Till umu.se

Arktiskt seminarium till H.M. Konungens ära

När Hans Majestät Konungen, Carl XVI Gustav, firade sin 70-årsdag 2016 uppvaktade Umeå universitet med en gåva – ett vetenskapligt seminarium. Temat för begivenheten är Arktis och det finns flera anledningar till detta fokus. Först och främst är Arktis en högaktuell global angelägenhet, mycket på grund av de klimatförändringar som idag är ett stort hot mot hela världens framtid.

Fältarbete vintertid i Abisko.
Fältarbete vintertid i Abisko. Foto: Scott Wilson

Under 1800-talet tog arbetarna i kolgruvor runt om i Europa med sig en fågelbur ner i gruvgångarna. I den satt ofta en liten kanariefågel. Syftet var att säkerställa en säker arbetsmiljö. Inte sällan var luften nere i gruvorna otjänlig och om kanariefågeln började vingla på sin pinne eller ännu värre falla ner död var detta en omedelbar indikation på att det var dags för gruvarbetarna att retirera och att göra något åt den uppkomna situationen. Man skulle kunna säga att Arktis idag är världens kanariefågel. Om inte Arktis mår bra finns det all anledning för oss alla att stanna upp och att söka säkerställa hur vi på bästa sätt kan motverka den oönskade situation vi försatt oss i.

Sverige är också en del av Arktis, vilket långt ifrån alla är medvetna om. Därigenom berörs vi alldeles särskilt av det som händer och har ett uttalat ansvar för att förvalta denna stora och komplexa region. Sverige är ett av de åtta länderna i Arktiska Rådet, ett unikt internationellt samarbete där medlemsländerna och sex stora urfolksorganisationer gemensamt fattar beslut som alla måste vara överens om.  I Arktiska Rådet finns också ett stort antal observatörer, vilka utgörs av länder utanför Arktis och stora organisationer. Tre vetenskapliga organisationer har observatörsstatus och Sverige spelar en ledande roll i samtliga. Här dras de stora riktlinjerna för den arktiska forskningen upp.

Sverige har en lång och framgångsrik historia kring arktisk forskning. Några av de mest legendariska expeditionerna i Arktis leddes av svenskar. Adolf Erik Nordenskiöld gav sig i slutet av 1870-talet iväg med fartyget Vega. Målet var att ta sig igenom nordostpassagen, med Ryssland på ena sidan och USA på den andra. Efter dramatiska strapatser där man låg fastfrusna i isen utanför den sibiriska kusten i tio månader, lyckades man till slut. Nordenskiöld firades därefter som en hjälte runt om i hela Europa. Sämre gick det som vi vet för S. A. André som 1897 gav sig iväg med vätgasballongen Örnen från Svalbard för att ta sig över Nordpolen mot Ryssland eller Kanada. Ballongen var endast i luften under två dagar och besättningen omkom efter att ha kämpat under svåra förhållanden.

Vy från fjärran över Abisko naturvetenskapliga station och Lapporten.
Vy över Abisko naturvetenskapliga station med Lapporten i bakgrunden.
Foto: Phillipp Theuring

Idag är den svenska isbrytaren Oden ett av världens främsta forskningsfartyg och har sedan 1990-talet varit platsen för flera stora internationella projekt. Den globala uppvärmningen är förmodligen den största utmaning som världen står inför idag. Men det är viktigt att påpeka att den arktiska forskningen innehåller så mycket mer. Den stereotypa bilden av Arktis som en plats med isberg och isbjörnar stämmer inte överens med verkligheten. Arktis är en region med små och stora samhällen och fyra miljoner invånare. En stor del av den arktiska forskningen ägnar sig åt att ta fram den kunskap som behövs för att utveckla de nordliga områdena socio-ekonomiskt, att förvalta naturresurserna på bästa sätt, att skapa förutsättningar för innovation och att ge människorna som lever här möjligheter till god hälsa och säkerhet. Detta gäller inte minst alla de urfolk som utgör ca 10 % av Arktis befolkning. De är kulturer som bott här i tusentals år, som utvecklat en traditionell kunskap som varit nödvändig för att leva under svåra förhållanden och som idag befinner sig i en utsatt position både vad gäller bevarade identiteter och språk.

Umeå universitet har allt sedan starten haft en stark nordlig forskning inom många forskningsområden.  År 2000 inrättades Vaartoe – Centrum för samisk forskning och några år senare blev Nordliga Studier ett av universitetets starka forskningsområden. 2012 etablerades Arktiskt Center (Arcum). Arcum har byggt en omfattande arena för tvärvetenskaplig forskning, som idag har inte mindre än 318 affilierade forskare på Umeå universitet, vilket gör oss till ett av de stora forskningsuniversiteten i Arktis.

Idag är det varmare på jorden än det varit på tusen år och allra snabbast ökar värmen i Arktis. Orsakerna handlar mycket om de koldioxidutsläpp vi människor ligger bakom och konsekvenserna är förödande. Grönlandsisen smälter explosionsartat, havsnivåerna stiger, havsförsurningen ökar och naturkatastroferna tenderar att bli fler och allt mer förödande. Den smältande permafrosten avger metanutsläpp som orsakar stora skador och risker. Både människor, djur och miljö är förlorare i denna process.

Dagens seminarium lyfter fram den naturvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet. Den har ett starkt fokus på klimatförändringarnas konsekvenser. En stor del av denna forskning är knuten till Abisko naturvetenskapliga forskningsstation, där Umeå universitet etablerat Climate Impacts Research Centre (CIRC). Här har vetenskapliga undersökningar pågått sedan tidigt 1900-tal, vilket skapat unika och långvariga datainsamlingar. Det är särskilt glädjande att vid dagens seminarium presentera innehavaren av Hans Majestät Konungens miljöprofessur – John Anderson – som är en ledande expert på de arktiska miljöfrågorna.

Text: Peter Sköld