Historia

Att försöka förklara det förflutna, förstå nuet och få insikter om framtiden är målet för varje historiker. Förr hade kungar och krig en framskjuten plats inom historieforskningen. Numera intresserar sig historikerna mest för de breda folklagrens historia. Arbetarklassens, böndernas, de lägre tjänstemännens, kvinnornas och barnens historia har fått plats i centrum. Det blir allt vanligare att historikerna samarbetar med andra ämnen. Tvärvetenskapliga forskningsprojekt ökar möjligheterna att mer allsidigt belysa viktiga historiska problem och frågor. Dagens historiker söker sig också till nya forskningsfält där de traditionella, beprövade metoderna inte längre räcker till. Många nya områden kan inte studeras i det skriftliga källmaterialet i våra arkiv. I stället måste historikerna ta hjälp av metoder som har utvecklats inom muntlig historia, bildanalys eller modern kommunikationsteori. Historia kan ingå i utbildningen för museiverksamhet och kulturmiljövård samt i lärarutbildningar. Du som vill bli lärare, med ämnet historia i din kombination, kan läsa fristående kurser och sedan söka lärarprogrammet, allmänna utbildningsområdet och på så sätt ta en lärarexamen. För att bli behörig gymnasielärare i historia måste du ha 180 högskolepoäng, varav minst 90 hp historia. Alternativt kan du läsa 60 hp historia och 30 hp ekonomisk eller idéhistoria . Vill du bli lärare i grundskolan behöver du minst 60 hp historia för att vara behörig. Historia kan vara huvudämne i kandidat-/masterexamen.