Nya professorer
Tajmning viktig för musikupplevelser och problemlösning
Namn: Guy Madison
Att hjärnan kan hantera tid är avgörande för att kunna tolka sinnesintryck – att ta sig fram i trafiken, utöva de flesta idrotter, och tala och förstå språk skulle exempelvis vara omöjligt utan denna förmåga. Hur denna process går till är en övergripande fråga i Guy Madisons forskning.
Inom musiken utnyttjar vi kapaciteten till det yttersta, men inte ens okomplicerade uppgifter, som att knacka takten, följer några enkla regler. För att identifiera bakomliggande neurala processer har Guy Madison utvecklat numeriska metoder, som forskare världen över idag applicerar på många olika frågor där tidsprecision ingår.
Tajmning är avgörande för vår varseblivning, något som Guy Madison utnyttjar för att förstå hur och varför musik får folk att röra sig, och varför olika framföranden varierar. Han studerar också neurobiologin bakom varför tajmning på millisekundnivå är relaterat till problemlösningsförmåga. Genom att utnyttja kunskap från musik, fysik, biologi och evolutionsteori studerar han faktorer bakom bland annat personlighet, motivation och förmåga att helt uppslukas av musik.
Fakta om Guy Madison
Guy Madison föddes 1961 och växte upp i Stockholm. Efter tio år som frilansande musiker och tekniker inom ljud och bild, började han studera musikvetenskap i Uppsala. En föreläsning av Alf Gabrielsson, svensk pionjär inom musikpsykologi, ledde till studier i psykologi och datavetenskap.
Guy Madison disputerade 2001 med en avhandling där grundläggande egenskaper i människans sätt att uppfatta och producera tidsintervaller karaktäriseras. År 2005 blev han docent, och ett år senare fick han en forskarassistenttjänst vid Umeå universitet. År 2008 fick han universitetets karriärbidrag för unga forskare.
Guy Madison är medlem i Society for Neuroscience, International Society for Intelligence Research, International Society for the Study of Time och European Society for the Cognitive Sciences of Music.
Sedan den 1 juli 2011 är Guy Madison professor i psykologi.
