Till umu.se

Arktisk kunskapsspridning på Kunskapsnoden

[2017-02-09] Kunskapsnoden är en av universitetets mötesplatser för dialog och samverkan. När evenemanget arrangerades för tjugonde året i rad den 8 februari gick det under titeln Arktis i Sverige – Sverige i Arktis. Forskare från Umeå universitet lyfte viktiga frågor gällande klimatutmaningar, sociala frågor, urfolk, hälsa och kultur.

Talarna vid Kunskapsnoden 2017 är alla forskare vid Umeå universitet: Birgitta Evengård, Per Axelsson, Doris Carson och Jan Karlsson.
Foto: Mattias Pettersson.

Under Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm har Umeå universitet under tjugo år anordnat en mötesplats för samverkan där i huvudsak forskningsfinansiärer, stiftelser, ambassader och departement samt representanter för forskningsinstitut och andra universitet bjudits in.

– Eftersom Umeå universitet har en ledande position inom den arktiska forskningen i Sverige är det naturligt att universitetet anordnar evenemang med Arktis som tema. Det blev också mycket lyckat och satte Arktis på kartan ur ett bredare perspektiv; det bidrog även till bra diskussioner både på och utanför scenen, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.

Hans Adolfsson och Ella Nilsson.
Rektor Hans Adolfsson och hedersdoktor Ella Nilsson.
Foto: Mattias Pettersson.

Forskare från Umeå universitet presenterade aktuell forskning med stor bredd som visar att Arktis står inför stora utmaningar när det gäller klimatförändringar och frågor kring naturresurser, sociala frågor, urfolk, hälsa och kultur.

Evenemanget avslutades med den välkända Västerbottensbuffén på 43 rätter som Ella Nilsson serverat på Grand Hôtel i 27 år. Att det blev ett lyckat evenemang visade Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten, när hon spontant klev upp på scen med orden:

– Stort tack för en fullmatad dag, mycket kunskap och en fantastisk film som visar på den stora bredd som Umeå universitet erbjuder. Lycka till med det framtida arktiska arbetet!

Filmpremiär

Vid Kunskapsnoden hade en ny film premiär med porträtt av ett urval av våra arktiska forskare anknutna till Arcum, Arktiskt centrum vid Umeå universitet. (Längd: 11 minuter)

Föreläsningar vid Arktis i Sverige – Sverige i Arktis

Forskare från Umeå universitet.
Universitetets fyra talare.
Foto: Mattias Pettersson.

Rektor Hans Adolfsson och Peter Sköld föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet, Arcum och professor i historia med inriktning mot samisk samhällsutveckling och kultur inledde Kunskapsnoden inför en publik på dryga 80. Moderator var Sverker Olofsson, hedersdoktor vid Umeå universitet.

– Umeå universitet har länge bedrivit forskning med en tydlig bäring på den norra regionen. Vi vill nu visa att Arktis inte bara definieras av de norra ishaven norr om Skandinavien utan representerar även hela de nordliga områdena, inledde Hans Adolfsson.

Norrland, Sápmi, Arktis – och människorna

Per Axelsson, docent i historia

Per Axelsson.
Foto: Elin Berge.

Docent Per Axelsson är verksam vid Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Enheten för demografi och åldrandeforskning (Cedar) och vid Insitutionen för idé- och samhällstudier. Axelsson är Wallenberg Academy Fellow för humanio­ra och leder ett internationellt forskningsprogram om kolonisation och hälsa. Han studerar vilka krafter som har format ursprungsbefolkningars hälsa och välmående under de senaste 150 åren.

I sitt föredrag belyste Per Axelsson allt från befolkningsutveckling och urfolksfrågor till klimatpåverkan och hälsa.

– En av koloniseringens tydliga effekter i hela världen är att den slår in en kil i förtroendet mellan urfolken och nationalstaten. Ett exempel är att en stor del av den samiska befolkningen ännu i slutet av 1800-talet inte tagit del av smittkoppsvaccinet, vilket i sin tur ledde till ökad dödlighet. Liknande händelser kan vi se på många ställen även idag, säger Per Axelsson.

Rethinking the geographies of small northern settlements: What northern Sweden can learn from other northern peripheries (and vice versa)

Doris Carson, forskare i kulturgeografi

Doris Carson.
Foto: Mattias Pettersson.

Doris Carson verkar vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia. Hennes forskning handlar om urbanisering, landsbygd, sysselsättning och socioekonomisk utveckling med särskilt fokus på vad migration och turism har för betydelse för mindre samhällen. En av Doris Carsons viktigaste frågor är hur tillväxten i de nordliga städerna påverkar rörlighet och utveckling i den omgivande landsbygden. I sin forskning jämför hon norra Sverige med andra perifera områden i Australien, Kanada och Alaska.

– Nu råder förändrade inflyttningsvanor där bättre förmedlade, ofta medelåldersindivider flyttar till glesbygden. En inte obetydlig del av dessa kommer från Storbritannien. För vissa som flyttar till småbyar, eller till och med utanför byarna, anses till och med att Lycksele är alltför civiliserat, säger Doris Carson när hon beskriver den förändrade in- och utflyttningen i glesbygdssamhällen i norra Sverige:

– Unga människor har alltid flyttat ut, men denna ström av internationell inflyttning är ny och kan på sikt möjligen utgöra en förändring i demografin och ett uppsving i attityden av att bo i glesbygden.

Infektionssjukdomars förändrade panorama i norr

Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar

Birgitta Evengård.
Foto: Mattias Pettersson.

Birgitta Evengård är sedan tio år professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet och är överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Hon leder ”Nordic center of excellence” som är ett konsortium av internationella forskare, finansierat av NordForsk, med inriktning på att studera hur klimatförän­dringen påverkar infektionspanoramat i norr. När ekosystemen förändras påverkas bland annat utbredningen av mikroorganismer och av de djur – exempelvis däggdjur och insekter – som överför infektioner till människor.

– Ingen politiker blir omvald för att den investerar i uppdaterade vattenverk, beskriver Birgitta Evengård, efter att ha exemplifierat klimatförändringarnas konsekvenser med hur dricksvattnet i Östersund blev förorenat av en parasit som kom in i reningsverken på grund av den extrema regnmängden.

– Infrastrukturen måste hänga med forskningen. Det är bara tåliga norrlänningar som snällt kokar sitt vatten i åtta månader utan att marschera till Stockholm.

Vad händer i Arktis när klimatet blir varmare?

Jan Karlsson, professor i naturgeografi med inriktning mot akvatisk biogeokemi

Jan Karlsson.
Foto: Mattias Pettersson.

Jan Karlsson är föreståndare för Climate Impacts Research Centre (CIRC) vid Umeå universitet med verksamhet förlagd till Abisko naturvetenskapliga station. Karlssons forskning fokuserar på effekter av klimatförändringar på nordliga akvatiska ekosystem. En del av forskningen handlar om utbytet av växthusgaser med atmosfären, och en annan del undersöker produktion av biomassa i födovävar.

Jan Karlsson gav i sitt föredrag exempel på effekter av klimatförändringar på arktiska miljöer och ekosystem, samt hur detta i sin tur har betydelse i ett globalt perspektiv.

Jan Karlsson betonade även att den tinande permafrosten får stora konsekvenser i form av att växthusgaser frigörs vilket leder till temperaturökningar och i sin tur ökad upptining av permafrosten. Därför betonar han vikten av att förstå och förutsäga effekter av klimatpåverkan samt att jobba nära myndigheter för att kunna motverka miljöpåverkan.

– Studier visar att våra sjöar blir alltmer bruna, vilket leder till mindre fisk och mer koldioxidutsläpp. Bland annat så förväntas tillgången till röding minska med uppemot 73 procent till år 2100, säger Jan Karlsson.

Panelsamtal vid Arktis i Sverige – Sverige i Arktis

Panelsamtalet leddes av Sverker Olofsson med följande deltagare:

Rolf Carman, departementssekreterare vid Utbildningsdepartementet
Gunnel Gustafsson, direktör för NordForsk
Björn Dahlbäck, föreståndare för Polarforskningssekretariatet
Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet och styrelseordförande vid Arcum

Läs mer om panelen i programmet

Panelsamtal Kunskapsnoden.
Paneldeltagarna på Grand Hôtel var alla mycket imponerade över den stora bredd som universitetet visar upp.
Foto: Mattias Pettersson.

Under debatten diskuterades bland annat vikten av arktisk forskning, kvaliteten på den svenska arktiska forskningen i internationell jämförelse och hur oviktigt det är att vi definierar det arktiska området och några kommentarer skiljde sig från mängden:

– Sverige är ett arktiskt land, punkt. Däremot är vi försiktiga på nationell nivå att lyfta fram vår kompetens inom det arktiska området, säger Björn Dahlbäck, föreståndare vid Polarforskningssekretariatet.

– Jag blir imponerad över den stora bredd som Umeå universitet uppvisar. När media visar upp Arktis är det klimat- och miljöforskning, men den här dagen har visat att det är mycket annat också, säger Rolf Carman, departementssekreterare vid Utbildningsdepartementet.

– Birgitta Evengårds forskning har utsetts till ett av fyra Excellenscentrum av oss på NordForsk och det skedde i oerhört hård konkurrens med ansökningar från stora delar av världen. Det är också det som är framtiden, att konkurrens sker med andra länder, säger Gunnel Gustafsson, direktör på Nordforsk.

Relaterade länkar

Arcum – Arktiskt centrum vid Umeå universitet

Forskningscenter med över 250 affilierade forskare inom det arktiska området med omfattande nationella och internationella engagemang.

Climate Impacts Reseaerch Centre (CIRC)

Miljöforskning vid Abisko naturvetenskaplliga station, med drygt dussinet forskargrupper, lika många doktorander/postdoktorer, samt affilierade forskare.

Vaartoe – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet

Samordnar och initierar forskning i och om Sápmi, med fokus på samiska och andra urfolks kulturer, samhällen, historia och språk.

Arktiskt temaår vid Umeå universitet

Läs mer om arktisk forskning vid Umeå universitet

Redaktör: Anna Lawrence

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid278957


Pressinformation

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
090-786 50 89
070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@umu.se

Samhällsvetenskap

Ola Nilsson
090-786 69 82
070-353 26 48
ola.nilsson@umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@umu.se

Medicin

Daniel Harju
090-786 64 65
daniel.harju@umu.se

Kalendarium

Till kalendariet