Till umu.se
HeadlineImage

Närmast verkligheten vinner valet

Det parti som levererar den mest trovärdiga beskrivningen av verkligheten kommer att lyckas bäst i höstens val. Det är en av få profetior som statsvetaren Magnus Blomgren är någorlunda säker på.

Text: Ola Nilsson
Foto: TT

Med åtta partier i riks­dagen, och dessutom Feministiskt initiativ lurande i vassen, är det ingen brist på politiska viljor om vad som ska upp på agendan. Men vem styr egentligen vad som ska bli den stora valfrågan? Politiker, väljare, journalister – eller kanske statsvetare?

– Eller rena tillfälligheter, säger Magnus Blomgren som är prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.

– Ibland har det varit händelser som inte har gått att förutse som påverkat valutgången, exempelvis säl­döden eller valstugereportaget som avslöjade hur valarbetare uttryckte sig rasistiskt. I dagens uppkopplade värld reagerar man blixtsnabbt på vad som sker, och det gör det ännu svårare att sia i förväg.

Fortfarande har de politiska partierna dock möjlighet att få upp sina  hjärtefrågor i debatten.

Magnus Blomgren.
Magnus Blomgren.
Foto: Mattias Pettersson

– Sjukvården kommer åtminstone Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att lyfta fram. De lär förmodligen också lyckas med det. Vårdfrågorna rör många väljare, säger Magnus Blomgren.

– Inför valet handlar det inte i första hand om att lansera lösningar, utan att prata så att väljarna känner igen sig, om att fånga upp människors rädslor, ilska och frustration. Det är viktigare att berätta om Agda som inte får höftledsoperation, än att komma med en teknisk lösning om att strukturera om specialistvården.

Migrationsfrågan finns alltid med, men om den ska bli en riktigt stor valfråga beror på vad som händer i omvärlden. Detsamma gäller våld och kriminalitet. Regionalpolitik tror Magnus Blomgren däremot inte blir någon stor valfråga.

– Dels bor många väljare i storstan och är inte intresserade av regionalpolitik, dels har nationella politiker idag inte kvar så många styrmedel i och med att mycket går via EU:s fonder. Dessutom är partierna livrädda för att ge sig in i en diskussion om utjämningssystem, eftersom det innebär att man tar från kommuner med många väljare för att ge till kommuner med färre väljare.

Valutgången är i år extra oviss. Flera partier lever farligt nära riksdagens fyraprocentspärr samtidigt som väljarna har blivit rörligare.

6 290 016

personer deltog i riksdagsvalet 2014, vilket var 85,8 procent av de röstberättigade.

– En paradoxal effekt är att partierna blir räddare att säga vad de tycker. Man vill framstå som bäst, utan att ha sagt för mycket som kan skrämma bort några väljare.

En stor fråga inför valet är politikens Vem tar vem. Få tror idag att något av
de traditionella blocken får egen majoritet.

– Det är inget unikt för Sverige att man pratar mindre om sakfrågor och mer om det politiska spelet. Det är på ett sätt oundvikligt i det parlamentariska läget som är. Samtidigt hoppas jag ändå att debatten inför valet också ska handla om vad man vill göra med makten och inte bara om vem man ska dela den med.

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer