Till umu.se

Hur påverkas Östersjön av klimatförändringar?

Östersjön hotas av övergödning, miljögifter och överfiske. Klimatförändringar kommer troligen att förvärra situationen ytterligare. Forskningsprojektet Ecochange vill skapa en helhetsbild över vilka effekter detta får på Östersjön och ta reda på hur vi ska kunna skydda havet på bästa sätt.

Runt Östersjön lever närmare 90 miljoner människor, bosatta i 14 olika länder, och alla påverkar vi Östersjön på ett eller annat sätt. Bland annat bidrar biltrafik och jordbruk till algblomning, fisket till att torskbestånden tunnas ut och utsläpp från olika industrier till att miljögifter lagras i havets växter och djur.

Östersjön är världens näst största brackvattenhav och storleken gör att situationen skiljer sig väldigt mycket åt från norr till söder. Med sina studier vill forskarna förutsäga hur näringsväven i havets olika delar kommer att påverkas av klimatförändringar genom att kombinera modeller för förändringarnas effekter med ekologisk kunskap.

Bakterier dominerar i norr

Med klimatförändringarna förväntas nederbörden öka. Det innebär att det blir ett större flöde från de älvar som mynnar ut i Östersjöns norra del, Bottniska viken. Regnvattnet löser ut mängder av dött organiskt material, humus, som färgar älvarna bruna. När detta bruna sötvatten når havet kan solen inte tränga igenom havsytan och det får konsekvenser för växtplankton som behöver solljus till sin fotosyntes. Bakterierna, som livnär sig på det organiska kolet, blir då istället den viktigaste näringsbasen. Denna förändring i näringskedjans bas kan sedan fortplanta sig uppåt i näringskedjan och påverka djurplankton och fisk.

Mer regn kan också föra med sig att transporten av organiska miljögifter från land ökar. Miljögifterna binds till humusen och kan sedan ackumuleras i Bottniska vikens näringskedjor. Å andra sidan är det svårare för organismerna att ta upp miljögifter som är bundna till humus.

Växtplankton ökar i söder

I egentliga Östersjön, längst ned i söder, är övergödning och överfiske av torsk två stora problem som båda leder till att växtplankton ökar i basen av näringsväven. Stora mängder av växtplankton kallas algblomning, vilket leder till syrebrist på havsbottnarna.

Mekanismerna för övergödning och överfiske ser däremot helt olika ut. Vid övergödning ger ökande mängder av näringsämnen som fosfor och kväve upphov till algblomningar. Effekten har alltså sin utgångspunkt i näringsvävens bas. Vid överfiske av torsk startar effekten i näringsvävens topp. Mindre torsk gör att deras bytesfiskar, framför allt sill och skarpsill, kan öka i antal och äta mer djurplankton. Med mindre djurplankton blir det inte lika stor åtgång på växtplankton som därför kan öka i antal.

Frågan är vad som kommer att hända när klimatförändringarna och dess effekter utgör ytterligare faktorer att ta hänsyn till förutom övergödning och utfiskning.

Unika jämförelser

Ecochange har beviljats ett bidrag på 35,4 miljoner kronor för åren 2010-2014 ur regeringens satsning på strategiska forskningsområden. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar, Fiskeriverket och Naturhistoriska riksmuseet. Umeå universitets läge vid Bottniska viken och Linnéuniversitetets läge vid egentliga Östersjön möjliggör en unik jämförande forskningsinsats.


Sidansvarig: Karin Wikman
2011-09-21

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Agneta Andersson

Tel:  090-786 98 45