HeadlineImage

Demokratin är under hot

Foto: TT

I den statliga värdegrunden står demokrati allra först av sex grundläggande principer. Dess överordnade ställning slår fast att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket. För statliga universitet och högskolor innebär det att vi som anställda ska ha insikt om att medborgarna är våra uppdragsgivare och att verksamheten finansieras med skattemedel, men också att vi ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.

Hans Adolfsson.
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet
Foto: Elin Berge

Demokrati är något som vi som lever i Sverige idag ofta tar för givet, men så har det inte alltid varit. 2018 är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt i kommunala val och det kan ses som det avgörande steget till att landet fick ett demokratiskt ­styrelseskick, även om det skulle dröja ytterligare ett år innan riks­dagen beslutade om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män också till vårt högsta styrande organ.

Demokrati är dock inte lika självklart i resten av världen. Stora delar av jordens befolkning lever i länder utan demokratiska val och där medborgerligt inflytande inte står högt på agendan. Men även i många av världens demokratier är medbestämmande och åsiktsfrihet något som alltmer naggas i kanten.

Är demokratin hotad? Ja, tyvärr är det så. Vi ser detta på flera fronter, även i vår direkta närhet. Det tar sig uttryck genom bland annat medborgerliga frihetsinskränkningar, men även genom restriktioner och till och med förbud mot samhällsviktiga institutioner i länder där demokratiskt valda församlingar styr.

En annan faktor är en alltmer ökad misstro mot politiken, vilket medför ett vikande valdeltagande som därmed indirekt underminerar demokratin. Frågan om politiska val kan manipuleras är också synnerligen aktuell och företeelsen är ytterligare ett hot mot såväl trovärdigheten till systemet som demokratin själv.

2018 är det återigen val i Sverige, vilket aktualiserar 100-årsjubileet av införandet av allmän och lika rösträtt, men också frågan om demokratins stabilitet och framtid. I det här numret av Tänk har vi samlat ett antal av Umeå universitets forskare som får ge sin syn på vad som ryms inom demokrati­begreppet, vad som är viktigt för demokratins upprätthållande och vilka hoten mot demokratin är.

Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer