Studentintervju
Susanne jobbar med krigsoffer i Kongo
Namn: Susanne Alldén
Susanne Alldén växte upp i Libanon och Saudiarabien och har alltid längtat efter att jobba utomlands. En examen vid politices magisterprogrammet vid Umeå universitet blev hennes biljett ut i världen.
Susanne Alldén ville jobba med politik och internationella frågor. FN var den stora drömmen – en kompis tipsade om politices magisterprogrammet.
– Jag gillade bredden även om det var statsvetenskapen som lockade mest. Jag ville ha en bred bas att specialisera mig från. Jag valde att fokusera på de internationella frågor, mot freds- och konflikthållet, och hoppades att det skulle ta mig ut i världen. Det gjorde det. Susanne Alldén gjorde praktik på svenska ambassaden i Jakarta 2002. Därefter återvände hon hem för att skriva d-uppsats men längtade efter att åka ut igen.
– När jag fick chans att doktorera valde jag ett projekt som hade fokus på Östtimor och Kambodja och fick pengar för att under doktorandtiden göra fältresor dit.
Från Kongo till Rwanda
Efter disputationen rekryterades Susanne av Folke Bernadotteakademin för att jobba med FN-missionen i Demokratiska Republiken Kongo (DRK).
– Sedan har det rullat på. Efter nio månader i DRK hamnade jag i Rwanda på svenska ambassaden för Sida. Nu har jag slutat där och återvänt till östra Kongo för en lokal organisation.
Stärka hälsan i östra Kongo
Nu är Susanne Alldén programansvarig på Panzi-sjukhuset i Bukavu i östra Kongo.
– Sjukhuset har en rad humanitära projekt för att stärka hälsostrukturen i Sydkivu, bland annat mot ett projekt för människor som varit utsatta för sexuellt våld. Mitt jobb är att koordinera de olika projekten som till exempel att ha kontakt med internationella givare och hjälpa till att arbeta fram nya projektförslag.
Växte upp utomlands
Intresset för att jobba utomlands kommer sig av att Suanne Alldén delvis växte upp utomlands.
– Vi bodde i norra Israel ett tag på 1980-talet, pappa var FN-observatör i Libanon. Sedan bodde jag fyra år i Saudi-Arabien.
Kanske forskning i framtiden
Hennes nuvarande kontrakt sträcker sig till juli 2012. Vad som händer sedan vet hon inte säkert.
– Jag har fortfarande en dröm om att jobba med FN, men vi får se. Eller så kan jag tänka mig att forska igen, antingen via universitetet eller något annat institut.
Intervjun gjordes inför utbildningskatalog 2012/12.
Text: Nils Svensson
Foto: Mattias Pettersson
