Till umu.se

Jakten på antibiotika

[2012-08-06] Jakten på ny antibiotika fortsätter i de djupa haven utanför Svalbards kust. Där hittar universitetet i Tromsö de bakterier som det forskas vidare på i ett laboratorium vid Umeå universitet.

– Antibiotikaresistens är ett av världens största problem. Om vi inte agerar nu är risken att vi kommer att kastas tillbaka till tiden före antibiotikan då enkla bakterieinfektioner kunde få förödande konsekvenser, menar Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet.

Nya läkemedel

Idag letar därför forskare runt om i världen efter substanser som skulle kunna användas för att producera nya läkemedel som är svåra att överlista för de resistenta bakterierna. Av just den anledningen samarbetar de strategiska samarbetsparterna Universitet i Tromsö och Umeå universitet i projektet ”Molekyler för framtiden”, som är finansierat av Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och norska staten.
– Vårt mål är att hitta en ny substans med antibakteriella mekanismer eller en känd substans som slår på ett helt nytt sätt. Det skulle vara otroligt häftigt om vi lyckades, säger Fredrik Almqvist och öppnar kylskåpet i laboratoriet och tar fram en petriskål med bakterier från Norska havet.
– En del av de mikroorganismer vi har här kommer från bottensediment på 700 meters djup utanför Svalbards kust, berättar han.

Organismerna lever i havet under förhållanden som är så speciella att de är svåra att återskapa i ett laboratorium. Därför koncentrerar forskarna sig i ett första skede på de bakterier som faktiskt går att odla och föröka, och det verkar inte vara mer än en procent av de insamlade bakterierna.
– Vi undersöker många olika parametrar för att hitta rätt odlingsbetingelser, till exempel rätt salthalt och temperatur och tar reda på om de behöver skakas eller inte för att växa, säger Fredrik Almqvist.

Antibakteriell effekt

Den första utmaningen för forskarna vid Umeå universitet har varit att se om de norska bakterierna kan producera små molekyler som kallas sekundära metaboliter. Sådana är inte nödvändiga för bakteriens dagliga liv, men de kan bland annat användas som försvar och skapa en överlevnadsfördel på längre sikt.
– Det var en stor vinst för vårt gäng när vi lyckades bevisa att bakterierna från Norge kan producera sekundära metaboliter som har antibakteriell effekt, förklarar Fredrik Almqvist och håller upp petriskålen mot ljuset för att visa att skålens odlingsplatta blivit helt rosafärgad av metaboliternas aktivitet.

1000 intressanta extrakt

De bakterier som är mest intressanta tillhör gruppen aktinomyceter, en sort som är känd för att kunna producera ämnen med antibiotiska egenskaper.
Ur de små preparationsrör som Tromsöforskarna skickat till Umeå har Fredrik Almqvist och hans kollegor utvunnit runt 1 000 intressanta extrakt. För att snabbt och effektivt kunna identifiera de aktiva molekylerna tar forskarna hjälp av avancerade analysverktyg (läs mer).
– Vi har hittat molekyler som visserligen är kända sedan tidigare, men vi har nu kunnat visa att de kan hämma både bakterier och virus i olika testsystem.
Umeåforskarna har riktat in sig på substanser som avväpnar bakterierna i stället för att döda dem. Detta är betydligt svårare att studera, men desto mer intressant.
– Idag finns ingen antibiotika på marknaden som bygger på avväpningsstrategier, men vi tror stenhårt på detta. Avväpning leder inte lika lätt till resistens och strategin skulle därför kunna användas som vardagsantibiotika, säger Fredrik Almqvist.

Text: Karin Wikman
Foto: ©Norges Fiskerihøgskole, Universitetet i Tromsø/Elin Berge

Fakta: Antibiotikaresistens

Ju mer ett antibiotikum används desto större är risken att bakterierna utvecklar resistens mot det. I takt med att tiden går kan det därför bli allt färre preparat kvar som har effekt. Resistenta bakterier är särskilt farliga för bland annat nyfödda och gamla personer och människor med nedsatt immunförsvar.

Det första penicillinet började användas i slutet av andra världskriget. Efter det kom flera nya mediciner som slog ut bakterier på olika sätt. Men de senaste årtiondena har det utvecklats få nya antibakteriella läkemedel. Många av de läkemedel som nått marknaden har dessutom framför allt bestått av varianter av redan existerande läkemedel.


Det finns idag flera skäl till varför vi saknar nya antibiotika som bakterierna inte har utvecklat resistens mot. Bland annat eftersom det är svårt att hitta nya sätt att angripa bakterier på, men också eftersom lönsamheten inte är tillräckligt stor i jämförelse med andra läkemedelsprojekt.
Källa: forskning.se

Redaktör: Karin Wikman

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid194493


  Utskriftsversion

Sidansvarig: Karin Wikman
2012-07-04

Pressinformation

Pressansvarig

Karin Wikman
090-786 50 89
070-610 08 05
karin.wikman@adm.umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@adm.umu.se

Samhällsvetenskap

Eva Stoianov
090-786 62 28
072-202 14 37
eva.stoianov@adm.umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@adm.umu.se

Medicin

Mattias Grundström Mitz
090-786 64 65
mattias.grundstrom.mitz@adm.umu.se

Utbildningsvetenskap

Marie Oskarsson
090-786 69 47
marie.oskarsson@umu.se

Prenumerera på nyheter i RSS-format

Nyheter från Umeå universitet – om forskning, utbildning, samverkan, för alumner etc – finns också som RSS-flöden:RSS-länkar