Till umu.se

Studio experiment

[2012-07-09] Vi är ständigt uppkopplade, antingen med dator, mobiler eller saker runt omkring oss. I experimentlabbet och mötesplatsen Humlab­-X mitt i Konstnärligt campus möts forskarna i gränslandet mellan det digitala och det analoga.

En lingvist, en konstvetare och en etnolog sitter vid var sin laptop. På golvet står en hög med flimrande tjock­tv­apparater.
– Det är en installation av konsthögskoleeleven Jonas Gazell, kallad ”Surplus of Obsolete Technology”. Kan man använda detta till något annat? frågar sig Carl­Erik Engqvist, konstnärlig ledare på Humlab­-X.

Annars är det avancerade plattskärmar som ska dominera Humlab­-X när allt står klart under våren: sexton 46­tumsskärmar på ena väggen, en interaktiv golvyta på 20 kvadratmeter med åtta projektorer undertill och en studio med avancerade 3D­-möjligheter.
– Verkligheten är inte så enkel och ensidig. Det här är ett sätt att koppla samman olika perspek­tiv. Man ska kunna interagera, gestalta och ställa ut här, förklarar Patrik Svensson, föreståndare för Humlab-­X.

I hjärtat av Konstnärligt campus

Beläget i hjärtat av Konstnärligt campus är Humlab-­X en slags innovationshubb där lärare och studenter från alla institutioner kan mötas, liksom allmänheten. Humlab-­X är forskningslabb, arbetsplats, galleri, utbildningscenter, scen och teater – ibland allt på en och samma gång.
– Det här är en experimentverkstad, ett ställe där folk kan mötas. Det behöver inte bara vara en massa teknik – det kan vara att folk sitter runt ett bord och pratar. Placeringen mitt emellan alla högskolor här är viktig, säger Patrik Svensson.

Humlab-­X (där x­et kan tolkas som extension) är en slags förlängning av Humlab, som ligger på Umeå universitets huvudcampus. Verksamheten i sin nuvarande form startade 2000 och är en mötesplats för personer i skärningspunkten mellan humaniora och digital informationsteknik. Humlab­-X bygger vidare på idén men ska utgå från verksamheten på Konstnärligt campus: design, arkitektur och konst.
– Utgångspunkten för vår verksamhet är att digital humaniora är viktig. Digitaliseringen gör att humaniora får nya verktyg att jobba med – du kan till exempel skanna in några miljoner ord
på ett par sekunder. Men det handlar också om att de digitala uttrycken är studieobjekt i sig. De påverkar oss som människor – och därför är det viktigt att undersöka dem, säger Patrik Svensson.

Alltmer uppkopplade

I december 2011 höll Humlab en konferens om Internet of Things, det faktum att vi blir alltmer uppkopplade, genom mobiler, datorer och alla saker runt omkring oss.
Humlab bjöd in föreläsare från hela världen för att belysa frågan. En av de svenska föreläsarna var Jennie Olofsson, som nu sitter och finslipar på en tidskriftsartikel i Humlab­-X.
– Jag undersöker fenomenet hackade elektroniska vägskyltar, det vill säga att folk tar sig in i datasystemen och ändrar texten på vägskyltarna. Det är ovanligt i Sverige men det finns gott om exempel i USA. Man kan till exempel skriva att en zombieattack är på gång. Titta på Youtube ska du se, säger hon och spelar upp ett klipp på datorn där en person genom några tryck i sin mobil får vägskylten att ändra text.
– Poängen är att vi möts av skärmar var vi än är och att vi påverkas av dem. Och i vissa fall kan det påverka oss rent fysiskt. Vi är uppkopplade var vi än är och det är en del av vårt sätt att leva, säger Jennie Olofsson som är etnolog i botten och skrev sin doktorsavhandling om implementering av robotar i LKAB (vilket säger något om den tvärvetenskapliga inriktningen på Humlab).

Våld i hemmet och sociala medier


En bit bort sitter hennes amerikanska forskarkollega Stephanie Hendrick. Hon är lingvist och har doktorerat om bloggar och digitala communities. Nu undersöker hon kopplingen mellan våld i hemmet och sociala medier.
– Det finns speciella sajter där personer som drabbats av våld i hemmen kan kommunicera, till exempel genom digitala vykort. Jag under­ söker de sajterna och ser vilken inverkan de har. Min hypotes är att sociala medier kan vara ett verktyg som kan hjälpa utsatta personer, säger Stephanie Hendrick.

Intresset för digital humaniora är ständigt växande och Patrik Svensson får titt som tätt åka ut i världen och berätta om Humlabs verksamhet. Sedan 2010 bedriver Humlab också ett gemensamt forskningsprojekt med Stanford University i Kalifornien, ett av världens främsta universitet – där bland andra Googlegrundarna fick sin skolning.

Vardagliga platser och digitala medier

Projektet heter Media Places och ska utforska hur våra vardagliga platser – som kontoret, hemmet och kaféet – förändras genom digitala medier och uttryck.
– Humlab är unikt tack vare sin interaktiva gruppmiljö och sin kreativa användning av ny teknik som gynnar vetenskapliga experiment över alla discipliner. Det är en inspirationskälla för oss när vi bygger ett eget humanistiskt labb här, säger Zephyr Frank, professor i historia på Stanford.
Zephyr Frank tror att den digitala humanismens betydelse kommer att öka kraftigt framöver:
– Nya metoder
för datainhämtning,
nätverksanalyser och
bildhantering kommer
att innebära både möjligheter och utmaningar för framtidens humanister. Men jag tror att humanisterna med sin avancerade förmåga till tolkning och analys kommer att få en väsentlig roll när man formulerar framtidens vetenskapliga frågeställningar.

Fönster ut mot allmänheten

Humlab vänder sig inte bara till forskare, utan vill även vara ett fönster ut mot allmänheten. Ett av projekten som Humlab stöder är Geek Girl Meetup – där kvinnor i alla åldrar får möjlighet att lära sig mer om internet och digital utveckling. Emma Ewadotter håller en kurs i indiespelsutveckling:
– Efter fem gånger kan deltagarna göra enkla dataspel, det är ganska häftigt att se, säger Emma Ewadotter som precis lägger sista handen på sin doktorsavhandling om konceptuella fotografiska porträtt.
– Jag siktar på att bli klar till årsskiftet. Då har en projektgrupp som jag tillhör fått pengar från Vetenskapsrådet kring ett projekt om medeltida gestaltningar av Jungfru Maria i en digital miljö. De digitala verktygen ger en annan typ av seende. Vad händer om du uppförstorar en kalkmålning 500 gånger – det är något nytt som uppstår där, konstaterar Emma Ewadotter.
Ja, i gränsytorna finns oupphörligt med saker att upptäcka. Det är väl egentligen bara fantasin som sätter gränserna i Humlab-­X.

Text: Johan Wickström
Illustration: Carl-Erik Enqvist Foto: Mikael Lundgren

Redaktör: Karin Wikman

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid194562


  Utskriftsversion

Sidansvarig: Michael Nordvall
2012-07-04