Till umu.se
HeadlineImage

Vad är egentligen demokrati?

Demokrati har blivit det vanligaste styrelseskicket i världen. Men demokrati är inget som kommer av sig själv. Människor offrar sina liv för att uppnå det vi tar för självklart: yttrandefrihet och rätten att få rösta i hemliga och allmänna val.

Text: Lena Eskilsson, docent i idéhistoria, och Kjell Jonsson, professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet
Illustration: Felicia Fortes

Ordet demokrati, som kommer från grekiskan, betyder ungefär ”folkstyre” eller ”folkmakt”. Vad det innebär har diskuterats under flera tusen år, men det finns fortfarande ingen entydig definition. Det beror på att demokratin befinner sig i ständig utveckling och förändring. Många är dock överens om att mänskliga rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och fria val hör ihop med demokrati.

Mer än hälften av världens länder räknas nu som demokratier.

Ordet demokrati kan användas som benämning på skeenden på flera samhälleliga nivåer och områden. Man talar till exempel om ekonomisk och politisk demokrati, men det är det sistnämnda som behandlas här.

Den politiska demokratin är framför allt en styrelseform för staten, alltså ett sätt att fatta politiska beslut som tar hand om ett samhälles gemensamma angelägenheter. Detta ligger också nära det ursprungliga demokrati­begreppet vars innebörd var folkets makt över sina egna förehavanden. Här kan man se en utveckling från direkt demokrati, där medborgare tillsammans fattar politiska beslut, ovanlig i vår tid men förekommer ibland i form av folkomröstningar, till indirekt demokrati där medborgare väljer representanter som fattar besluten.

Den politiska demokratin har genomgått olika utvecklingsfaser. Den första finner vi under antiken cirka 500 år f Kr, då stadsstaten Aten hade direktdemokrati för vuxna fria män och medborgare. Kvinnor, invandrare och slavar fick inte delta i folkförsamlingens beslut. Således kunde inte den kände filosofen Aristoteles delta i demokratin eftersom han inte var född i Aten.

Ett liknande styrelseskick, men med betydande inskränkningar, fanns också under den Romerska republiken som kan sägas fungerat under åren 509 f Kr till 27 f Kr.

Nästa steg i demokratins omvandling kom vid slutet av 1700-talet, först i Nordamerika och sedan i Europa. Det var nu vi fick den representativa demokratin, där medborgare – länge enbart vuxna män – valde vilka som genom majoritetsbeslut skulle bestämma i politiska frågor. Den gamla, av Gud eller naturen givna, samhällsordningen började ifrågasättas av en grupp filosofer som istället såg samhället som ett människoverk. Det som var skapat av människor kunde också förändras av människor, tänkte man. Med sina idéer om att samhället består av individer, inte primärt släkter och stånd, beredde dessa upplysningsfilosofer väg för de politiska ideologier som utvecklades under 1800-talet.

Hos både konservativa, liberala och socialistiska tänkare fanns demokratiska idéer, som dock inte alltid omfattade alla individer och sällan kvinnor.  När vi sen kommer in på 1900-talet, särskilt efter första världskriget, utvidgades demokratin genom att allmän rösträtt infördes, som så småningom även omfattade kvinnor. Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor vid riksdagsval och kommunala val infördes i Sverige 1918–21, senare än i våra nordiska grannländer och i övriga ­Europa.

Den representativa demokratin är numera den dominerande formen för politisk beslutsdemokrati. Mer än hälften av världens länder räknas nu som demokratier.

Vilka röster räknas?

En central del av den politiska demokratin är allmän rösträtt. Tidigare var rösträtten ofta inskränkt. Omyndiga, utlänningar, fattiga och kvinnor saknade rösträtt. Nya Zeeland var först med att införa kvinnlig rösträtt 1893. Det sista landet i Västeuropa där kvinnor fick rösträtt var Liechtenstein. Det skedde 1984.

Senare demokratistudier menar att det håller på att ske ytterligare en omformering av demokratin föranledd av framväxten av övernationella system, så som EU. Då vi befinner oss mitt i denna förändring är det dock svårt att överblicka vad detta kan komma att innebära.

I vår egen tid tycks heller inte alla ansluta sig till demokratiska ideal. I en stor undersökning för några år sedan ansåg 26 procent av 18–29 åringar att det vore bra eller ganska bra om Sverige styrdes av ”en stark ledare som inte brydde sig om riksdagen eller val”. Och var femte ung svensk kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar. Så, vi ska nog inte ta demokratin för given.

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer