Till umu.se

Expertlista – äldreforskning

Den 1 oktober äger internationella äldredagen rum, en dag som FN grundat. Nedan listas några av de forskare vid Umeå universitet som arbetar med äldreforskning.

Ökad risk för demens

Varannan svensk riskerar att drabbas av demens, enligt en studie från Umeå universitet. De alarmerande resultaten kommer från en stor granskning av demensutvecklingen bland 85-åringar och äldre. Bakom studien står Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, som också var en av experterna i SVT:s dokumentärserie ”Sveriges bästa äldreboende”.
KontaktuppgifterLäs mer om Yngve Gustafsons forskning

Kan man träna fast man är 90 år?

Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och de flesta fall inträffar under gång. Lillemor Lundin Olsson, sjukgymnast och professor i samhällsmedicin och rehabilitering, leder en studie som ska identifiera säkra och meningsfulla former för vardagsträning i och i närheten av hemmet. Tillsammans med en grupp äldre testar forskargruppen under hösten en ny app för detta. Lillemor Lundin Olsson medverkar också i kampanjen "Fall int!" som vill minska fallolyckor i Västerbotten. Läs mer om Lillemor Lundin OlssonKontaktuppgifterKampanjen Fall int!

Roboten som kan bli en vän för äldre

Helena Lindgren och Dipak Surie, institutionen för datavetenskap, vill pröva om robotar kan fungera som ett stöd i vardagen för äldre. Men inte som främmande maskiner, utan som en vän som sträcker ut en stöttande hand. Med sina kameror och sensorer kan roboten exempelvis upptäcka om en medicinburk inte rörts på en hel dag. Då kan den fråga den äldre om det inte är dags att ta medicinen.
Läs mer om projektetKontaktuppgifter till Helena Lindgren

Äldre får rikare liv med internet

Internet, Facebook och sociala medier kan ge äldre ett rikare liv, och motverka ensamhet, nedstämdhet och isolering, visar forskning vid Umeå universitet. I början av projektet var oron bland deltagarna stor över att göra fel och de visste inte heller riktigt vad de kunde göra på nätet. Så är det inte längre. Idag berättar de äldre om att det inte går en dag utan att de är ute på internet.
Mer information om forskningen och kontaktuppgifter till forskarna

Aktivt liv kan bevara minnet när du blir äldre

Det är väl känt att vissa minnesfunktioner försämras med stigande ålder. Studier från bland annat det Umeå-baserade Betulaprojektet påvisar dock en betydande variation i den äldre befolkningen. Vissa personer i 70-års åldern kan uppvisa en minnesprestation som motsvarar den genomsnittliga nivån hos 35-åringar. Vad utmärker då äldre med väl bevarad minnesfunktion? Hemligheten för att nå framgång är engagemang. De personer som är socialt, mentalt och fysiskt stimulerade visar genomgående bättre testresultat med en hjärna som verkar yngre än den verkligen är.
Läs merKontaktuppgifter

En åldrande befolkning – vad får det för konsekvenser?

Gunnar Malmberg är Sverigeansvarig för SHARE, Survey of Health Ageing and Retirement in Europe. Syftet med SHARE är att öka förståelsen för vilka konsekvenser den åldrande befolkningen kan få för exempelvis hälsa och möjligheter till försörjning.

Att åldras med värdighet – nutidens och dåtidens ideal

Övergripande har ålderdomens ”värde” i hög grad handlat om vilken status man haft i det specifika samhällssammanhang man – framförallt utifrån kön och klass – befunnit sig i. I både den historiska och nutida självhjälpslitteraturen ges mycket riktigt råd som associerar till korrekthet: återhållsamhet och självkontroll. Gamla människor bör till exempel inte framstå som giriga eller sexuellt frivola, och det gäller såväl antikens som nutidens äldre.
KontaktuppgifterMer information

Fokusera på personen istället för sjukdomen

David Edvardsson studerar personcentrerad vård och hur det påverkar välbefinnandet bland boende och personal i särskilda boenden för personer med demens. Med ett personcentrerat förhållningssätt menas till exempel att man strävar efter att fokusera på personen i stället för på sjukdomen, att bevara den demenssjukes personlighet trots att den kognitiva förmågan sviktar och att förstå symtom och beteende ur personens perspektiv.
KontaktuppgifterMer information om forskningsprojektet

Aktiviteter för ett gott åldrande

Ingeborg Nilsson undersöker bland annat om olika senioraktiviteter kan påverka hur de äldre mår och om det hjälpa dem att bibehålla förmågan att själva klara av livets viktiga sysslor. Hur vi ska kunna främja ett gott åldrande är en viktig fråga när det faktum att vi blir allt äldre riskerar rubba balansen mellan de som är i behov av omsorg och samhällets resurser.Mer information och kontakt


Sidansvarig: Presskontakt

Utskriftsversion

Stora forskningsprogram inom äldreforskning

Betulaprojektet

Forskare studerar hur minnesfunktioner förändras under vuxenlivet, att bestämma riskfaktorer för demens och att bestämma tidiga prekliniska tecken på demens. Stuiden har pågått under 25 år i Umeå.
Betulaprojektets hemsida

Gerdastudien

Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling fördjupa kunskapen om vad ett gott åldrande och gott liv för äldre människor innebär inom medicin, vård, omsorg och samhällsvetenskap.
Gerdastudiens hemsida

Ageing and living conditions

I Sverige, liksom i andra industrialiserade länder, lever vi allt längre. Men vad får vår åldrande befolkning egentligen för konsekvenser – för samhället, för den enskilda individen och för våra livsvillkor? Den frågan utreder forskarna inom programmet ALC, Ageing and living conditions.
Ageing and living conditions hemsida

Pressinformation

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
090-786 50 89
070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@umu.se

Samhällsvetenskap

Ola Nilsson
090-786 69 82
070-353 26 48
ola.nilsson@umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@umu.se

Medicin

Daniel Harju
090-786 64 65
daniel.harju@umu.se