Intervju
Att leva väl med funktionshinder
Namn: Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin
Richard Levis forskning är till stor del inriktad på att förstå mer om de många problemområden som måste hanteras av personer med livslånga funktionshinder, till exempel ryggmärgsskada och MS.
Rehabiliteringsmedicin är en relativt ung specialitet i Sverige. Den speciella rehabiliteringsmedicinska utmaningen innefattar dels att maximera patientens funktionsförmåga på kort och lång sikt, dels att optimera livstillfredsställelsen ”här och nu”.
Richard strävar efter att sammanfoga klinisk neurovetenskap, praktiska rehabiliteringsstrategier och humanistiskt-filosofiska insikter om meningsskapande i olika patientnära forskningsprogram. Hans övertygelse är att det just är i gränsområdena mellan de olika vetenskapliga disciplinerna som den mest fruktbara forskningspotentialen finns inom rehabiliteringsmedicin.
Fokus på ryggmärgsskador
Richard tog läkarexamen vid Karolinska Institutet i Stockholm 1983. Han blev specialist först i neurologi och därefter i rehabiliteringsmedicin. I början av 1990-talet, efter tjänstgöring som underläkare och klinisk amanuens vid neurologiska kliniken på Södersjukhuset, blev han en av pionjärerna på den nystartade Spinaliskliniken i Stockholm. Kliniken verkar för att förbättra livet för patienter med ryggmärgsskador.
En ryggmärgsskada medför stora utmaningar, och det är nödvändigt att arbeta parallellt med hela problematiken. Personer med en ryggmärgsskada har i regel ett rörelsehinder, men många har dessutom även kronisk smärta, inkontinens, problem med sexuella funktionsstörningar, ofrivillig barnlöshet, spasticitet med mera.
De senaste åren har Richard i olika projekt sökt implementera ”Spinaliskonceptet” för en annan neurologisk sjukdomsgrupp, multipel skleros (MS). Han är övertygad om att konceptet är fruktbart även för andra neurologiskt funktionshindrade, till exempel personer med resttillstånd efter traumatisk hjärnskada och stroke.
Kropp och själ
Richard Levi menar att det ofta finns ett olyckligt gap mellan kroppssjukvården och psykiatrin.
– Inom neurorehabilitering är det viktigt att arbetet inte enbart handlar om piller, muskeltöjningar och förflyttningshjälpmedel, utan också om själsligt omhändertagande och existentiell vägledning. Utan viljan och motivationen att leva vidare, finns inte utsikter till en lyckad rehabilitering.
Richards forskning har till stor del varit inriktad på de centrala medicinska problemområdena för patienter med just ryggmärgsskada. Han disputerade 1996 på en studie som omfattade 95% av alla personer med traumatisk ryggmärgsskada i Storstockholmsregionen. Han blev docent i klinisk neurovetenskap vid KI 1999 och senare adjungerad universitetslektor i samma ämne 2002. Nu närmast har han varit chef för sektionen för neurorehabilitering vid KI 2006–2009, samt chefsläkare och FoU-ansvarig vid den praktikertjänstägda Rehab Station Stockholm 1999–2009.
Fyra grundbultar
Den helhetssyn på det akademiska och kliniska ämnet rehabiliteringsmedicin som han förespråkar rymmer fyra grundbultar:
* tillämpad fysiologi – att få alla organfunktioner i kroppen att fungera så bra som möjligt, trots bestående skada och funktionsstörning;
* logistik – att arbeta i team genom att samordna olika vårdgivare, myndigheter, anhöriga med flera som finns runt patienten;
* helhetstänkande – att inte se patienten som en samling organ utan som en individ – och att man ser att denna individ i sin tur utgör en del av familj, vänkrets och samhälle – att rehabiliteringen inte slutar vid sjukhusdörren
* den existentiella dimensionen – att stärka patienten i sin strävan att återfå självständighet, mål och mening i sitt liv.
Vid sidan om det rent vetenskapliga respektive kliniska arbetet med patienter har Richard skrivit ett tiotal böcker och skrifter som vänder sig direkt till patienter och anhöriga. Den mest kända är kanske Spinalishandboken, som han författat med kollegan Claes Hultling, och som snart utkommer i en nyskriven upplaga.
Ser fram emot att arbeta i Umeå
– Umeå universitet har ett gott rykte som ett kreativt, nytänkande, relativt prestigelöst och ”hungrigt” universitet, säger Richard, och jag ser fram emot att få lära känna min nya arbetsplats, staden, kollegerna och sjukhuset. Jag är intresserad att samverka med andra specialiteter inom universitetet, såväl inom medicinska fakulteten som inom helt andra discipliner.
Mer om Richard Levi:
Fritid: Fysträning, samtal, litteratur, skrivande
Äter gärna: Kött
Läser helst: Filosofi, serietidningar
Lyssnar på: All form av larmande rock; sedermera även mer stillsam musik
Förebild: En mix av Buddha, Nietzsche, Jesus, Marx, Muhammad Ali och Moder Theresa (i den mån detta är tänkbart)
Född: 1958
