Till umu.se
HeadlineImage

Arkitektur som demokratiskapare

Arkitekturen är en viktig del av demokratin. Men det räcker inte att blanda glas, betong och gröna ytor. Det är relationen mellan privata och offentliga rummen, gröna och bebyggda ytor som är nyckeln till att stimulera demokratiska processer.

Text: Mattias Grundström Mitz
Foto: White Arkitekter

Katrin Holmqvist-Sten, tillförordnad prefekt för Konsthögskolan, Umeå universitet, ser arkitekturen både som en katalysator och energikälla för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle.

– Bygger man bostäder för att förhindra segregation och planerar för jämställdhet och tar med brukarmedverkan i både planering och förvaltning, så får vi ett socialt hållbart område. Stadsrum, eller offentliga rum som är tillgängliga och inkluderande, spelar ofta en viktig roll som arenor för demokratin.

Sveriges regering har också insett detta och vill därför ta ett helhetsgrepp om arkitektur, form och design, som ett sammanhållet område som formar människans livsmiljö. Tanken är att dessa delar ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och överbrygga de ökande ekonomiska, sociala och geografiska klyftorna i samhället.

– Receptet för att skapa en hållbar och demokratisk livsmiljö är att ordna ett utbud av bostäder med olika hyr- och ägandeformer, i olika storlekar, som dessutom ger invånarna en möjlighet att tillgodose behov av livsmedel med mera utan att exempelvis behöva använda bil, säger Katrin Holmqvist-Sten.

Ett problem, när det gäller stadsplanering och demokrati, är att det fortfarande byggs områden med likartad bebyggelse, exempelvis stora villaområden.

Katrin Holmqvist-Sten.
Katrin Holmqvist-Sten.
Foto: Mattias Pettersson

– I Umeå, men även i centrala lägen och runt storstäderna, har bostadspriserna ökat snabbt det senaste decenniet, vilket utestänger stora delar av befolkningen från att bosätta sig där. Många får helt enkelt inte plats av ekonomiska skäl. Här kan vi tala om segregation.

Samtidigt pågår det en motsatt utveckling inom andra områden. Olika typer av bebyggelse blandas för att skapa levande miljöer året och dygnet runt. Ett exempel i Umeå är campusområdet.

– Jag ser gärna att fler bostäder byggs i och runt campus. Men jag vill också slå ett slag för utveckling av fler service­funktioner som till exempel förskolor och affärer. Samtidigt vill jag att campus bevarar sin karaktär som parkrum. Den förtätning av staden som pågår kräver också grönska och öppna ytor.

Komplexiteten i en växande stad är en utmaning för framtidens arkitekter och något som Katrin Holmqvist-Sten framhåller i Umeås arkitekt­utbildning, som rör sig i gränslandet mellan det konstnärliga och det vetenskapliga.

– Det kanske viktigaste är att studenterna får med sig en ödmjukhet och lyhördhet för olika behov, skrotar fördomarna och vidgar vyerna. Det är viktigt att våga tala om ­arkitekturens och arkitektens roll i ett ansvarsfullt och lång­siktigt hållbart samhällsbygge.

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer