Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Så kan en livskraftig renskötsel i Fennoskandien förverkligas

[2017-09-12] Kombinerade effekter av klimatförändringar och resursutvinning kräver anpassningsbara strategier för att skapa och upprätthålla en livskraftig renskötsel i Norra Fennoskandien. För att forma sådana strategier behövs det gemensamma åtgärder mellan renskötare, andra markanvändare, myndigheter och politiker på olika administrativa nivåer och integration av deras olika kunskaper.

Ren i fjällandskap. Foto: Tim Horstkotte

Dessa slutsatser framhålls i en rapport som sammanfattar det omfattande forskningsprojektet TUNDRA, som bedrivs av flera universitet och forskningsinstitut i Finland, Norge och Sverige. I den nyligen publicerade slutrapporten kombinerar forskarna ekologiska resultat och workshops som renskötare deltog i med möjliga politiska ramar för styrning av renskötsel. Redaktörer för slutrapporten är Umeåforskaren Tim Horstkotte och professor Jukka Käyhkö vid Åbo universitet.

Ett varmare klimat kommer att leda till ökad tillväxt av träd och buskar både norrut och uppåt bergshöjder, till exempel av björk och vide. Som följd minskar området av öppen tundra betydligt, med negativa konsekvenser för biodiversiteten i Arktis. Dessutom kommer ökande temperaturer under våren att påskynda snösmältningen. I kombination kan dessa effekter avsevärt sänka reflektionen av inkommande solstrålning, vilket kan leda till en förstärkande återkoppling till klimatförändringar.

Där trädgränsen redan har stigit behöver renskötare anpassa sitt sätt att bedriva renskötseln. Hittills är dessa ändringar emellertid inte allmänt sett som ett stort problem. I stället beror betydelsen av dessa förändringar på när och var vissa skötselstrategier äger rum.

Tim Horstkotte. Foto: Ingrid Söderbergh

– Renbete kan bryta den förstärkande återkopplingen mellan ökad tillväxt av träd och klimatuppvärmning. Genom att förhindra invasion av träd och buskar kan renar bidra till att hålla tundran öppen, vilket är en förutsättning för överlevnad och bevarande av många arktiska växter. Det är denna interaktion som potentiellt kan formas av renskötseln, men detta innebär ofta en avvägning mellan olika skötselalternativ, säger Tim Horstkotte, postdoktor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

I synnerhet betonade renskötare att kombinerade effekter av omvärldsfaktorer och mänskliga aktiviteter påverkar deras möjligheter att bedriva renskötseln. Till exempel begränsar andra former av markanvändning så som skogsbruk, vattenkraftsutbyggnad och infrastruktur deras möjligheter att anpassa sig till effekterna av klimatförändringen. Dessutom anser renskötare att en oklar lagstiftning och brist på självbestämmande är utmaningar.

– Det är tydligt att politiska beslut och maktförhållanden allvarligt påverkar renskötselns framtid. Att främja processer för gemensam kunskapsproduktion kan därför vara ett led i att undvika misstro i de politiska besluten samt bidra till ökad ömsesidig förståelse mellan berörda parter, säger Tim Horstkotte.

Om slutrapporten:

Fennoskandien utgörs av Skandinaviska halvön, Finland, Karelen och Kolahalvön.

Nordic Centre of Excellence (NCoE) TUNDRA (“How to preserve the tundra in a changing climate”) har varit ett femårigt projekt (2011–2015) inom ramen för Toppforskningsinitiativet (TRI) vid NordForsk.

Slutrapporten av TUNDRA är publicerad på engelska, svenska, finska och nordsamiska. Till slutrapport

För mer information, kontakta gärna:

Tim Horstkotte, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 59 82
E-post: tim.horstkotte@umu.se

Högupplöst pressbild. Foto: Ingrid Söderbergh

Redaktör: Ingrid Söderbergh

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid285167


Sidansvarig: Presskontakt

Utskriftsversion

Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2017Det senaste numret av Tänk har temat arktisk forskning.

Vi gör ett besök i skogsbyn Pausele – där Dean och Doris Carson bor och forskar om just byars framtid – och får veta mer om Sveriges aktiska forskningscentrum Arcum och Golfströmmens fader – Johan Sandström – som föddes i nuvarande Vindeln i Västerbotten.

Läs Tänk 2017Fler nummer