Ordlista över akademiska ord
Licentiat, alumn, disputation, fakultet... Den akademiska världens termer och begrepp kanske du aldrig själv använder. Många av dem härstammar från de medeltida universiteten och används internationellt. Andra är senare tillskott till begreppsfloran och specifika för de svenska universiteten. Nedan har du en kort ordlista med några av de vanligast förekommande termerna.
| Akademisk kvart | På många universitet är det en gammal tradition att föreläsningen eller seminariet börjar en kvart efter utsatt tid. Denna tradition tillämpas på vissa kurser, men inte överallt. (Traditionen har sitt ursprung i den tid då lärare och studenter också bodde på området, och när då campusklockorna slog sina slag för heltimma, då tog det cirka en kvart att gå från bostaden till föreläsningen.) |
| Alumn | Ordet alumn (plur. alumni) kommer från latin och betyder elev, lärjunge eller skyddsling, kort sagt, en alumn är en tidigare universitetsstudent. Ordet är betydligt vanligare i andra länder, bl.a. i USA och Storbritannien där universiteten under en lång tid har jobbat med alumnverksamhet. Umeå var 1999 ett av de första statliga universiteten i Sverige med att starta en verksamhet riktad mot alumner. |
| Basår | Ett förberedande program för högskolestudier för dig som inte är behörig. Här läser du in motsvarande gymnasiekurser för att bli behörig till universitetsstudier. Basåret är poänggivande men kan inte ingå i en examen. |
| Bologna-processen | Bolognadeklarationen undertecknades sommaren 1999 av 29 länder för att hitta ett gemensamt system för högre utbildning i Europa. Syftet med Bologna-processen är att öka rörligheten bland studenter, lärare och forskare i Europa, och att Europa därmed ska bli en högklassig utbildningskontinent med enhetlig examensstruktur och med ett gemensamt betygssystem med sjugradig betygsskala. |
| Collegeår | Utbildningen ger deltagarna grundläggande behörighet för högskolestudier och bättre förutsättningar för framgångsrika studier på högskolenivå. Collegeåret ges av Folkuniversitetet. |
| CV | (Curriculum Vitae) Latinsk benämning på personlig meritförteckning. |
| Decentraliserad utbildning | Utbildning som är förlagd till annan ort. T.ex. är naturguide-programmet decentraliserat till Kiruna och till Örnsköldsvik. |
| Dekan | Ordförande i fakultetsnämnden och den som leder fakultetens verksamhet. |
| Disputation | När en doktorand lägger fram och offentligt försvarar sin doktorsavhandling. |
| Distansutbildning | För den som av olika skäl har svårt att delta i undervisningen på heltid i Umeå, ordnas s.k. distansutbildning så att du kan läsa hemma på din egen ort. Vissa utbildningar har samlingar med undervisning och tentamen i Umeå eller på annan ort. I andra utbildningar sker all undervisning via Internet och lärplattformar. |
| Doktorand | Student som bedriver studier på forskarnivå. För behörighet till forskarutbildning krävs en examen på avancerad nivå. |
| Doktorsavhandling | Vetenskaplig avhandling som du måste försvara offentligt för att få doktorsexamen. |
| Doktorspromotion | Högtidlig sammankomst i Aula Nordica där de som efter prov och avlagd doktorsexamen tar emot de yttre tecknen på detta: ring, diplom och hatt eller lagerkrans. |
| Erasmus/Socrates |
Utbytesprogram för studenter och lärare inom EU. |
| Europaanpassad utbildning | Europa ska bli en högklassig utbildnings-kontinent med enhetlig examensstruktur. I arbetet ingår även att införa ett gemensamt betygssystem med sjugradig betygsskala. (Se även under Bologna-processen.) |
| Examen | Examina på grundnivå: generella examina innefattar högskoleexamen 120 hp (2 år) och kandidatexamen 180 hp (3 år); konstnärliga examina; samt yrkesexamina, som kan kopplas till ett visst yrke. Examina på avancerad nivå: generella examina innefattar magisterexamen 60 hp (1 år) och masterexamen 120 hp (2 år); konstnärliga examina; samt yrkesexamina. Examina på forskarnivå: licentiatexamen 120 hp (2 år) och doktorsexamen 240 hp (4 år). |
| Fakultet | Sammanhållen organisatorisk enhet för närbesläktade ämnen inom utbildning och forskning. Vid Umeå universitet finns fyra fakulteter: humanistisk, teknisk-naturvetenskaplig, medicinsk och samhällsvetenskaplig fakultet. |
| Fakultetsnämnd | Fakultetens beslutande organ. Fakultets-nämnderna ansvarar för grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom sina respektive vetenskapsområden. |
| Forskarutbildning | För behörighet till forskarutbildning krävs en examen på avancerad nivå eller minst 240 hp (4 år) varav minst 60 hp på avancerad nivå. |
| Helårsstudent | Helårsstudenter är antalet studenter som är förstagångsregistrerade, respektive fortsättningsregistrerade, på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets poängomfattning under en viss period dividerat med 40. |
| Helårsprestation | Summa avklarade poäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 40. |
| Huvudområde | Det som tidigare kallades huvudämne ersätts med huvudområde. Kan finnas både på grund- och avancerad nivå eller antingen eller. För att få ut en examen måste du ha uppnått en viss fördjupning inom huvudområdet. På grundnivå används två beteckningar: högskoleexamensnivå eller kandidatexamensnivå. På avancerad nivå används magisterexamensnivå eller masterexamensnivå. |
| Högskolepoäng | Fr.o.m. höstterminen 2007 räknas studierna i högskolepoäng (hp), där 1,5 hp motsvarar en veckas heltidsstudier, alltså 40 timmar. En termin ger då 30 hp. |
| Högskoleprovet | Högskoleprovet ger dig en möjlighet att söka in till högskolestudier även om ditt gymnasiebetyg inte räcker till. Provet ges två gånger per år: i april och oktober. Resultatet av provet är giltigt i fem år. |
| Högskoleverket | Den 31 december 2012 lades de tre myndigheterna Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice ner. Verksamheten flyttas den 1 januari 2013 till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) och Universitets- och högskolerådet. |
| Institution | Grundenheten vid universitetet är institutionen. Vid den bedrivs utbildning och forskning inom ett eller flera besläktade ämnesområden. Institutionen är den primära arbetsplatsen, inte bara för studenter, lärare och forskare, utan också för andra yrkeskategorier såsom administratörer, lokalvårdare, ingenjörer och instrumentmakare. |
| Kurs | All grundläggande högskoleutbildning bedrivs i form av kurser. Utbildningsprogram består av sammanförda kurser. Alla kurser, alla utbildningsprogram och alla examina placeras in på någon av nivåerna grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Kurser som läses utanför program har lokal antagning. De flesta kurser omfattar 7,5-30 högskolepoäng. |
| Licentiatexamen | Vetenskaplig avhandling som du måste försvara offentligt för att få licentiatexamen - halvvägs till doktorsexamen. |
| Meritpoäng | Meritpoäng införs för ansökningar till högskolan från och med hösten 2010. Det är extrapoäng som läggs till jämförelsetalet (medelvärdet av betyget från gymnasiet) som man söker till högskolan på. Man kan få högst 2,5 meritpoäng, vilket gör att det högsta jämförelsetalet man kan få är 22,5. |
| Nivå | Alla kurser, alla utbildningsprogram och alla examina placeras in på någon av utbildningsnivåerna grundnivå respektive avancerad nivå. Grundnivå: Till grundnivån räknas högskoleexamen eller kandidatexamen liksom alla yrkesexamina på mindre än 240 hp (4 år): Avancerad nivå: Till den avancerade nivån hör magisterexamen och den nya masterexamen liksom alla yrkesexamina som omfattar 240 hp (4 år) eller mer. Forskarnivå: Behörig till forskarnivå blir du när du har en examen på avancerad nivå eller har läst minst 240 hp (4 år) varav minst 60 hp på avancerad nivå. |
| Poäng | Högskolestudiernas omfattning anges i poäng. 1,5 högskolepoäng motsvarar en veckas heltidsstudier. 60 högskolepoäng motsvarar ett läsårs heltidsstudier. |
| Platsgaranti | Alla som är behöriga och som har anmält sig i tid blir antagna till kurser med platsgaranti. |
| Prefekt | Chefen för verksamheten vid en institution. |
| Professorsinstallation | Offentlig högtid varje höst då nya professorer installeras i sina ämbeten av rektor och håller sina installationsföreläsningar. |
| Reell kompetens | Saknar du formell behörighet kan du låta värdera inte bara dina skolkunskaper utan alla betydelsefulla kunskaper och erfarenheter för en bedömning om din totala kompetens ger dig möjlighet att klara av den högskoleutbildning du vill gå. |
| Seminarium | Undervisningsform som sker i grupp och där man diskuterar t.ex. en uppsats, en bok eller en artikel. |
| Spikning | Doktorsavhandlingar spikades enligt gammal tradition upp med hammare och spik, men numera sker "spikningen" elektroniskt på Universitetsbiblioteket. |
| Studentpeng | Den summa pengar som regeringen ger universitetet för varje student som studerar heltid. |
| Studentkår | Studentkårerna ska ta tillvara den enskilde studentens intressen i studievärlden. Från den 1 juli 2010 är det frivilligt att vara med i en studentkår. Vid Umeå universitet finns tre studentkårer: Umeå studentkår, Umeå naturvetar- och teknologkår, Umeå medicinska studentkår. |
| Tentamen | Så kallas det prov, muntligt eller skriftligt, som görs vid avslutad kurs eller kursmoment. Om man inte blir godkänd finns möjlighet till omtentamen. |
| Universitetskanslers-ämbetet (UK-ämbetet) | Universitetskanslersämbetets tre huvuduppgifter är att bedriva kvalitetssäkring och juridisk tillsyn samt att ansvara för statistik, uppföljning och granskning av effektivitet på högskoleområdet. |
| Universitets- och högskolerådet | Rådet ger information om högskoleutbildning, antagningsservice och service i tillträdesfrågor, bedömer utländsk utbildning, erbjuder möjligheter till internationellt samarbete och levererar tjänster inom systemförvaltning. |
| Utbildningsprogram | Ett utbildningsprogram är en planerad studiegång för en examen. De flesta program har fast studiegång med i huvudsak obligatoriska ämnen och kurser. Studenter som antagits till program är garanterade plats på obligatoriska kurser. |
| Utbildningsuppdrag | I regleringsbrevet fastställda krav, ramar och restriktioner för en viss högskolas grundläggande högskoleutbildning med mera för en bestämd period. |
| VHS, Verket för högskoleservice | Den 31 december 2012 lades de tre myndigheterna Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice ner. Verksamheten flyttas den 1 januari 2013 till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) och Universitets- och högskolerådet. |
