Intervju
Familjebildning förr och nu
Namn: Anders Brändström, professor i historisk demografi
Anders Brändström är föreståndare för den Demografiska databasen och verksam inom den starka forskningsmiljön Åldrandeforskning.
– Min forskning ryms inom befolknings- och livsvillkorsområdet, jag sysslar inte med åldrande – snarare motsatsen – jag studerar barn och barndom, spädbarns- och barnadödlighet i ett historiskt perspektiv från dåtid till nutid, berättar Anders.
En fråga som sysselsätter Anders är hur demografiska mönster, befolkningsmönster, överförs mellan generationer och om de styrs av det sociala arvet eller genetiska faktorer.
– När det gäller familjebildning så finns det en tydlig social koppling. Om mamma har fött många barn så är sannolikheten stor att även dottern gör det. Samma tydliga mönster finns om mannen kommer från en stor familj så får den kvinna han gifter sig med många barn, förklarar Anders.
– Tillgången till världsunika databaser gör att vi kan tyda dessa mönster. Det är få andra ställen i världen där man har tillgång till ett lika omfattade historiskt källmaterial som vi har här i Umeå. Vi kan följa upp till tio generationer bakåt i tiden.
Tack vare databaserna kan man också se att det finns ett historiskt samband mellan ekonomiska faktorer och förstföderskors medelålder.
– På 1700- och början av 1800-talet var snittålder också hög vilket berodde på att kvinnorna väntade med att skaffa barn till dess de var säkra på att de hittat en man som kunde försörja familjen.
Vilken nytta har då vi som lever i ett modernt, urbant samhälle av att veta hur man gjorde förr när samhället var uppbyggt på ett helt annat sätt?
– Det har betydelse för om man till exempel vill stimulera barnafödandet. Då måste man väga in faktorer som att det finns ett kulturellt arv som också styr, vilket kan innebära att vissa åtgärder inte får effekt förrän någon generation senare.
Anders har även studerat barn- och spädbarnsdödlighet i ett historiskt perspektiv.
– Det är resultat som är viktiga att överföra till låginkomstländer där dödligheten är stor. Det har visat sig att dödligheten inom familjer som har samma livsvillkor, kan skilja stort. Vad beror det på? I delar av övre Norrland var dödligheten stor i visa familjer trots liknade livsvillkor. Omkring 50 procent av barnen dog men inom 45 procent av befolkningen förekom ingen barndödlighet alls.
Mer om Anders
Bor: På Tallvägen, Sofiehem i Umeå.
Favoritforskare: Franska mentalitetshistoriker (forskar om hur människor tyckte och tänkte),
Dold talang: Väldigt bra på att snickra, tävlar i elitklass i lerduveskytte
Sitter med i: Beredningsgrupp 2 Riksbankens Jubileumsfond, KK-stiftelsens beredning och TWG-HS European Strategy Forum on Research Infrastructures
