Vad som troligen blir, vad jag är rädd för och vad jag vill se

Något vi har lärt oss om valrörelser är att det är svårt att sia. Väljarna bestämmer sig allt senare och det som händer veckorna innan valet kan få avgörande betydelse.

Text: Malin Rönnblom, statsvetare vid Umeå universitet

Inför årets val känns läget minst sagt osäkert. Jag ser framför mig en valrörelse präglad av diskussioner om regeringsduglighet, vem som ska regera med vem, och med SD som både joker i leken och vattendelare. En inte allt för vild gissning är att alliansen spricker, men kanske snarare efter än före valet. Och jag ser framför mig ändlösa jämförelser om hur mycket olika grupper får i plånboken beroende på vilket parti som vinner, liksom debatter där personangrepp varvas med visioner, men där ingen på riktigt vågar prata om de problem och orättvisor vi står inför med rädsla för att inte framstå som tillräckligt positiv för att bli vald.

Malin Rönnblom.
Malin Rönnblom
Foto: Mattias Pettersson

Det jag är rädd för är att vi denna gång tappar greppet om valrörelsen. Att den delvis tas över av odemokratiska krafter – i och utanför Sverige – som vill vrida dagordningen åt ett hatiskt håll, som inte skyr några medel för att uppnå sitt mål. Där lögner, förtal och hot inte är odemokratiska utan pragmatiska strategier att få samtalet dit man vill. Kalla mig paranoid, men Sverige är tillräckligt intressant för högerextrema krafter för att vi inte skulle bli ­förskonade från fake news.

Vad jag skulle vilja se är en valrörelse som adresserar politiska problem som går utanför enskilda individers plånböcker. Som tar tillvara på den politiska kraft som #metoo-rörelsen visar på, som talar om makt och orättvisor, om hur skola och arbete ter sig beroende på om du är kille eller tjej, svart eller vit, från landet eller från stan. Och jag vill se politiker som vågar erkänna att de inte har alla svar, som står upp för en vision och vill debattera sakfrågor med sina motståndare. Och jag vill se journalister som på allvar granskar partiernas politik, som genomskådar när utsatta grupper ställs mot varandra och då vänder blicken mot dem som gynnas av ett visst politiskt samtal.

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer