Intervju
Nätverk utan gränser
Namn: Petter Holme
Fysikern Petter Holme forskar om nätverk. Han är nyss hemkommen från Sydkorea och när han berättar om sina forskningsprojekt känns fysiken nästan lika långt borta. Men visst finns den där. Med hjälp av fysikmodeller försöker han hitta strukturer i allt från sjukdomsspridning till fotosyntes.
– Det är så mycket roligare att arbeta med samhällsnära projekt och inte bara med fysikaliska teorier. Jag får träffa experter från olika områden och lösa problem tillsammans med dem. Det är också det stora nöjet med Icelab, berättar han.
Icelab, där Petter har sin arbetsplats, är ett kreativt laboratorium som drivs i samarbete mellan matematiker, fysiker och ekologer vid Umeå universitet. Det är också en av universitetets starka forskningsmiljöer.
Förstå världen
Med sin forskning om nätverk vill han försöka förstå världen omkring oss. Han vill utveckla metoder som kan hitta strukturer i stora system.
– Ett nätverk är något som består av många länkar. Det går att se nätverk överallt. Många förknippar nog nätverk med sociala nätverk mellan människor såsom vänner på facebook. Men jag forskar också om andra nätverk, till exempel inom fotosyntes och cellbiologi, berättar Petter.
Mer smitta
Grunden för hans forskning om sociala nätverk är inte vem som känner vem utan hur till exempel information eller sjukdomar sprider sig. Olika människor påverkar nätverken olika mycket och det gäller att hitta de som är viktiga, till exempel för sjukdomsspridning. Personer som har många kontakter sprider mer smitta och har dessutom större risk för att själva bli smittade. Om det finns en begränsad mängd vaccin är det alltså dessa personer som bör vaccineras. I början av 2000-talet introducerade forskare en teori som kallas grannskapsvaccinering för att identifiera viktiga personer. Petters matematiska modeller kan hjälper till att hitta sådana nyckelpersoner. I ett projekt arbetar han tillsammans med sociologen Fredrik Liljeros vid Stockholms universitet.
– Teorin om grannskapsvaccinering har utgått från att kontaktmönster mellan människor är statiska. Vi tar nu med ytterligare en variabel – när kontakterna inträffar. De sker inte regelbundet över tiden utan klumpar ofta ihop sig.
Motståndskraftiga bakterier
Sjukdomsspridning återkommer även i andra projekt. Tillsammans med Stockholms läns landsting arbetar han för att ta reda på hur MRSA sprids på sjukhus. MRSA är en stafylokockbakterie som blivit motståndskraftig mot vanlig antibiotika.
– Vi vill studera patientflödet för att kunna hitta vilka personer som bär på sjukdomen utan att ha fått en diagnos.
Petter och hans kollegor har fått tillgång till data över alla som sökt vård de senaste tio åren och på vilken avdelning de befunnit sig vid en viss tidpunkt. Totalt handlar de om över två miljoner patienter.
– Det är spännande att undersöka data som ingen annan studerat tidigare, men bäst av allt är ändå att få fram någonting nytt ur ett dataset som andra redan undersökt, säger Petter och berättar att han ser sig själv som en allmän problemlösare.
Optimera hjälpinsatser
I ett nytt projekt undersöker han mobiltelefontrafiken före och efter jordbävningskatastrofen i Haiti 2010 i samarbete med epidemiologer vid Karolinska Institutet. På detta sätt vill forskarna ta reda på var människor flyr efter en katastrof för att framtiden kunna optimera hjälpinsatser i fattiga länder. Det finns ingen liknande tidigare forskning att luta sig tillbaka på. Däremot finns det gott om anekdoter om hur folk rör sig och flyktingläger förändras över tid.
– Men ord går också att göra om till formler!
Fysik och kinesiska
Petter började sina studier på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Uppsala universitet. Av en slump hoppade han på en kurs i kinesiska. Han snöade in på ämnet, åkte till Kina för att studera och bestämde sig för att inte göra något naturvetenskapligt i resten av sitt liv. Det gick så där. Att fortsätta som doktorand i kinesiska visade sig vara riktigt svårt. Istället tog hans dåvarande flickvän med honom norrut till Umeå. Han avslutade fysikstudierna och blev doktorand… i ett naturvetenskapligt ämne.
Förste svensk
I nästan två år forskade han om supraledare och materialfysik. Sedan fick han upp ögonen för ett nytt forskningsfält inom fysiken – komplexa nätverk. Tillsammans med sin koreanske handledare Beom Jun Kim skrev han artiklar som blev mer uppmärksammade än den tidigare fysikforskningen. Allt resulterade i att han som den förste, svenske fysikern disputerade med en avhandling om komplexa nätverk. Efter det hade han en framgångsrik postdoktorperiod vid University of Michigan och University of New Mexico.
Tack vare forskningsmedel från Ingvar Carlsson Award kunde han återvända till Sverige, och 2007 fick han en tjänst vid Umeå universitet efter ett kort gästspel vid KTH.
– Umeå universitet satsar mycket på unga forskare och jag fick ett riktigt bra erbjudande, som gjorde att jag ville komma tillbaka.
Nu har en egen forskargrupp, titeln docent och hösten 2010 fick han ta emot Kungl. Skytteanska Samfundets pris till yngre forskare.
Andra hem
Även om han bor i Umeå ser han Sydkorea, Japan och Kina som sina andra hem och där befinner han sig flera månader varje år.
– Jag är ett Asienfan, där finns stora delar av min själ. Min flickvän är från Japan, jag pratar kinesiska, samarbetar med sydkoreanska forskare och är lite av en asiatisk kulturknarkare, berättar han och tillägger leende:
– Därför är det också bra att vara forskare, jag får resa väldigt mycket.
