Intervju
Förståelsen av hjärnan går via centrala nervsystemet
Namn: Thomas Edlund
professor i molekylärbiologi
Thomas Edlunds forskning kretsar kring centrala nervsystemet, hur och när det bildas.
– Det är som med bilar. Ska du förstå hur en bil fungerar så måste du veta hur motorn är konstruerad, förklarar han.
Thomas är professor i utvecklingsbiologi och sysslar med grundforskning. Det innebär att hans resultat oftast inte får någon direkt tilllämpning som man exempelvis kan använda i läkemedelsindustrin, i alla fall inte nu, men kunskaperna som han bidrar med kan på längre sikt resultera i nya läkemedel.
– Jag drivs av att förstå hur det fungerar, att ta fram grundprinciper. Ska man förstå hur hjärnan fungerar måste man först förstå när och hur olika delar av nervsystemet bildas och kopplas samman. I många neurologiska sjukdomar är olika klasser av nervceller i hjärnan påverkade eller förstörda. Centrala nervsystemet består av miljarder olika celltyper; kan man studera några av dem i detalj kan man också ta fram fler mediciner och det är något som det arbetas med världen runt, berättar han.
Det är tack vare centrala nervsystemet, CNS, som vi har en bild av världen omkring oss.
– All information som vi får utifrån, alla signaler som våra sinnen skickar, om det är varmt eller kallt, dofter med mera måste koordineras så att vi kan skapa oss en bild och bestämma om det är farligt eller inte. En signal skickas till hjärnan och processas där, så att vi får veta hur vi ska bete oss. Utan det här systemet skulle vi inte
överleva länge, konstaterar Thomas Edlund.
Hans forskning är fokuserad på när olika delar av nervsystemet bildas i ett foster och vilka signaler som styr processen.
– Vi har upptäckt att CNS bildas mycket tidigare än man trott. De första cellerna som bildas skulle, om de fick bestämma, utveckla hjärnan. Istället bildar de det centrala nervsystemet. De startar med det mest komplicerade arbetet, sedan utvecklar de olika delar av hjärnan.
Det börjar med att ett fåtal celler i embryot får signaler att bilda nervceller. När embryot växer bildas fler, sedan får de signaler att börja bygga de främre delarna av hjärnan, telencephalon, den mest komplexa, där medvetandet sitter. Det
förvånade oss att det var ett så tidigt beslut. Upptäckten innebär att forskarna nu vet att man i princip kan styra cellerna.
Hjärnan rymmer flera miljarder nervceller. Alla kan knappast kartläggas men det behövs heller inte, enligt Edlund.
– Det viktiga är hur de kopplas ihop. Det måste vara rätt antal vid rätt tid, det avgör vem vi blir. Vi består av det som vi har med oss från våra föräldrar och primitiva reflexer.
Men trots det vill han inte gå så långt som att påstå att vi är helt genetiskt styrda.
– Miljön spelar också en roll. Det ser man på enäggstvillingar som växer upp i olika miljöer.
Däremot är han fortfarande förvånad över att det så sällan går fel i bildandet av CNS och hjärnan.
– Det är en oerhört komplex process. Men det kan också gå snett när våra förutsättningar förändras, när evolutionen inte hinner med.
Det är något som han menar håller på att ske nu och orsaka en fetma- och diabetesepidemi.
– Jag är övertygad att det hänger ihop med det centrala nervsystemet. Jag håller därför på att byta inriktning på min forskning och gå tillbaka till diabetesforskningen där jag en gång började. Det finns en direkt koppling i hjärnan till energiintag och ämnesomsättning.
Mer om Thomas
Favoritforskare genom tiderna: Tom Jesell
Dold talang: Händig
Hobby: Bygga
Bäst i skivsamlingen: Joe Cocker,
”Up where we belong”
Äter och dricker helst: Italiensk mat, rött vin
