proteinet som leder till att sjukdomen kan spridas i nervsystemet, och forskarna planerar därför att utveckla och testa specifika antikroppar mot proteinet för att se om utbredningen kan stoppas.

Forskargruppen består av (från vänster) Jonathan Gilthorpe, Mikael Oliveberg, Peter M. Andersen, Thomas Brännström och Stefan L. Marklund.

Till hjälp för forskarna är en ny kärnmagnetisk resonans-teknik – NMR – som används för att studera hur SOD1 rör sig i nervvävnaden och hur proteinklumpar utvecklas. Den nya tekniken gör det också möjligt att ta reda på exakt vilka ytor på SOD1-proteinet som limmas ihop i klumparna. Nästa steg är att hitta eller tillverka små passande molekyler som kan blockera fästytorna och hämma hopklumpningen.