Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin
Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, MIMS, är en del av Umeå universitets starka forskningsmiljö Infektionsbiologi. Verksamheten har fått toppbetyg av en internationell expertpanel och Vetenskapsrådet har nyligen beslutat att ge laboratoriet fortsatt stöd.
MIMS är den svenska noden i det nordiska partnerskapet med det europeiska flaggskeppet inom molekylärbiologi – EMBL, European Molecular Biology Laboratory.
Åtta unga forskare har rekryterats och fått möjlighet att bygga upp sin första självständiga forskargrupp. Just nu finns gruppledare från Frankrike, Tyskland, Kenya och Sverige.
Läs mer om de unga gruppledarnas forskning nedan.
Forskningsreportage
Anna Överby säger att hon tillhör den nya generationen forskare. Utan vitt skägg men med skinn på näsan. Hon forskar om striden mellan vårt immunförsvar och det fästingburna TBE-viruset. Till sommaren går en helt annan kamp av stapeln – då tävlar hon om VM-guld i undervattensrugby.
Svampinfektioner blir allt vanligare. Desto ovanligare är de svenska forskarna i fältet. Constantin Urban från Tyskland är en av få. Han bor ”mitt i naturen” i byn Röbäck med barnens lekplats precis utanför dörren. Det ger en smak av frihet. Av samma anledning älskar han sitt jobb som forskare.
Nelson Gekara vill förstå mekanismerna bakom en infektion. Hur interagerar vårt immunförsvar med sjukdomsframkallande mikroorganismer? Mycket är okänt och mer kunskap behövs om det ska vara möjligt att utveckla nya vacciner och antibiotika. Det är någonting som Nelson hoppas kunna bidra till.
Infektionsforskaren Jörgen Johansson tilldelades i fjol det prestigefyllda anslaget ”ERC Starting Grant” av Europeiska forskningsrådet. Hans forskargrupp har upptäckt att den vanligt förekommande Listeria-bakterien håller stenkoll på temperaturen för att veta när det är dags att orsaka sjukdom.
Bakterier har också ett immunförsvar och viktiga upptäckter om hur det fungerar visar Emmanuelle Charpentier och en grupp andra infektionsbiologer vid Umeå universitet. Rönen, som publicerats i i tidskriften Nature, kan bland annat öppna möjligheter att förhindra resistens hos sjukdomsframkallande bakterier.
Cellforskaren Richard Lundmark fick en trevlig julklapp förra året. Han utsågs till ”Framtidens forskningsledare” av Stiftelsen för strategisk forskning och fick tio miljoner kronor i forskningsmedel för de kommande fem åren.
– Jag får nu verkligen möjlighet att göra nya medicinska upptäckter, säger han.
Niklas Arnberg har tillsammans med en stor grupp forskare vid Umeå universitet beskrivit mekanismen bakom en mycket smittsam ögoninfektion i en artikel i tidskriften Nature Medicine. Upptäckten kan leda till utveckling av en ny typ av antivirala medel för behandling av framför allt ögoninfektioner.
Vår arvsmassa, som lagras i DNA, skadas hela tiden och måste därför också repareras fortlöpande. DNA-skador som inte genast åtgärdas ger upphov till mutationer, som kan medföra genetiska sjukdomar eller cancer. Andrei Chabes är en av upptäckarna bakom ett tidigare okänt protein som finns med då skador på arvsmassan repareras.
Sidansvarig:
Karin Wikman
2011-05-23
