Prostatacancer – Sveriges vanligaste cancerform.
Varje år upptäcks cirka 9 000 nya fall. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män – hälften är över 70 år och nästan ingen är under 40. Drygt en tredjedel av all cancer hos män är prostatacancer. Omkring 2 500 män dör årligen i sjukdomen i Sverige.
Forskare vid Umeå universitet har under lång tid bedrivit omfattande, framstående prostatacancerforskning både i nationella och internationella mått mätt. Umeåforskarna har framförallt koncentrerat sig på att utveckla metoder för att hitta, diagnostisera, prostatacancer och att finna de faktorer som orsakar cancern men de arbetar även med att utveckla bättre behandlingsmetoder.
80 procent av 80-åringarna har tumörer i prostata
Cancerformen är speciell genom att nästan alla män, åtminstone de i lite högre åldrar har tumörer i prostata. Nästan 80 procent av alla 80-åriga män har sjukdomen. Och mikroskopiskt små härdar finns hos mer än hälften av alla medelålders män. Problemet ligger i att så tidigt som möjligt hitta och behandla de aggressiva livshotande tumörerna och samtidigt med stor säkerhet kunna säga vilka tumörer som i nuläget inte behöver behandling Många män kan trots allt leva med sina tumörer utan allt för påtagliga besvär.
– Det finns inga säkra signaler på tidig prostatacancer. Små tumörer är svåra att upptäcka eftersom de nästan aldrig ger symptom, problem med urinering kan vara ett symptom. Vissa tumörer märks först när de har spritt sig och då är det vanligast med smärtor i ryggen, berättar professor och överläkare Pär Stattin.
Arv, miljö, kost och motion
Ungefär 40 procent av de kända riskfaktorerna är ärftliga, vilket är högre än både vid bröst- och tjocktarmscancer. Miljöfaktorer står för de resterande 60 procenten. – Studier har visat att japaner som flyttat till USA mer än 20-dubblar sin risk att få prostatacancer och det visar att miljöfaktorer som främst hänger samman med kost och motion har betydelse, säger Pär Stattin.
Ännu har forskarna inte funnit de gener som är orsaken till sjukdomsutvecklingen. Men de tror att om man kan hitta läkemedel eller påverka livsstilen så att prostatacancerdebuten senareläggs med ett par år, till 74 års ålder, skulle antalet män som dör i prostatacancer minska med 20–25 procent. Vilket är en otroligt hög siffra.
Viktigt med tidig diagnos
– Den viktigaste frågan är faktiskt inte om man har sjukdomen utan vilken sorts prostatacancer man har. Det är viktigt att hitta den aggressiva formen tidigt för att kunna behandla den. Problemet är att det är svårt skilja den långsamma och snabbare formen från varandra med dagens metoder. Det handlar om 6 000–7 000 män per år i Sverige där vi kan konstatera prostatacancer men inte säga hur den kommer att utvecklas. De så kallade PSA-provet ger oss ingen vägledning, konstaterar professor och överläkare Anders Bergh.
Till skillnad från annan cancer syns prostatacancer inte heller med någon röntgenmetod.
– Det gör diagnostik av prostatacancer särskilt komplicerad eftersom man då inte vet var i prostata man skall ta vävnadsprov för att avgöra om det finns aggressiv cancer eller inte tillägger Bergh.
– Genom att använda de unika blod- och vävnadsbanker som finns vid Umeå universitet kan vi studera blod och vävnadsprover från patienter med prostatacancer som har ett känt sjukdomsförlopp. Vi försöker på så vis hitta diagnosmarkörer som är bättre än PSA och som så tidigt som möjligt kan avslöja aggressiv prostatacancer, säger docent Pernilla Wikström.
Möjligt att halvera dödligheten
Forskningen går ständigt framåt och i julas publicerades en studie som förbättrar behandlingen av de med aggressiv prostatacancer.
– Tillsammans med norska kollegor kunde vi visa att lokal strålbehandling i kombination med hormonbehandling halverar dödligheten hos patienter med större och aggressiva tumörer i jämförelse med de patienter som enbart fick hormonbehandlig, berättar professor och överläkare Anders Widmark.
Att bedriva cancerforskning är dyrt.
– Forskningsfondernas och de ideella organisationernas bidrag är ovärderliga, inte minst de lokala. Alla pengar som kommer in är oerhört vällkoman, de hjälper oss vidare i jakten på att förbättra diagnostisering och behandling av cancerpatienter, säger Anders Bergh.
Läs mer
Anders Berghs forskning Anders Widmarks forskningPernilla Wikströms forskning
