Monica Burman professor i rättsvetenskap från 1 december 2017

[2017-12-01] Den 1 december i år fick Juridiskt forum sin andra professor i rättsvetenskap. I sin roll som lärare och forskare brinner Monica Burman för att kritiskt granska vårt rättssystem, och att försöka förstå hur rätten och samhället påverkar varandra.

När Monica Burman tog examen från juristlinjen i Uppsala år 1986 var hennes mål att vidareutbilda sig till domare. Fram till 1993 arbetade hon därför vid Skellefteå tingsrätt, Piteå tingsrätt och Hovrätten för Övre Norrland. Under domstolstiden väcktes ett behov av att få en djupare förståelse för hur rättsväsendet fungerar, hur det påverkar människors liv och att se hur juridiken fungerar utifrån en annan yrkesroll, och därför sökte Monica sig till akademin.
- Jag valde att pröva ägna mig åt något annat än den traditionella juristprofessionen eftersom jag var nyfiken på hur juridiken och rättsväsendet kunde förstås ur andra perspektiv. Ganska snart såg jag behovet av en mer kritisk granskning av rättsväsendet, inte minst när det gäller straffrätt.

Från den 1 december 2017 är Monica Burman professor i rättsvetenskap. Sedan hon började forska har hon huvudsakligen intresserat sig för tre fält som korsbefruktar varandra: straffrätt, genusrättsvetenskap och mäns våld mot kvinnor.
- Mitt forskningsintresse har hela tiden kretsat kring att problematisera synen på rätten som något neutralt. Jag vill genom kritisk granskning visa hur även rätten har en relation till strukturer och normer i samhället, något som inte sällan är till nackdel för t.ex. brottsoffret.

Rättens bild av våld mot kvinnor

I avhandlingen Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera jämställdhet från 2007 utvecklade Monica Burman en metod för hur man kritiskt kan granska hur svensk straffrätt beskriver våldet, gärningsmannen och brottsoffret i fall som rör mäns fysiska och psykiska våld mot kvinnor i nära relationer.
- Ett exempel på ett problemområde man kan belysa med hjälp av metoden är hur det i domar som rör mäns våld mot kvinnor i nära relationer finns beskrivningar av en maskulint kodad stolthetskultur, som gör att våldsutövarens skuld anses mindre om han ansett sig vara provocerad av den utsatta kvinnan.

Just synen på provokation i svensk straffrätt är något som Monica också har fördjupat sig i.
- I min forskning har jag visat på hur gällande rätt och den svenska straffrättsvetenskapliga litteraturen tenderar att se en individs upplevelse av provokation som något denne inte bär ansvar för, utan som en ”naturlig” följd av en annan persons beteende. Detta synsätt ger legitimitet för att anse att den ”provocerande” individen, till exempel en våldsutsatt kvinna, bär ett ansvar för den provokation en våldsam man uppfattar. Jag kan se att det i svensk straffrätt finns en tendens att låta just våldsverkarens förståelse av sitt eget våldsutövande liksom hans bedömning av den utsatta kvinnans beteende ligga till grund för ansvarsbedömningen. Med andra ord: om en våldsam man på grundval av sin värdering av den utsatta kvinnans beteende anser sig ha blivit provocerad av henne anses det vara en förmildrande omständighet för honom, och hon får ta ansvar för hans handlingar, något som är mycket problematiskt.

Intresset för hur det svenska rättssystemet hanterar våld i nära relationer har också gjort att Monica Burman har undersökt hur rasistiska föreställningar kan påverka andra rättsliga frågor och bedömningar.
- Jag har tittat på den rättsliga hanteringen av uppehållstillstånd för kvinnor som immigrerat till Sverige för att leva med en man här och som utsätts för våld av denne man. Detta är ett i princip outforskat område i svensk rättsvetenskap. Den kritiska migrationsrättsliga frågan är kvinnans möjligheter till uppehållstillstånd om hon väljer att skydda sig mot fortsatt våld genom att lämna mannen – i normalfallet måste ett par bo ihop i två år innan den ena parten kan få uppehållstillstånd. I artikeln Immigrant women facing male partner violence – gender, race and power in Swedish alien and criminal law från 2012 argumenterar jag för att etnisk bakgrund och rasism även varit undanskymda frågor i svensk straffrätt och att det finns anledning att känna oro över hur våldet kan rasifieras eller kulturaliseras. Detta väcker viktiga frågor kring om och hur Sverige tar sitt folkrättsliga ansvar att skydda kvinnor mot våld.

Våld mot kvinnor och mänskliga rättigheter

I sin nuvarande forskning har Monica Burman även börjat intressera sig för mänskliga rättigheter, bl.a. i en Arktisk kontext, och hur mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer hanteras i Sverige.
- Jag leder just nu projektet ”Mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer - rättsliga problematiseringar av utsatthet och ansvarstagande”. Syftet med projektet är att ur ett postkolonialt perspektiv belysa och problematisera hur ansvar tas för problemet mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer, i Sverige på nationell nivå och inom det samiska samhället. Tidigare forskning om detta saknas princip och en förhoppning är att projektet ska genomföras med respekt för forskningsetiska principer för urfolksforskning som har börjat utvecklas i Sverige. I framtiden vill jag gärna fortsätta undersöka kvinnors och urfolks mänskliga rättigheter, och jag hoppas kunna utmana det glapp som finns mellan legitima krav på politiska aktörer i Arktis och de jämställdhetsproblem som finns i Arktis.

Kritisk blick för blivande jurister

Monica Burman är också programansvarig för de två masterprogram som ges av Juridiskt forum. I sin roll som lärare vid universitetet hoppas hon kunna stimulera studenternas kritiska tänkande och analysförmåga vad gäller rätten och samhället.   

- Att få studenter att förhålla sig kritiska till rätten är särskilt viktigt i undervisningen på juristprogrammet med tanke på den maktposition som ofta följer med juristprofessionen. De behöver bli medvetna om de etiska aspekter som följer med juristrollen, och därmed också vikten av att inta ett professionellt förhållningssätt och kunna närma sig juridiken utifrån flera perspektiv. Det är fantastiskt givande att undervisa eftersom det ger ett unikt tillfälle följa hur studenter utvecklar ett självständigt och kritiskt tänkande. Det får också mig att utvecklas eftersom studenterna väcker nya frågor som utmanar mig som lärare på ett sätt som kräver återkommande pedagogisk och vetenskaplig reflektion.

Professorsutnämningen ska till att börja med firas med god mat och dryck tillsammans med familjen.

- Sen vill jag också fira tillsammans med mina kollegor på Juridiskt forum. Vår dynamiska forskningsmiljö och att jag är omgiven av kollegor som brinner för att erbjuda studenterna en samhällsrelevant undervisning av hög kvalitet har utan tvekan varit av stor betydelse för att jag är där jag är idag.

Redaktör: Björn Andersson

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid289185


Pressinformation

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
090-786 50 89
070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@umu.se

Medicin

Ola Nilsson
090-786 69 82
070-353 26 48
ola.nilsson@umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@umu.se

Prenumerera på nyheter i RSS-format

Nyheter från Umeå universitet – om forskning, utbildning, samverkan, för alumner etc. – finns också som RSS-flöden:RSS-länkar