Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Hållbara samhällen

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om hållbarhet i Arktis - både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Arkitektur, kommunikation & konstruktion

Ingrid Allard

Jag forskar på krav och regler på byggnaders energi-effektivitet i byggnadskoder från [...]

Norge, Sverige, Finland och Ryssland, så väl som metoder för att utvärdera graden av efterföljning av dessa krav och regler.

Annika Egan Sjölander

Annika Egan Sjölander är universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap.

Hon forskar bland annat på diskurser och kommunikation rörande ekologisk hållbarhet och klimatförändringar.

Merja Ellefson

Merja Ellefson är lektor i media och kommunikation. Huvudsakliga forskningsintressen inkluderar media historia, medierade minnen, och mediarepresentationer av Annanhet (etnicitet, genus och klass).

Fallstudier inkluderar, till exempel, 1930-talets pressdebatt om nomadskolor och finsk språkundervisning i tornedalska skolor, nyhetsgranskingen av den religiösa glöden i Korpelarörelsen, och Stockholms nyhetstidningars exotifiering av Norrland. Merja har också studerat hur finska militära tidningar har avbildat och kommit ihåg Finska inbördeskriget 1918. Av särskilt intresse är medias samhällsroll, minoritets- och urfolksstudier, postkoloniala perspektiv, kritisk vithet och studier av nationalism.

Thomas Olofsson

Thomas Olofsson är professor i energieffektivitet med fokus på byggnader och prefekt på Designhögskolan.

Han har bedrivit forskning och undervisat om energieffektivisering i 25 år. Han är frekvent publicerad i vetenskapliga tidskrifter, tidningar och böcker. Forskningen är fokuserad på minskning av byggnaders energianvändning med förbättring av det termiska inomhusklimatet. Det handlar om att utveckla ny kunskap för både bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt perspektiv är de särskilda utmaningar som följer med energieffektivisering  i kallt klimat.

Bin Yang

Bin Yang är anknuten som professor till Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Bin forskar på termisk komfort i subarktiskt klimat.

Utbildning

Michael Lindblad

Michael Lindblad är universitetslektor på Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Han forskar med inriktning på ungas övergångar och karriärutveckling.

Under 2018- 2021 har jag medel från Lärarhögskolan vid Umeå universitet för forskningsprojektet Unga samers karriärutveckling som syftar till att generera kun­skaper om unga samer och deras över­gångar från skola till arbete, ett närmast helt obeforskat område, som kan bidra till för­bättrat sam­hälleligt stöd.

Daniel Lindmark

Min forskning rör samernas kultur och historia, framför allt hur samer har interagerat med kyrka och stat i Sverige från 1600-talet och framåt.

Mission och utbildning är områden som jag har ägnat särskilt intresse. Ett aktuellt tema är historisk rättvisa, närmare bestämt sannings- och försoningskommissioner med inriktning på samer och andra folkgrupper i det arktiska området.

Björn Norlin

Jag heter Björn Norlin och är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet.

Jag är också biträdande föreståndare för Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området vid Lärarhögskolan, Umeå universitet. Min forskning med ett arktiskt fokus berör samisk utbildningshistoria och missionshistoria samt nutida försoningsprocesser i området. Jag har även varit en av redaktörerna för Encyclopedia of the Barents Region och är för närvarande involverad i att utveckla ett samarbete mellan arktiska universitet inom området lärarutbildning och inkluderande pedagogik.

Gerd Pettersson

Mitt primära forskningsintresse är specialpedagogisk verksamhet som bedrivs via praktiknära studier i glesbygdsskolor.

Dessa glesbygdsskolor som jag intresserar mig för i min forskning återfinns i rurala områden i norra Sverige, därav den arktiska dimensionen. I dessa områden förändras de demografiska förutsättningarna stadigt, bland annat på grund av den pågående urbanisering. Färre familjer i rurala områden bidrar ofta till att skolhuvudmännen beslutar att stänga skolor och följden för eleverna blir långa, krävande bussresor till en annan skola, ofta långt bort från hemmet. Mot denna bakgrund har mitt intresse för forsknings- och utvecklingsarbeten inom fjärrundervisning ökat, eftersom fjärrundervisning kan utgöra ett alternativ till skolnedläggning. 

Oleg Popov

Oleg Popov är universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Han säger följande om sitt arktiska perspektiv:

Mina generella yrkesintresse är kontextens och kulturens påverkan på lärande och undervisning i naturvetenskap där inkluderas specifikt våra arktiska miljöer.

Charlotta Svonni

Utbildningsväsendet och kunskapsinnehåll inom skolväsendet för samer är centralt i min forskning.

Jag doktorerar inom Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och avhandlingsarbetet omfattar tidsperioden 1950 fram till idag där innehållet i läroplaner och kursplaner för Nomadskolan och Sameskolan på svensk sida av Sápmi är i fokus.

Samisk utbildning utförs i sameskolor som är belägna i Sápmi och därmed  även Arktis och min forskning är på så vis en självklar del av arktisk forskning.

Genus

Monica Burman

Rätt, genus och samhälle är kärnan i min forskning om mäns våld mot kvinnor. Ambitionen med forskningen är att belysa hur juridiken hänger ihop med olika maktstrukturer i samhället [...]

bland annat genus och rasism, och hur förståelse och hantering av våldet kan förändras.

Jag leder ett projekt om våld mot samiska kvinnor som granskar hur staten och det samiska samhället tar ansvar för frågan. Jag medverkar även i ett tvärvetenskapligt projekt om våld mot kvinnor som ett folkhälsoproblem som undersöker hälso- och sjukvårdens beredskap och styrning.

Jag är en av två chefredaktörer för open access tidskriften Nordic Journal on Law and Society och sitter i riksstyrelsen för Rädda Barnen.

Louise Eriksson

Louise arbetar som forskare i miljöpsykologi och fokuserar på människors attityder och beteenden med implikationer för miljön och förvaltningen av naturresurser.

Interaktionen mellan såväl fysiska som sociala karakteristika i den kontext människor lever i är avgörande för att förstå olika gruppers attityder och beteenden. I en stor del av Louises empiriska arbete interagerar nordiska förhållanden med mänskliga dimensioner och hennes forskning fokuserar därmed på individnivån i den arktiska forskningen.

Madeleine Eriksson

Madeleine är universitetslektor vid institutionen för geografi och forskar på nordliga periferier.

Min forskning har utvecklats kring två olika men relaterade områden: representation av det lantliga och det urbana med fokus på de nordliga periferierna och urban återuppbyggnad, och disciplinerandet av arbetsmigranter i den svenska bärindustrin. Ett viktigt element i min forskning är studiet av representation av ”den andre” i relation till diskurser om globalisering, nya former av mobilitet och olika sociala kategorier så som genus, etnicitet och klass. Jag understryker också att det är olämpligt att separera ekonomiska processer från politiska, sociala, historiska och geografiska kontexter som ger dem mening och som kan bidra till, eller motstå, geografier av ojämn utveckling.

Christine Hudson

Christine Hudson är Professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hon har bland annat forskat om platsidentitet, genus, förvaltning och urbanisering.

Monika Norberg

Monika Norberg är universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar om genusdiskurser i relation till överlevnad från bröstcancer.

Johanna Overud

Jag sysslar med historisk arbetslivsforskning och studerar integrering och segregering på arbetsmarknaden. 

På senare tid har min forskning handlat om regionala arbetsmarknader i norrländsk glesbygd där möjligheten till lönearbeten särskilt för kvinnor minskar i takt med att offentlig sektor krymper sin verksamhet. Jag leder ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond med titeln "Från statlig styrning till privat entreprenörskap? Arbetsmarknadspolitikens omvandling och effekter för kvinnor i norrländsk glesbygd", där vi studerar de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar kopplat till global migration och hur det komplicerar bilden av segregering på basis av kön, klass och etnicitet. Min delstudie rör etableringen av konfektionsföretaget Algots Nord AB i Västerbotten 1972–1982, och dess följder. 

Ann-Christine Petersson Hjelm

Ann-Christine är universitetslektor vid Juridiska institutionen och har studerat [...]

de juridiska förutsättningarna i Norden för äldre att hävda sig inom äldrevården, i kamp mot styrdokument och New Public Governance.

Malin Rönnblom

Malin Rönnblom är Universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).

Min forskning rör främst nya former för styrning inklusive teoretisering av politik, kritisk policyanalys, särskilt om jämställdhet och regional tillväxt, samt rurala och urbana studier.

Linda Sandberg

Linda Sandberg är universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).

Hon studerar människans relation till det offentliga rummet i termer om makt, genus och stadsplanering.

Lena Wennberg

Lena är universitetslektor på statvetenskapliga institutionen.

Min forskning har ett socio-rättsligt angreppssätt vilket innebär att rätten studeras i samhällskontext. Under senare år har mitt forskningsintresse rört åldrande, genus och välfärd. Hur ansvaret för äldres välfärd fördelas mellan familj, lokalsamhälle och offentliga aktörer som stat och kommun eller marknad i lagstiftning och policy på nationell, regional och internationell nivå, inklusive mänskliga rättigheter analyseras, som en fråga om jämställdhet, i norra Sveriges arktiska, glest befolkade och multikulturella kontext.

Jag  har ingått i det internationella tvärvetenskapliga forskarnätverket “Advancing Elderly People’s Agency and Inclusion in the Changing Arctic and Nordic Welfare System (AEPA-Wel)”,  2016-2019.

Jag ingår också i forskarnätverket “Understanding gender inequality among care givers in aging sector in Nordic Countries”, 2019-2021.

Maria Wiklund

Maria Wiklund är universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi.

Hon har forskat bland annat på hälsa och ojämlikhet, hälsa i relation till genus, psykisk ohälsa och kroppsyn, med ett särskilt fokus på unga.

Åsa Yttergren

Åsa Yttergren is Associate Professor at the Umeå Centre for Gender studies (UCGS).

She has studied justice politics, feminism and trafficking.

Ann Öhman

Ann Öhman är Professor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).

Hon har bland annat forskat om åldringsvården i norra Sverige.

Innovation & planering

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig är docent i statsvetenskap och forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på olika typer av samarbeten och samverkan mellan olika näringar och aktörer i syfte att nå hållbara lösningar. Förutsättningar för detta utgår ifrån verktyg som exempelvis planering och deltagande. Hennes forskning sker främst inom den skogliga sektorn, med pågående studier rörande nyckelbiotoper och mångbruk. Andra teman för hennes forskning är skogens sociala värden, vindkraft, kommunal planering, landsbygdsutveckling, innovationer inom jordbrukssektorn, jämställdhet inom viltförvaltningen och följeforskning/utvärderingar inom flera av dessa olika områden. Therese har i många av sina projekt arbetat både tvär- och transdisciplinärt med forskare från andra ämnesområden och inte minst i nära samarbete med praktiker och intressenter.

Johanna Gardeström

Johanna Gardeström är Projektsamordnare vid Enheten för forskningsstöd och samverkan. 

Hon agerade tidigare samordnare för projektet Biosfärområdet Vindelälven-Juhtatdahka. Nu jobbar hon med att erbjuda stöd och verktyg till utbildning och forskning för att underlätta samverkan med det omgivande samhället.

Timotheus Kampik

Timotheus Kampik är doktorand vid Institutionen för datavetenskap.

Han är intresserad av multi-agent system, övertygande teknologier och socio-tekniska system.

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.

Regional utveckling

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig är docent i statsvetenskap och forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på olika typer av samarbeten och samverkan mellan olika näringar och aktörer i syfte att nå hållbara lösningar. Förutsättningar för detta utgår ifrån verktyg som exempelvis planering och deltagande. Hennes forskning sker främst inom den skogliga sektorn, med pågående studier rörande nyckelbiotoper och mångbruk. Andra teman för hennes forskning är skogens sociala värden, vindkraft, kommunal planering, landsbygdsutveckling, innovationer inom jordbrukssektorn, jämställdhet inom viltförvaltningen och följeforskning/utvärderingar inom flera av dessa olika områden. Therese har i många av sina projekt arbetat både tvär- och transdisciplinärt med forskare från andra ämnesområden och inte minst i nära samarbete med praktiker och intressenter.

Doris Carson

Doris A. Carson är forskare vid institutionen för geografi. Hon är intresserad i den socio-ekonomiska framtiden för små landsbygdsbyar och samhällen gles befolkade periferier […]

vilket inkluderar de som vanligtvis åtfinns i inlandet i norra Sverige, samt i ”the outback” i norra Australien. Hennes forskning fokuserar primärt på tre breda vinklar: 1) processerna som hindrar eller främjar en övergrån från ”extraherande” till ”attraherande” industries (särskilt turism); 2) rollen av rörlig och temporär befolkning i att stimulera ny utveckling och innovation; och 3) samspelet mellan urbansering, mobilitet och socioekonomisk förändring i glest befolkade områden. Det senare är primärt fokuserat på genomslaget som växande städer i norr har haft på utvecklingsmöjligheter i deras mer glest befolkade närområden. Frågor runt urbanisering och klyftor stad/land har blivit mer och mer framtonade i Arktis. Pågående komparativa studier i andra resurs-periferier, mestadels i norra Australien, kommer hjälpa att identifiera om det finns särskilda ”arktiska” dimensioner i sådana förändrande förhållanden.

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Anders Lidström

Anders Lidström är professor i statsvetenskap. Han forskar om lokal, regional och urban politik och förvaltning, både i Sverige och i ett jämförande perspektiv.

Aktuella studier innefattar bl.a. undersökningar av den kommunala självstyrelsens villkor, lokal demokrati och jämförelser mellan kommunsystem i olika stater.

Helena Lindgren

Min forskning fokuserar på personanpassade intelligenta (semi-autonoma) system för att förbättra hälsa och stödja aktivitet (arbete och fritid) trots personliga och miljömässiga hinder. 

En arktisk aspekt i detta är dess möjliga användning i glest befolkade områden i norr, med hög grad av åldrande befolkning, utmanande klimat och långa färdvägar till samhällsservice.

Bo Nilsson

Bo Nilsson är professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, enheten för kulturanalysprogrammet.

Den arktiska dimensionen i min forskning framkommer genom ett intresse för ruralitet, rural moral, rural politik, ruralt frivilligarbete och rural resiliens. I ett pågående VR-projekt studerar jag hur mindre samhällen på norrländsk landsbygd kan förstås i termer av rural resiliens. Här ingår studier av vad rurala protester, såsom Doroteaupproret, lokalt frivilligarbete och olika lokala initiativ för att bevara till exempel skola, affärer och annan samhällsservice betyder för människor på norrländsk landsbygd och för rurala lokalsamhällen generellt.

Gerd Pettersson

Mitt primära forskningsintresse är specialpedagogisk verksamhet som bedrivs via praktiknära studier i glesbygdsskolor.

Dessa glesbygdsskolor som jag intresserar mig för i min forskning återfinns i rurala områden i norra Sverige, därav den arktiska dimensionen. I dessa områden förändras de demografiska förutsättningarna stadigt, bland annat på grund av den pågående urbanisering. Färre familjer i rurala områden bidrar ofta till att skolhuvudmännen beslutar att stänga skolor och följden för eleverna blir långa, krävande bussresor till en annan skola, ofta långt bort från hemmet. Mot denna bakgrund har mitt intresse för forsknings- och utvecklingsarbeten inom fjärrundervisning ökat, eftersom fjärrundervisning kan utgöra ett alternativ till skolnedläggning. 

Malin Rönnblom

Malin Rönnblom är Universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).

Min forskning rör främst nya former för styrning inklusive teoretisering av politik, kritisk policyanalys, särskilt om jämställdhet och regional tillväxt, samt rurala och urbana studier.

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.

Jasmine Zhang

Jag är en projektassistent som är intresserad av det dialektiska förhållandet mellan natur och kultur inom kontexten av turism. 

Frågor runt detta kan vara t.ex. urfolksturism, turism i periferier eller glest befolkade områden, frågor förhållandet mellan bevarande av natur och utveckling, och representationer genom turismen.

Transporter på landsbygden

Annika Nordlund

Mitt forskningsintresse ligger inom områdena miljö- och socialpsykologi och handlar om hur och vilka psykologiska faktorer påverkar olika typer av miljörelaterat beteende samt [...]

hur olika åtgärder för att förändra beteende uppfattas och får genomslag. Jag är lektor, Docent, samt Prefekt vid Institutionen för psykologi, samt forskningsledare för Transportforskningsenheten (TRUM) vid Umeå Universitet. Vid TRUM studeras transporter och resande huvudsakligen med fokus på mindre enheter som individer, hushåll och företag.

Forskningsområden:
• Effekten av värderingar, attityder, miljömedvetenhet och normer på; viljan till generellt och specifikt miljövänligt beteende, viljan att stödja införandet av strukturella lösningar, inställningen till framtidens naturresurser så som skog och vatten, samt alternativa motiv till valet att agera miljövänligt.
• Färdmedelsvalet som ett rutinmässig beslut. Hur vanor att använda olika färdmedel kan förändrad genom ökad medvetenhet i beslutssituationen och hur effekten av en ökad medvetenhet påverkar relationerna mellan attityder, vanor och beteende.
Vill du se mitt TEDxUmeå talk finns det här.

Urbanisering & urban planering

Christine Hudson

Christine Hudson är Professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hon har bland annat forskat om platsidentitet, genus, förvaltning och urbanisering.

Malin Rönnblom

Malin Rönnblom är Universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).

Min forskning rör främst nya former för styrning inklusive teoretisering av politik, kritisk policyanalys, särskilt om jämställdhet och regional tillväxt, samt rurala och urbana studier.

Känsla för miljö

Håkan Appelblad

Håkan Appelblad är universitetslektor vid Institutionen för geografi.

Han har bland annat studerat sportfiske, löpning vid Vindelälven och skapandet av bilden av det "nordliga".

Maria Doeke Boekraad

Maria Doeke Boekraad är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Hon har studerat etik i relation till samisk forskning, samt ekologisk hållbarhet i traditionella samiska trosuppfattningar och ritualer.

Louise Eriksson

Louise arbetar som forskare i miljöpsykologi och fokuserar på människors attityder och beteenden med implikationer för miljön och förvaltningen av naturresurser.

Interaktionen mellan såväl fysiska som sociala karakteristika i den kontext människor lever i är avgörande för att förstå olika gruppers attityder och beteenden. I en stor del av Louises empiriska arbete interagerar nordiska förhållanden med mänskliga dimensioner och hennes forskning fokuserar därmed på individnivån i den arktiska forskningen.

Johanna Gardeström

Johanna Gardeström är Projektsamordnare vid Enheten för forskningsstöd och samverkan. 

Hon agerade tidigare samordnare för projektet Biosfärområdet Vindelälven-Juhtatdahka. Nu jobbar hon med att erbjuda stöd och verktyg till utbildning och forskning för att underlätta samverkan med det omgivande samhället.

Stig-Olof Holm

Stig-Olof Holm är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Jag undervisar på kurser som berör ekologi och frågorna om hur ett hållbart samhälle ska utformas. Det gäller exempelvis hållbart skogsbruk, viltbiologi, fjällekologi, ekosystem, ekologi-distans, ekologi och biologisk mångfald, lantbruk och djurskydd.

Christine Hudson

Christine Hudson är Professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hon har bland annat forskat om platsidentitet, genus, förvaltning och urbanisering.

Maria Myrstener

Maria Myrstener är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hon säger följande om sin forskning:

Min forskning har sin bas i boreala och arktiska miljöer och har sin utgångspunkt i de förändringar som nu sker i och med den snabba, globala temperaturökningen. Arktiska miljöer är inte bara unika utifrån sina ekosystem och arter utan också dess ekosystemtjänster. Vi har oerhört knapphändiga kunskaper om hur våra nordliga sötvattensystem fungerar utifrån ett biogeokemiskt och ekologiskt perspektiv, lägger man dessutom på att de nu förändras i snabb takt har vi stora utmaningar.

Annika Nordlund

Mitt forskningsintresse ligger inom områdena miljö- och socialpsykologi och handlar om hur och vilka psykologiska faktorer påverkar olika typer av miljörelaterat beteende samt [...]

hur olika åtgärder för att förändra beteende uppfattas och får genomslag. Jag är lektor, Docent, samt Prefekt vid Institutionen för psykologi, samt forskningsledare för Transportforskningsenheten (TRUM) vid Umeå Universitet. Vid TRUM studeras transporter och resande huvudsakligen med fokus på mindre enheter som individer, hushåll och företag.

Forskningsområden:
• Effekten av värderingar, attityder, miljömedvetenhet och normer på; viljan till generellt och specifikt miljövänligt beteende, viljan att stödja införandet av strukturella lösningar, inställningen till framtidens naturresurser så som skog och vatten, samt alternativa motiv till valet att agera miljövänligt.
• Färdmedelsvalet som ett rutinmässig beslut. Hur vanor att använda olika färdmedel kan förändrad genom ökad medvetenhet i beslutssituationen och hur effekten av en ökad medvetenhet påverkar relationerna mellan attityder, vanor och beteende.
Vill du se mitt TEDxUmeå talk finns det här.

Elisabet Sonntag-Öström

Jag heter Elisabet Sonntag-Öström och är utbildad fysioterapeut. På senare år har jag fördjupat mig i naturens effekter på [...]

vårt välbefinnande och det intresset ledde till en avhandling ”Forest for rest. Recovery from exhaustion disorder” som blev färdigt 2014.

Nu arbetar jag i ett EU-projekt ”Nordic Nature Health Hub” som specialist inom ämnet Natur och Hälsa. Mitt fokus ligger på registrering av både fysiologiska och mentala hälsoeffekter i naturen. Dessa registreringar görs i nära samarbete med natur- och hälsoföretagare och målet är att företagarna skall kunna dra nytta av resultaten i sitt eget företagande.

Jasmine Zhang

Jag är en projektassistent som är intresserad av det dialektiska förhållandet mellan natur och kultur inom kontexten av turism. 

Frågor runt detta kan vara t.ex. urfolksturism, turism i periferier eller glest befolkade områden, frågor förhållandet mellan bevarande av natur och utveckling, och representationer genom turismen.

Ekosystemtjänster

Ann-Kristin Bergström

Särskilt fokus inom min forskning ligger i att studera betydelsen av organiskt material (humusämnen) och näringsämnen (kväve och fosfor) för sjöars produktivitet och födovävsstruktur.

Mina nuvarande forskningsprojekt handlar om hur globala klimatförändringar påverkar sjöars biogeokemi, och vilka eventuella konsekvenser biogeokemiska förändringar har på nordliga sjöars produktivitet och ekosystemtjänster. Vi utvärderar hur näringstillgång och N: P stökiometri i sjöar påverkas av förändringar i atmosfärisk kvävedeposition och klimat och vilka effekter detta får på näringsbegränsning av växtplankton och djurplankton, näringsregenerering och trofisk överföringseffektivitet, samt produktivitet i nordliga boreala och subarktiska sjöar.

Min forskning är kopplad till Arctic CIRC (Climate Impacts Research Centre).

Mehdi Cherif

Jag är ekolog med forskning på gränsen mellan ekosystem och samhällsekologi.

Jag strävar efter att bättre förstå sambandet mellan ekosystemets biologiska komponenter och deras fysikaliska och kemiska komponenter.

Per-Anders Esseen

Per-Anders är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

"Min forskning siktar på att förstå skogars dynamik, skogsbruk och klimatförändringarnas effekter på lavar i tempererade skogars gren- och lövverk."

Maria Myrstener

Maria Myrstener är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hon säger följande om sin forskning:

Min forskning har sin bas i boreala och arktiska miljöer och har sin utgångspunkt i de förändringar som nu sker i och med den snabba, globala temperaturökningen. Arktiska miljöer är inte bara unika utifrån sina ekosystem och arter utan också dess ekosystemtjänster. Vi har oerhört knapphändiga kunskaper om hur våra nordliga sötvattensystem fungerar utifrån ett biogeokemiskt och ekologiskt perspektiv, lägger man dessutom på att de nu förändras i snabb takt har vi stora utmaningar.

Judith Sarneel

De senaste åren har jag arbetat som spatial ekolog med ett specifikt intresse för strandområdesekologi och interaktioner mellan växter och jordmån.

Nordiska strandområden bidrar med avgörande service till vattnen som ligger i anslutning till dem, och det är viktigt att förstå dessa processer som upprätthåller och strukturerar dem. Särskilt i nordiska system, så utgörs störningar genom vatten och is en stor påverkan på vegetationens utveckling. Spridning, rekrytering och klon-expansion är betydelsefulla knytpunkter i min forskning, och jag studerar dessa processer i nordiska älvar och bäckar. Nordiska vattendrag har en delar historia av strukturell modifiering för att underlätta timmerflottning och jag är särskilt intresserad i att etablera återställningsprocesser av dessa vattendrag.

Robotik & automatisering

Timotheus Kampik

Timotheus Kampik är doktorand vid Institutionen för datavetenskap.

Han är intresserad av multi-agent system, övertygande teknologier och socio-tekniska system.

Juan Carlos Nieves Sanchez

Juan Carlos Nieves Sanchez är universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap.

Han forskar bland annat på e-hälsa och möjligheterna att använda augumented reality teknik för att underlätta vid medicinering i hemmet.

Jan-Åke Olofsson

Jan-Åke Olofsson är universitetsadjunkt vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han är en del av Inbyggda System Gruppen (ESL) som forskar på inbyggda system med fokus på trådlösa sensornätverk och genomgripande databehandling. Dessa används bland annat för att spåra djurs rörelser i det nordliga landskapet.

Sven Rönnbäck

Sven Rönnbäck är Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han ägnar sig åt robotsystem och robotisk utbildning. Han är särskilt intresserad med att få student att lära sig genom konkret praktiskt användnin genom att erfaran modellering, programmering och att själv bygga robotar.

Han har arbetat inom att utform statistik på snö-nederbörduppfattning genom distans laser. Detta är av vikt eftersom snöflingor skapar falska utfall i lasers distansdata och behöver hanteras genom robotiska system.

Miljöteknologi

Dalia Abdelfattah

Dalia är postdoktor och forskare vid Institutionen för kemi, Umeå Universitet. Hon är en del av [...]

plattformen för hållbara resurser och innovation vid universitetet, och del av systemanalys- och bioekonomiplattformen i Bio4energy programmet. Hon tillämpar systemanalystänkande genom att använda livscykeluppskattningar för olika projekt relaterade till hållbar produktion av förnyelsebar bioenergi, och biomassamaterial för cirkulär ekonomi. Hon är också intresserad av att stärka kommunikation av forskningsresultat. Mer detaljer om henne och hennes arbete finns här och här.

Mats Tysklind

Min forskning är fokuserad på miljöbeteendet av arv och nya framväxande bestående organiska föroreningar (persistent organic pollutants, POPs).

Särskilt intresse är studiet av jordmån och vattensystem och att utforska möjligheterna att sammankoppla inneboende fysiokemiska egenskaper för att transportering, transformation och biologiska upptagningsprocesser. Utöver det, forskning på fundamentala processer av relevans för utveckling av nya miljöteknologier för förorenad jord och vatten. Exempel på studerade klasser av föroreningar är: dioxiner, mediciner och biocider.

Nödhjälp & krishantering

Michael Haney

Michael Haney är avdelningschef vid enhet för anestesiologi och intensivvård samt Professor, överläkare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Han har forskat främst om krisberedskap och krismedicin.

Sofia Karlsson

Inom mitt doktorandprojekt studerar vi den svenska katastrofmedicinska beredskapen för stora skadehändelser i underjordsgruvor.

I Sverige är de nio svenska underjordsgruvorna lokaliserade i de norra och mellersta delarna av landet. Gruvornas subarktiska geografiska läge innebär en begränsad mängd tillgängliga blåljusresurser samt en förhållandevis lång framkörningstid i ett kallt klimat.

Alla tre organisationer (gruva, räddningstjänst samt ambulans) spelar en betydande roll vid räddningsinsatsens genomförande. En insats under jord innebär långa inträngningsvägar för räddningspersonal samt ett svåröverblickat skadeområde i en kall, mörk och fuktig miljö. Gruvpersonalen har kunskap om den svårtillgängliga miljön samt tillgång till resurser som behövs vid insatsen. Räddningstjänstpersonalen kan tillsammans med gruvans personal genomföra räddningsinsatser under jord och ambulanspersonalen ansvarar för eventuella skadade. Samverkan är därmed ett ledord inom doktorandprojektet.