Intervju
Fokus på samisk identitet och hälsa
Namn: Peter Sköld, professor i historia, samisk samhällsutveckling och kultur.
Föreståndare för Centrum för samisk forskning, Cesam
De svenska samerna är den befolkningsgrupp som har haft den bästa hälsoutvecklingen av alla urfolk. Det förklaras till stor del av att de integrerats ganska väl i det svenska samhället. Men assimileringen har också inneburit att den kulturella sårbarheten ökat och att identitet blivit ett allt mer komplext begrepp.
– Övriga urfolk ligger långt efter samerna när det gäller hälsoutveckling. Det finns däremot inga större skillnader mellan samer och majoritetsbefolkningen i Sverige. Aboriginerna i Australien har däremot en livslängd som är 20 år kortare jämfört med den övriga befolkningen. Om vi kan klarlägga mekanismerna bakom samernas hälsoutveckling kan det komma andra urfolk till stor nytta, säger Peter Sköld.
Hans vetenskapsområde är historisk demografi – befolkningsutveckling i ett långt tidsperspektiv.
– Jag började som historiker och skrev en avhandling om smittkoppornas historia samtidigt som jag undervisade i medicin- och samisk historia. Eftersom det är svårt att vara i forskningsfronten på två områden insåg jag att jag var tvungen att välja område, vilket underlättades när Centrum för samisk forskning inrättades.
Få samer dog av smittkoppor
Men även hans smittkoppsforskning var till viss del inriktad på den samiska befolkningen.
– Demografiska, kulturella och sociala perspektiv samverkar i förståelsen av smittspridning. Medan indianbefolkningen i Amerika nästan blev utplånad var dödligheten bland samerna lägre jämfört med den svenska befolkningen.
Skillnaden menar Peter Sköld berodde till största delen på hur samerna uppfattade och förstod sjukdomen.
– De såg smittkoppor som en ond ande. Övriga svenska blev fatalister, eftersom nästan alla smittades. De samlades oförskräckta runt sjuksängen, vilket spred smittan ytterligare. Samerna tog sina familjer, kåtor och renar och flydde från smittan och de onda andarna. Vilket minskade spridningen.
Från vaggen till graven
Demografisk forskning är särskilt gynnsam i Sverige tack vare de noggranna anteckningarna om människors hälsa och sociala status som gjordes i kyrkböckerna och som på senare tid digitaliserats.
– Tack vare bland annat den samiska befolkningsdatabasen kan vi bedriva forskning som är omöjlig i resten av världen. Vi kan följa människor från vaggan till graven, genom generationer – från början av kolonialiseringen till dess slut.
Urfolk runt om i världen har en gemensam erfarenhet av kolonisation och är idag i minoritet med språk, kultur, näringar och identitet som skiljer sig från majoritetssamhället.
– De har gått från att ha egen kontroll och makt till att mista den. Rättighetsfrågorna är idag högst upp på den samiska politiska agendan.
Men Peter påpekar att det är viktigt att inte se på samerna som en homogen grupp.
– Klassificeringen av vem som är same och inte spelar en stor roll för identiteten. Många av de regler som svenska myndigheter ställt upp har fått stor betydelse för hur samerna ser på sig själva idag.
Myten om ättestupa
Närmast ska Peter studera de samer som lämnade renskötseln för att bli nybyggare och hur assimileringen bland annat påverkade deras identitet och hälsa,
– De hamnar i ett kulturellt gränsland där en del överger sin samiska identitet. I ett annat projekt ska jag titta på hur det var och är att åldras som same. Formerna för omhändertagandet av de äldre har förändrats kraftig förmodligen till det sämre för många äldre, eftersom det svenska samhället har svårt att ge en omvårdnad som gör att de känner sig hemma både kulturellt och språkligt.
Peter passar också på att avliva myten om ättestupa.
– Det är och förblir en grundlös myt.
Mer om Peter Sköld
Äter gärna: Klassisk svensk husmanskost
Läser helst: Peter Robinson eller Tvillingdetektiverna
Lyssnar på: En alldeles för stor vinylsamling
Gör på fritiden: Går bugg-kurs
Född: 1961
