Intervju
Kvälls- eller morgonmänniska – det kan påverka betygen
Namn: Gerhard Nordlund,
pedagogik
Omkring 120 000 högstadieelever missgynnas av det nuvarande skolsystemet. De presterar sämre än vad de skulle göra om skolan anpassade sig efter deras biologiska förutsättningar, anser pedagogikforskaren Gerhard Nordlund.
Sömn- och matvanor har större betydelse för vår prestation än vad många tror. Morgonmänniskor äter bättre, presterar bättre och lever sundare. Gerhard Nordlund har genomfört en studie på omkring 2 000 högstadieelever som bekräftar påståendet. Under tre års tid följde forskarna eleverna.
– Man ser ganska fort vilka elever som är extrema morgonmänniskor eller kvällsmänniskor. Kvällsmänniskorna är lite slarviga, har svårt att hålla tider och är mer oplanerade och de får också genomgående lägre betyg, konstaterar Nordlund.
Varför en grupp elever både presterade och uppförde sig sämre än andra kunde inte förklaras av de analyser som gjordes av till exempel bostadsort och socialgrupp.
– Det förbryllade oss, men när jag kom i kontakt med några sömnforskare föll pusselbitarna på plats. Det handlar om biologiska skillnader, hur hjärnan reglerar vår dygnsrytm, förklarar han.
Den biologiska mat- och sovklockan styrs av en grupp hjärnceller som bland annat har till uppgift att sända signaler mellan sig och de körtlar som reglerar olika hormon, till exempel de som styr vår aptit och vakenhet.
Kvällsmänniskorna sover mindre. De slarvar med frukosten eftersom de inte är hungriga och tvärt emot vad man kan tro, äter de inte heller bra till lunch.
– Det leder i sin tur till koncentrationssvårigheter, illamående, huvudvärk och sämre skolprestationer. De har helt andra förutsättningar jämfört med de morgonpigga.
Detta är rön som politikerna borde ta till sig, tycker Gerhard Nordlund.
– Eleverna startar skoldagen med helt olika förutsättningar. Skillnaden är som störst under tonåren. De elever som behöver det borde få möjlighet till en skolfrukost så att de får en bra start på skoldagen. Skolklasserna kunde till exempel delas upp på morgonpigga och morgontrötta.
Ett annat sätt kunde vara att man har en flexibel skolstart på någon timme. Det visar
sig också i undersökningen att de här elevernaär mer stressade än andra. Många blir oroliga och påverkar då också andra i klassrummet negativt.
I studien definierades 13 procent av eleverna som morgonmänniskor i årskurs 7. I årskurs 9 hade antalet minskat till 7 procent. Kvällsmänniskorna ökade däremot från 34 procent till 45 procent i årskurs 9.
– Det innebär att cirka 120 000 elever missgynnas i högstadiet. Fler flickor än pojkar tillhörde morgonmänniskorna, upplyser Nordlund.
– Sömnvanorna har en stor påverkan på hela beteendemönstret. Kvällsmänniskorna försöker pressa in 25-26 timmar på ett dygn. De röker också mer, motionerar mindre, äter mindre frukt och grönsaker och mer godis och chips. Det är också stora betygsskillnader mellan de båda grupperna.
– Men kvällsmänniskorna behövs i vårt samhälle särskilt nu när allt mer är öppet dygnet-runt. Men vi måste ge dem bättre förutsättningar att lyckas, menar Gerhard Nordlund.
Mer om Gerhard
Favoritforskare genom tiderna: Ingen
Dold talang: Konstnärlig och musikalisk
Hobby: Jakt, fiske, sommarstugan
Bäst i skivsamlingen: Gillar jazz och country
Äter och dricker helst: Husmanskost och
vilt, mjölk och rött vin
