HeadlineImage

Valsystemet avgör vem som vinner

Om det brittiska valsystemet hade tillämpats i det svenska valet 2014, hade Socialdemokraterna fått två tredjedels majoritet. – Moderaterna hade vunnit de övriga mandaten, förutom ett par stolar som gått till Sverigedemokraterna, säger matematikern Klas Markström.

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Shutterstock

Han forskar bland annat om hur valsystems konstruktion påverkar resultatet, och förklarar att det brittiska systemet är riggat för att gynna det parti som är störst.

– Cirka 30–40 procent av rösterna kan i princip åka rakt i soptunnan.

Det svenska systemet med proportionella val fungerar bättre för ett samhälle med fler än två partier. Fyraprocents-­spärren gör dock att antalet partier inte kan bli hur många som helst, samtidigt som spärren uppmuntrar väljarna att rösta taktiskt.

Klas Markström.
Klas Markström
Foto: Mattias Pettersson

Det brittiska – liksom det amerikanska – valsystemet är alltså helt olikt vårt. Målet för det brittiska är att få tydliga majoriteter i parlamentet. Varje valkrets får skicka en ledamot till parlamentet. Den som får flest röster i valkretsen vinner platsen.

– Om bara två partier ställer upp skulle ett parti teoretiskt kunna ha 49 procent och ändå inte få en enda plats i parlamentet, säger Klas Markström.

I USA uppstår ganska lätt en situation där presidenten inte stöds av en majoritet av befolkningen. Det beror på systemet med elektorer som i sin tur väljer presidenten. Antalet elektorer per delstat beslutades när USA blev självständigt och har inte ändrats sedan dess.

– Det innebär att om du bor i en delstat som råkade ha många elektorer från början, men sedan haft en svag befolkningsutveckling, kommer din röst att påverka valet mycket mer.

Ur ett matematiskt perspektiv kan man undersöka hur känsliga olika valsystem är för fel i röstningen, till exempel att någon kryssar för många alternativ.

Klas Markström berättar att beräkningar har visat att rak majoritetsröstning utan viktning och valkretsar ger minst risk för felaktigheter.

– Ett exempel är presidentvalet ­mellan George W. Bush och Al Gore, där det blev bråk kring ogiltiga valsedlar från Florida. Det var så tätt mellan kandidaterna att de defekta valsedlarna faktiskt spelade roll. Hade man i stället gjort en majoritetsröstning i hela landet hade de här valsedlarna inte haft betydelse, och då hade det blivit en annan vinnare.

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.


Tänk – ett vetgirigt magasin

Omslagsbild Tänk 2018Tänk 1 2018 har tema demokrati

I det här numret av Tänk har
vi samlat ett antal av Umeå universitets
forskare som får ge sin syn på vad
som ryms inom demokratibegreppet, vad som är viktigt för demokratins
upprätthållande och vilka hoten mot
demokratin är

Läs Tänk 2018Fler nummer