Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Umeåforskare i internationell ALS-studie
har upptäckt en bromsande faktor

[2012-08-26] I tidskriften Nature Medicine publiceras idag en omfattande internationell studie som visar hur mutationer i en viss gen kan bromsa den dödliga nervsjukdomen ALS hos både djur och människor. I studien medverkar forskare vid Umeå universitet.

Forskare i universitetets så kallade ALS-grupp har i samarbete med kolleger i Irland, Holland, USA och Belgien jämfört blodprov och symtombild hos ett mycket stort antal patienter. Av särskilt intresse var de med mycket lång överlevnadstid – flera sådana ALS-patienter är kända i Sverige – och man letade efter delar av arvsmassans DNA som bara finns hos dessa personer och inte hos dem med kortare överlevnad. Efter omfattande analyser – först på zebrafiskar och möss, senare på patientprover – upptäckte forskarna tre saker:

  1. Det finns enstaka ALS-patienter som har mutationer i genen för proteinet EphA4 och just dessa personer har mycket lång överlevnadstid.
  2. Hos patienter med nedsatt halt av det normala EphA4-proteinet börjar sjukdomen senare i livet och utvecklas långsamt medan patienter med normal nivå av normalt EphA4 oftast får en relativ aggressiv form av sjukdomen med debut redan i 30-40-årsåldern.
  3. Det är tidigare känt att zebrafiskar och möss som fått ett SOD1-sjukdomsanlag från en ALS-patient utvecklar en ALS-liknande sjukdom. Nu upptäcktes att sjukdomsprocessen fördröjs mycket markant om EphA4 hämmas i djurmodellerna.

EphA4 är en receptor i det så kallade Ephrin-systemet som har betydelse för den normala utvecklingen och funktionen hos nervtrådarna till kroppens muskler. Att en hämning av EphA4 i viss mån kan bromsa förlusten av nervceller vid ALS var en överraskande upptäckt. Teoretiskt bör det vara möjligt att utveckla mediciner som direkt eller indirekt kan hämma EphA4-systemet. De första försöken att ta fram sådana ämnen är nu på gång och de kommer att testas i Belgien på i första hand zebrafiskar och ALS-möss.

Den svenska delen av studien har utförts av professor/överläkare Peter M Andersen och forskningsingenjör Ann-Charloth Nilsson, båda vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet.

Idag kan kan det inte bedömas om den här upptäckten kan leda till en ny behandling för patienter med ALS.

- Vi har i många år sökt efter genetiska faktorer som motverkar ALS och nedsatt halt av normal EphA4 eller muterat EphA4 är en av dem, kommenterar Peter M. Andersen som är professor i neurologi vid Umeå universitet. Det har vi nu visat hos flera patienter med lång överlevnad, men det måste också finnas fler skyddande faktorer.

För mer information, kontakta gärna
professor, överläkare Peter M Andersen,
tel. 090-785 23 72
e-post Peter.Andersen@neuro.umu.se

Referens

van Hoecke A, Schoonaert L, Lemmens R, Timmers M, Staats KA, Laird AS, Peeters E, Philips T, Goris A, Dubois B, Andersen PM, Al-Chalabi A, Thijs V, Turnley AM, van Vught PW, Veldink JH, Van Den Bosch L, Gonzalez-Perez P, Van Damme P, Brown Jr RH, van den Berg LH, Robberecht W. EPHA4 is a disease modifier of amyotrophic lateral sclerosis in animal models and in humans.
Nature Medicine 2012 (doi:10.1038/ nm.2901).

ALS-gruppen i Umeå

Vid Umeå universitet pågår sedan 1992 omfattande forskning om ALS (amyotrofisk lateralskleros). Målet är att genom nya kunskaper om mekanismerna bakom sjukdomen kunna utveckla en verksam behandling. Det är i synnerhet molekylärbiologiska och genetiska aspekter på sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener som studeras. Av resursskäl pågår för närvarande inga behandlingsförsök på patienter.

Forskargruppen i Umeå består av 22 personer i fyra undergrupper ledda av professor Peter Andersen (genetisk forskning), professor Thomas Brännström (neuropatologi), professor Stefan Marklund (fria radikaler och cellforskning) samt docent Henrik Antti (metabolomik).

Fakta om ALS

• Sjukdomsorsaken är oftast okänd, någon miljöfaktor har aldrig identifierats. Cirka tio procent har sjukdomen i släkten. Sammanlagt 17 sjukdomsgener har identifierats.
• I Sverige insjuknar 200-220 personer per år.
• Personer i alla åldrar kan drabbas. Vanligast är 50-70 år. Dubbelt så många män som kvinnor får sjukdomen.
• Genomsnittlig överlevnad är 2,5–3 år, men enstaka patienter lever längre än 10 år med sjukdomen.
• Det finns ingen botande behandling.
• Sedan 1996 finns en bromsmedicin som kan förlänga överlevnaden med några månader. Effekten är störst om den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.
• Det finns numera specialiserade ALS-team för att på bästa sätt kunna hjälpa patienter och deras anhöriga.

Redaktör: Hans Fällman

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid196689


  Utskriftsversion

Sidansvarig: Michael Nordvall
2012-08-27

Pressinformation

Pressansvarig

Karin Wikman
090-786 50 89
070-610 08 05
karin.wikman@adm.umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@adm.umu.se

Samhällsvetenskap

Eva Stoianov
090-786 62 28
072-202 14 37
eva.stoianov@adm.umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@adm.umu.se

Medicin

Mattias Grundström Mitz
090-786 64 65
mattias.grundstrom.mitz@adm.umu.se

Utbildningsvetenskap

Marie Oskarsson
090-786 69 47
marie.oskarsson@umu.se