Till umu.se

Gränsöverskridande forskning tilldelas Nobelpris i fysiologi eller medicin

[2017-10-03] Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelas i år tre amerikaner, Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. Priset utdelas för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm, dygnsrytm.

Forskningen i sin enkelhet studerar hur klockan kan ticka i en levande organism, i det här fallet en bananfluga, hur den levande organismen anpassar sig efter dygnets rytm, eller planetens rotation.

Den regelbundna förändringen i ljus och mörker som sker varje dag ställer klockan till lokal tid. Den cirkadiska klockan använder den informationen till att förutsäga förändringen mellan natt och dag, och förekomma med de anpassningar som krävs för aktiviteter och hjälper till att schemalägga cellens aktiviteter och fysiologiska responser. Det gör att växten har proteiner som behövs för fotosyntes redo att använda när solen går upp och att bladen har en position som gör att solens strålar fångas upp effektivt.

Forskningen går även att applicera på andra levande organismer, som människor. Maria Eriksson, docent i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå Plant Science Center har bedrivit forskning på området sedan 2001 och gläder sig över att ämnet nu uppmärksammas.

Enligt Maria Eriksson kan den nu prisade forskningen leda till bättre individualiserad behandling för personer med oregelbunden dygnsrytm.
​Foto: Anne Honsel 

– Det är viktigt att forskningen uppmärksammas då det har stor betydelse för medicinska studier, men även inom botanik som jag själv arbetar med. Det här är forskning som påverkar hur vi jobbar med växter, behandlar sjukdomar och olika hälsofrågor såsom stress, säger hon om vikten av att forskningen uppmärksammas.

Hälsoaspekten är en viktig del av framtidens fortsatta forskning anser Maria Eriksson, med ökad förståelse för hur organismens inre klocka fungerar i samband med metabolismen så kan hälsa studeras närmre.

– Skiftarbete är ett exempel på fall som kan studeras, där måste man jobba med hur klockan fungerar och se hur man kan motverka negativa aspekter som kan uppstå. Exempelvis sömnbrist eller omvänd dygnsrytm i skiftarbete, säger Maria Eriksson, för att exemplifiera hur studien kan appliceras på framtida forskning.

Hon poängterar även att ökad kunskap om ämnet i framtiden kan möjliggöra mer individualiserade läkemedel för patienter som exempelvis är påverkade av oregelbunden dygnsrytm. Beroende på den inre klockan och om personen är morgon eller kvällsmänniska så påverkar det vilken tid på dygnet som personen är mest mottaglig för viss medicin.

Redan under 1700-talet studerades dygnsrytmen hos växter då astronomen Jean Jacques d’Ortous de Mairan utförde studier på mimosaplantan vars blad öppnas mot solen och slokar på natten.

– Inom det botaniska området går det att med studien se hur vi förhoppningsvis kan få en ökad avkastning inom jord- och skogsbruk när vi vet mer om hur den cirkadiska rytmen fungerar, säger Maria Eriksson om framtiden inom området hon själv är verksam inom.

Mer information om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017

Redaktör: Mattias Grundström Mitz

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/sok/nyhet/.cid286014


Pressinformation

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
090-786 50 89
070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@umu.se

Samhällsvetenskap

Ola Nilsson
090-786 69 82
070-353 26 48
ola.nilsson@umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@umu.se

Medicin

Daniel Harju
090-786 64 65
daniel.harju@umu.se

Prenumerera på nyheter i RSS-format

Nyheter från Umeå universitet – om forskning, utbildning, samverkan, för alumner etc. – finns också som RSS-flöden:RSS-länkar