Till umu.se
HeadlineImage

Så kommer trollfabrikerna påverka valet

Falska nyheter, producerade av utländska trollfabriker eller inhemska grupperingar och viralt spridda via sociala medier, kommer att påverka det svenska valet 2018. Det tror flera forskare som Tänk har talat med.

Text: Bertholof Brännström
Illustration: Jenny Sjödin

Simon Lindgren.
Simon Lindgren.
Foto: Elin Berge

Fake news var en central del i den senaste amerikanska presidentvalskampanjen. På­­hittade händelser och budskap spreds via sociala medier. Bland källorna pekades ryska trollfabriker med kopplingar ända upp till Kreml ut.

Sedan dess har liknande inblandning anats i andra nationella val i västvärlden. Så när Sverige nu går till val tror många att nättrollen kommer att försöka påverka.

Grunden finns i nätkulturen som via exempelvis Facebook och Twitter ger möjlighet till direktkommunikation till enskilda användare. Blixtsnabbt och känslostyrt.

– Det handlar inte längre om att övertyga några hundra på ett torgmöte eller få en debattartikel publicerad i DN, utan om att få några hundratusen att dela ditt inlägg, säger Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet.

Jesper Enbom.
Jesper Enbom.
Foto: Per Melander

– Det som får stor spridning på nätet kommer folk att prata om. Då blir det svårt för partierna att undvika. På så sätt kan en organiserad nätkampanj absolut få stor betydelse i valet.

Simon Lindgren forskar kring hur den alltmer inter­aktiva och användardrivna kommunikationen på nätet påverkar och förändrar maktrelationerna. Ofta på gott – som den extremt virala #metoo-rörelsen – men ibland också på ont – som när utländska trollfabriker går in och påverkar ett presidentval i USA och Brexit-omröstningen i Storbritannien.

– Även om jag kanske inte tror att dessa trollfabriker lagt sig i startgroparna inför det svenska valet, kan vi vara ganska säkra på att det som händer på sociala medier får betydelse.

Åsa Wikforss.
Åsa Wikforss.
Foto: Christer Sturmark

Simon Lindgren får medhåll av medieforskaren Jesper Enbom i Umeå, som snarare än ryska trollfabriker ser inhemska politiska grupperingar, gärna på ytterkanten, som de mest troliga källorna till fejkade nyheter.

– Eller i vart fall hårt vinklade nyheter. Sånt sprids också mycket snabbare än det nyanserade, säger han.

Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet, är övertygad om att planterade och virala falska nyheter kommer att påverka valet
i höst. Också från utländska trollfabriker.

Minska trollens betydelse

Facebooks roll som okritisk förmedlare av fejkade nyheter i det amerikanska presidentvalet har kritiserats hårt. Företaget har lovat att öka transparensen för att göra det svårare att utnyttja nätverket i politiska syften. I fortsättningen ska användarna kunna se vilka nyheter som har sitt ursprung i trollfabriker.

Även ditt ansvar

Ta det lugnare. Dela aldrig något du inte läst och begrundat. Är du osäker på källan eller på sanningshalten – avstå från att dela.

Ifrågasätt mer. Ser du något tveksamt eller falskt som andra delar, gå in och tala om att det troligtvis är fejk.

En oroande grund är de psykologiska mekanismerna hos oss användare, menar hon.

– Det är ju vi själva som delar och ­sprider budskapen, ofta helt känslostyrt och blixtsnabbt, utan eftertanke.

– Vi är usla på källkritik när vi själva gillar en nyhet. Studier visar att sex av tio delningar sker utan att den som sprider något själv har läst innehållet.

Och när något har blivit viralt, går det aldrig att backa, menar forskarna. Även om traditionella medier och etablerade politiker kan visa att något är felaktigt, blir rättelserna ofta bara ännu ett bevis på hur eliten mörkar och ljuger.

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer