Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Högtflygande metod för förståelse av klimatförändringar i nordliga sjöar

[2017-09-19] Målet med Umeåforskares LiDAR lasermätningar i Abiskoområdet från ett flygplan är att skapa den första europeiska, och den andra globalt sett, kartan på landskapsnivå av sjöbottnars former. Detta är en viktig saknad pusselbit för att kunna kartlägga lagring och flöde av kol i klimatmodeller.

Från vänster: Jean Jerome Houdaille, Cristian Gudasz och William Gentile.

Studien är en del av ett pågående projekt att etablera ett referensområde i Sverige för detaljerade studier som kopplar förståelsen på ekosystemnivå till landskapsskala samt skattar återkopplingar från kolcykeln i sjöar till klimatförändringar. Cristian Gudasz, forskare vid Climate Impacts Research Centre, CIRC, leder arbetet och har startat ett samarbete med Dimitri Lague, vetenskaplig ledare för the Nantes-Rennes Topo-bathy LiDAR platform, University of Rennes, Frankrike.

– Vi undersöker ett område på 126 km2 från östra stranden av Torneträsk till Riksgränsen i väst på en bergig platå som omfattar hundratals sjöar. Undersökningen syftar till att med hjälp av laser samla data om topografi och terrängens form under vatten och skapa en komplett karta över sjöar med hög upplösning, säger Cristian Gudasz.

Det betyder att land- och vattenlandskapen kan ses tredimensionellt. Den högupplösta rumsliga informationen blir sedan utgångspunkt för att konstruera, testa och skala upp modeller från sjö- till landskapskala.

Förutom den rumsliga informationen kommer LiDAR-data att användas för att karakterisera markvegetationen, medan den i sjöar kommer att användas för att skatta koncentrationen av löst organiskt material samt klassificera habitat.

Denna typ av storskalig LiDAR-undersökning har bara gjorts en gång tidigare, i Alaska år 2014. Undersökningen i Abisko-området kommer att vara den första på den europeiska kontinenten. Instrumentet som används är en multispektral LiDAR, Optech Titan.

28-29 augusti genomfördes insamlingen av LiDAR-data av ett team bestående av operatör William Gentile, Geofit Expert, och pilot Jean Jerome Houdaille, Pixair Survay. Flygtiden var ungefär sju timmar. Stora mängder data har samlats in och dessa ska nu bearbetas.

Forskarna vid CIRC hoppas att den slutliga dataanalysen ska avslöja potentialen i denna teknik för studier av länken mellan sjöar på ekosystemnivå och processer på landskapsnivå. Det kan bli en utgångspunkt för att studera återkopplingar från den akvatiska kolcykeln på klimatsystemet.

Stöd till denna forskning kommer från CIRC och Vetenskapsrådet, VR.

Om CIRC:

Climate Impacts Research Centre bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).

Mer om CIRC

För mer information, kontakta gärna:

Cristian Gudasz, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 073-761 68 49
E-post: cristian.gudasz@umu.se

Kortfilm 0:50 min. CIRC mäter mark och sjöar i Abisko med flygradar
 

Redaktör: Ingrid Söderbergh

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid285359


Sidansvarig: Presskontakt

Utskriftsversion

Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2017Det senaste numret av Tänk har temat arktisk forskning.

Vi gör ett besök i skogsbyn Pausele – där Dean och Doris Carson bor och forskar om just byars framtid – och får veta mer om Sveriges aktiska forskningscentrum Arcum och Golfströmmens fader – Johan Sandström – som föddes i nuvarande Vindeln i Västerbotten.

Läs Tänk 2017Fler nummer