Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Metod halverar behovet av blodförtunnande vid dialysbehandling

[2017-06-07] Vid dialysbehandling får patienter blodförtunnande läkemedel för att blodet vid kontakten med materialet i slangar och dialysfilter inte ska koagulera, vilket annars kan leda till att systemet blir igentäppt och den renande effekten försämras. För patienter med en ökad blödningsrisk är blodförtunnande läkemedel riskabelt. En metod för genomsköljning av slangar och filter före dialys halverar behovet av läkemedlet, enligt en avhandling vid Umeå universitet.

Dialysfilter med koagulerat blod, vilket täpper igen och leder till försämrad reningsförmåga. Foto: Malin Skagerlind.

I sin avhandling har Malin Skagerlind, doktorand vid institutionerna för Folkhälsa och klinisk medicin samt Omvårdnad, utvärderat en metod som på 1980-talet utvecklades vid Njurmedicin, Norrlands universitetssjukhus av professor Bernd Stegmayr. Metodens syfte är att minimera risken för avbrutna behandlingar på grund av koagulerat blod och minimera mängden blodförtunnande läkemedel vid dialys av patienter med ökad blödningsrisk. Metoden innebär att man löser albumin och heparin i koksalt, en så kallad Heparin-Albumin (HA) priming, som sedan används för att innan behandling spola igenom slangar och filter.

Halverat behov av blodförtunnande läkemedel

I sin avhandling har Malin Skagerlind nu utvärderat metoden i studier och funnit att den med god säkerhet och behandlingseffektivitet kan reducera behovet av blodförtunnande läkemedel vid dialysbehandling av personer med ökad blödningsrisk. Metoden har också testats gentemot andra metoder i en klinisk studie. Studierna visade att HA-priming, genom att minska risken för koagulation i systemet, halverade behovet av blodförtunnande läkemedel vid dialysbehandling i jämförelse med system som spolats igenom med vanlig koksaltlösning. Studierna visade även att HA-priming hade en ännu större förmåga att minska risken för koagulering på dialysfilter med större kapacitet (en yta över 1,7 m2) i jämförelse med maskiner med mindre filteryta.

– Mer forskning behövs, men en förhoppning är att man i framtiden med hjälp av modifierad behandling – antingen någon typ av priming och/eller material som minimerar aktivering av koagulationen – kan genomföra även en vanlig dialysbehandling med kraftigt reducerad eller, ännu bättre, helt utan tillförsel, av blodförtunnande läkemedel, säger Malin Skagerlind.

Resultaten av den kliniska studien, där 23 personer som får regelbunden dialys vid Norrlands universitetssjukhus medverkade, har redan kommit de personerna till nytta. Fyra olika metoder som syftar till att reducera behovet av blodförtunnande läkemedel testades. Bland studiedeltagana kunde resultatet för varje person dokumenteras som dennes ”best choice” om de i framtiden skulle drabbas av en ökad blödningsrisk, något som inte är ovanligt bland personer med kronisk njursvikt.

Riktlinjer saknas både lokalt och globalt

När det förkommer en ökad risk för blödning vill man inte gärna ge något blodförtunnande läkemedel eftersom det förvärrar en redan pågående blödning eller kan framkalla en blödning som precis slutat. Det kan handla om personer i behov av akut dialysbehandling efter en operation, personer som varit med om en olycka eller som av annan orsak fått en stor blödning, exempelvis en hjärnblödning. Även personer som behöver regelbunden dialys kan drabbas av en ökad blödningsrisk.

I nuläget saknas gemensamma riktlinjer för vilken metod som är mest fördelaktig i samband med dialysbehandling när det samtidigt finns en ökad blödningsrisk. Idag skiljer sig metoderna åt inom Sverige, Norden, Europa och globalt, och bland de existerande rekommendationerna från de större samfunden går åsikterna också isär.

Malin Skagerlind

– Eftersom vi i Sverige har riktlinjer om jämlik vård bör man arbeta fram en standard för den här typen av behandling. Vår kliniska forskning visar att HA-priming tillsammans med en dialysvätska som innehåller citrat har stor potential att på bred front öka patientsäkerheten för dialyspatienter, säger Malin Skagerlind.

Malin Skagerlind är född i Kalix, Norrbotten och uppvuxen i Töre. Hon var tidigare grundskollärare och tog sin kandidatexamen i omvårdnad 2005. Efter examen vid sjuksköterskeprogrammet, Umeå universitet, arbetade hon först på Njurmedicins vårdavdelning vid Norrlands universitetssjukhus och sedan på Dialysbehandlingen. Hon blev forskningssjuksköterska vid Njurmedicin 2012 och 2013 påbörjade hon sina doktorandstudier vid Institutionerna för folkhälsa och klinisk medicin samt omvårdnad.

Länk till avhandling

För mer information, vänligen kontakta:

Malin Skagerlind, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Institutinen för omvårdnad
Telefon: 090-785 2606, 070-370 4245
E-post: malin.skagerlind@umu.se

Om disputationen:

Torsdagen den 8 juni försvarar Malin Skagerlind, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Hur kan man minska expositionen för blodförtunnande medel vid dialys av patienter med blödningsrisk? Engelsk titel: Various measures to limit the use of anticoagulants during hemodialysis in patients at risk of bleeding? Fakultetsopponent: Universitetslektor Fredrik Uhlin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Professor Bernd Stegmayr.

Disputationen äger rum kl. 13 i Hörsal D, Tandläkarhögskolan, NUS 1D, Norrlands universitetssjukhus.

Redaktör: Daniel Harju

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid283121


Pressinformation

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
090-786 50 89
070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@umu.se

Samhällsvetenskap

Ola Nilsson
090-786 69 82
070-353 26 48
ola.nilsson@umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@umu.se

Medicin

Daniel Harju
090-786 64 65
daniel.harju@umu.se

Kalendarium

Till kalendariet