Intervju
Från fingrarna till hjärnan

Namn: Roland S. Johansson,
professor i fysiologi
Kaffekoppens nästan omedvetna väg till munnen under intervjun kräver ett oupphörligt informationsflöde om form, läge, friktion, värme m.m. från 30 000 nervtrådar i handen. Här arbetar ett komplicerat och effektivt styrsystem som Roland har utforskat i mer än 30 år.
Kan det mänskliga styrsystemet efterliknas? Det är ingen slump att Roland är inrekryterad i tre internationella projekt för att koppla samman modern teknik och människa. I USA t.ex. görs just nu en stor satsning med målet att inom fyra år ta fram en fungerande hand/armprotes — och med ”fungerande” menar man att den ska upplevas som en del av kroppen. Roland är tillsammans med italiensk grupp enda medverkande utanför landet.
— Det är en parallell till president Kennedys vision på 1960-talet om att ta människan till månen inom 10 år, men jag tror att det här är svårare, kommenterar Roland stillsamt.
På 1980-talet gjorde hans grupp experiment med att greppa och lyfta olika föremål. De ändrade vikt, friktion m.m. medan de mätte alla signaler och krafter de kom åt.
— Till slut fick vi ett slag ”black box”-modell. Om man förstår vad hjärnan har att kontrollera och vilka signaler den tar emot, kan man dra slutsatser om vilka problem den egentligen löser. Enligt min uppfattning händer det för ofta att hjärnforskare arbetar utan en sådan förståelse.
Synen används förstås för att identifiera och kategorisera olika objekt, men omkring 2000 upptäckte Rolands grupp en mindre uppenbar aspekt:
— Blicken visar var hjärnans uppmärksamhet ligger – och det händer i allmänhet före rörelsen. Om jag har tänkt mig ställa ner kaffekoppen där borta, då tittar jag dit först. Blicken går före, den ”markerar successivt handlingsplanens delmål” som vi brukar uttrycka det.
I Nature 2003 vände Roland ett varv till på steken och använde registrering av blickriktningen för att visa att vi förstår andras handlingar genom att samma förlopp samtidigt spelas upp i vår egen hjärna.
Hans egen beskrivning av hjärnan är ”en ’maskin’ för inlärning av färdigheter och kunskaper som möjliggör att vi kan förutse konsekvenser av våra handlingar och flexibelt anpassa dem”.
Inlärning eller inte, det finns förstås stora skillnader mellan individer när det gäller vad händerna kan uträtta. Det är svårt att veta hur mycket som är träning och hur mycket som är begåvning, säger han:
— Jag får ofta frågor om skillnader mellan höger och vänster hand eller mellan män och kvinnor. Men allt sådant ser jag faktiskt som detaljer. Det finns ännu så mycket vi inte vet om det fundamentala...
Kanske är det så en forskare ska tänka.
Mer om Roland
Bakgrund: Uppvuxen i Slagnäs, realskola i Sorsele, studentexamen i Piteå
Familj: Gift med Eva. Tre vuxna barn.
Bor: Sofiehem
Hobby: Snickra/meka, sportbil, litteratur
Fritid: Bilresor och fritidshus nära Laisälven i Lappland
Övrigt: Ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien sedan 2004; utvald för “Excellensbidrag” från Vetenskapsrådet 2002; Fellowship Award från Japan Society for the Promotion of Science 2001; Studentkåren Corpus pedagogiska pris (för forskarutbildning) 2000; Göran Gustafsson-priset i medicin 1996; Eric K. Fernströms pris, Umeå, 1983; Mångbergs pris, Umeå, 1979.