Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Hälsa & Välbefinnande

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om hälsa och välbefinnande i Arktisområdet och i arktiskt miljö.

Olyckor

Anders Eriksson

Anders Eriksson är senior professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och avdelningschef för enheten för rättsmedicin.

Sedan slutet av 1970-talet har min forskning i hög grad varit inriktad på skadeanalys och skadeprevention. När det gäller studier med arktisk inriktning kan här nämnas studier av olycksfall med snöskoter och andra off road-fordon, vägtrafikdödsfall, hypotermidödsfall, värdet av ambulanshelikopter i glesbygd, ökad dödsrisk efter olycksfallsskada i glesbygd, dödsfall i samband med jakt, dödsfall vid bastubad, risker vid snöras från hustak, älg-bilkollisioner, mm. Av mer sjukdomsinriktade studier med regional inriktning kan nämnas ett flertal morfologiska studier av den s k Skellefte-sjukan (familjär amyloidos med polyneuropati), studier av sjukdomsrelaterad död i vägtrafik, samt cesiumbelastning på norrländsk befolkning efter Tjernobyl-olyckan.

Lina Gyllencreutz

Lina Gyllencreutz är universitetslektor med förenad klinisk anställning vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar främst på olyckor och nödhjälp, särskilt på barn, och äldre som vistas utomhus.

Johan Hylander

Jag forskar inom katastrofmedicin vid Umeå Universitet. Jag har fastnat för skadehändelser i tunnelmiljö. 

Dels för att det, som tur är, är relativt ovanligt i Sverige samt att en skadehändelse i tunnel har potential att bli mycket omfattande. Vi har sett exempel på detta i och med bränderna i exempelvis St. Gotthard och Mont Blanc. Just nu är min forskning inriktad på samverkan och ledning vid tunnelhändelse, hur blåljusmyndigheterna (räddningstjänst, polis, ambulans) och infrastrukturägare samarbetar.  Då jag börjar närma mig slutet på läkarutbildningen samt är specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård ligger akut och ambulanssjukvård nära hjärtat. Därför har även det medicinska omhändertagande en naturlig plats i min forskning. Det kalla, nordiska klimatet är en utmaning att bedriva sjukvård i.

Sofia Karlsson

Inom mitt doktorandprojekt studerar vi den svenska katastrofmedicinska beredskapen för stora skadehändelser i underjordsgruvor.

I Sverige är de nio svenska underjordsgruvorna lokaliserade i de norra och mellersta delarna av landet. Gruvornas subarktiska geografiska läge innebär en begränsad mängd tillgängliga blåljusresurser samt en förhållandevis lång framkörningstid i ett kallt klimat.

Alla tre organisationer (gruva, räddningstjänst samt ambulans) spelar en betydande roll vid räddningsinsatsens genomförande. En insats under jord innebär långa inträngningsvägar för räddningspersonal samt ett svåröverblickat skadeområde i en kall, mörk och fuktig miljö. Gruvpersonalen har kunskap om den svårtillgängliga miljön samt tillgång till resurser som behövs vid insatsen. Räddningstjänstpersonalen kan tillsammans med gruvans personal genomföra räddningsinsatser under jord och ambulanspersonalen ansvarar för eventuella skadade. Samverkan är därmed ett ledord inom doktorandprojektet. 

Anna Nordström

Anna Nordström är Adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa.

Hon arbetar bland annat med att utveckla en kylande mössa för att påskynda läkningen av hjärnskador.

Britt-Inger Saveman

Jag delar mitt arbete som professor mellan Institutionen för omvårdnad och som programdirektör för Kunskapscentrum Katastrofmedicin, Enheten för kirurgi.

  • Värmemadrass i ambulans -– en implementation (i samarbete med J Aléx) för utvärdering av användbarhet och produktutveckling.
  • Barn och stora skadehändelser -– prehospital beredskap och triage (i samarbete med L Gyllencreutz) för att öka kunskapen om att omhänderta ett flertal skadade barn vid samma skadetillfälle.
    Stora skadehändelser med tåg långt från farbar väg och i kallt klimat - bl a undersöka chans till överlevnad (i samarbete med R Forsberg och J Aléx).
  • Masskadehändelser i gruvor -– sjukvårdens och gruvindustrins beredskap och omhändertagande av skadade för att öka förmågan till katastrofmedicinsk hantering hos gruvarbetare, räddningstjänst och ambulanspersonal.
  • Masskadehändelser med buss - Upplevelser, konsekvenser och återhämtning ett doktorandprojekt (Isabelle Doohan) som avslutas 2016.
  • Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn - avsiktliga skadehändelser ett doktorandprojekt som avslutas 2016.
Maud Stenberg

Min forskning rör rehabilitering efter traumatisk hjärnskada i Norra Sverige, särskilt [...]

svår traumatisk hjärnskada, dvs de personer som fått en traumatisk skallskada och vid ankomst till sjukhus är medvetslösa. I denna del av landet förekommer särskilda förhållanden för akut omhändertagande ofta inom arktisk miljö liksom möjlighet till senare rehabiliteringsåtgärder där det förekommer olika behov och det finns skillnader mellan urbana och glest befolkade områden. Det förekommer särskilda behov för urbefolkning, samer i rehabiliteringsprocessen som inte alltid tillgodoses. Återhämtning och rehabilitering av denna patientgrupp varierar, det finns i dagsläget inga riktlinjer för det senare omhändertagandet däremot för det akuta skedet. De som drabbas och deras familjer saknar någon form av samordning mellan olika aktörer under rehabiliteringsprocessen och för de med svårare resttillstånd finns en önskan om återkommande uppföljning vilket ej finns idag. Familjeperspektivet är även viktigt då en skada även påverkar familjen och finns med i mina senaste pågående arbeten liksom lätt traumatisk hjärnskada/commotio.

Nedkylning

Jonas Alex

Jag jobbar med forskning och utveckling av ambulanssjukvård samt på specialistutbildningen inom ambulanssjukvård. Jag har expertkunskaper inom:

 

  • termisk komfort
  • hypotermi
  • prehospital patientsäkerhet (taktisk losstagning, CRM, simuleringar, systematik mm).
  • polisiär akutsjukvård
  • katastrofmedicin
Anders Eriksson

Anders Eriksson är senior professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och avdelningschef för enheten för rättsmedicin.

Sedan slutet av 1970-talet har min forskning i hög grad varit inriktad på skadeanalys och skadeprevention. När det gäller studier med arktisk inriktning kan här nämnas studier av olycksfall med snöskoter och andra off road-fordon, vägtrafikdödsfall, hypotermidödsfall, värdet av ambulanshelikopter i glesbygd, ökad dödsrisk efter olycksfallsskada i glesbygd, dödsfall i samband med jakt, dödsfall vid bastubad, risker vid snöras från hustak, älg-bilkollisioner, mm. Av mer sjukdomsinriktade studier med regional inriktning kan nämnas ett flertal morfologiska studier av den s k Skellefte-sjukan (familjär amyloidos med polyneuropati), studier av sjukdomsrelaterad död i vägtrafik, samt cesiumbelastning på norrländsk befolkning efter Tjernobyl-olyckan.

Ronnie Lundström

Ronnie Lundström är anknuten som professor emeritus till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, engagerad i [...]

projektet ”Cold and Health in Northern Sweden" (CHINS) som tittar på hälsa i relation till kall arbetsmiljö och vibrerande verktyg.

Tohr Nilsson

Tohr Nilsson är universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid avdelningen för hållbar hälsa.

Den arktiska dimensionen av hans forskning rör vibrationsskador i kall miljö, från skakande/vibrerande verktyg och redskap.

Hans Pettersson

Hans Pettersson är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa. Hans säger följande om sin forskning:

Målet med min forskning är att förbättra arbetsmiljön och minska ohälsan bland arbetare. Framförallt jobbar jag med arbetsmiljöer inom bygg- och gruvindustrin  men även andra industrier i norra Sverige. Många av arbetarna i dessa industrier arbetar och lever i subarktiskt klimat med långa och kalla vintrar. Jag undersöker hur arbetsmiljön i kallt klimat påverkar arbetarnas hälsa  och hur arbetsmiljön kan omformas så att ohälsa kan undvikas. Fokus inom min forskning om arbete i kall miljö har varit hur känseln och blodcirkulationen i händer och fingrar kan försämras mer i kallt klimat bland arbetare som utsätts för vibrationer från hand-hållna vibrerande maskiner så som motorsågar, slipmaksiner och bilningsmaskiner. Vidare studerar jag hur buller och arbete i kallt klimat bland byggarbetare kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Britt-Inger Saveman

Jag delar mitt arbete som professor mellan Institutionen för omvårdnad och som programdirektör för Kunskapscentrum Katastrofmedicin, Enheten för kirurgi.

  • Värmemadrass i ambulans -– en implementation (i samarbete med J Aléx) för utvärdering av användbarhet och produktutveckling.
  • Barn och stora skadehändelser -– prehospital beredskap och triage (i samarbete med L Gyllencreutz) för att öka kunskapen om att omhänderta ett flertal skadade barn vid samma skadetillfälle.
    Stora skadehändelser med tåg långt från farbar väg och i kallt klimat - bl a undersöka chans till överlevnad (i samarbete med R Forsberg och J Aléx).
  • Masskadehändelser i gruvor -– sjukvårdens och gruvindustrins beredskap och omhändertagande av skadade för att öka förmågan till katastrofmedicinsk hantering hos gruvarbetare, räddningstjänst och ambulanspersonal.
  • Masskadehändelser med buss - Upplevelser, konsekvenser och återhämtning ett doktorandprojekt (Isabelle Doohan) som avslutas 2016.
  • Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn - avsiktliga skadehändelser ett doktorandprojekt som avslutas 2016.
Rita Sjöström

Rita Sjöström är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Den arktiska dimensionen av hennes forskning rör tuberkulos, hur köld påverkar hälsan och motion i kallt klimat.

Nikolai Stenfors

Nikolai är verksam vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Han säger följande om sin forskning:

Mitt forskningsprogram "Kyla, fysisk aktivitet och luftvägar" studerar sambandet mellan fysisk aktivitet i kyla och luftvägsohälsa. Det långsiktiga målet är att förbättra diagnostik, behandling och prevention av köld-relaterade luftvägsbesvär i befolkningen. Forskningsprogrammet utgörs av enkätstudier, kliniska patientnära studier och experimentella exponeringsstudier i köldkammare.

Albin Stjernbrandt

Mitt forskningsprojekt syftar till att med epidemiologisk metodik beskriva hur den arbetande befolkningen i norra Sverige exponeras för kyla. Jag vill undersöka om [...]

det finns någon koppling mellan hög exponering för omgivningskyla och olika hälsoutfall. I första hand studerar jag hur händernas kärl- och nervfunktion påverkas av kyla. Samtidigt vill jag se om det finns andra faktorer som bidrar till utfallen, till exempel tobaksbruk, hög exponering för hand-armvibrationer, ärftliga faktorer eller vissa sjukdomar.

I projektet ingår även laboratorieundersökningar av frivilliga forskningspersoner. I dessa försök undersöker vi händernas kärl- och nervfunktion med olika metoder med hög precision, bland annat kvantitativ sensorisk testning och laserdopplerflödesmätning. Syftet med undersökningarna är bland annat att klarlägga om det finns störningar i regleringen av blodflödet i huden hos personer som upplever köldkänslighet eller vita fingrar (även kallat Raynauds fenomen).

Forskningen har en arktisk prägel eftersom vi undersöker exponeringsmönster hos personer som lever i en subarktisk miljö. Tidigare forskning har visat att vissa populationer i dessa områden, t ex samer och inuiter, har särskilt god anpassningsförmåga till det kalla klimatet. Dessa mekanismer försöker vi med våra studier förstå i större detalj.

Jens Wahlström

Jens Wahlström vill bilda kunskap om hur nedkylning påverkar hälsan, särskilt med fokus på arbetsliv, för att förhindra dålig hälsa.

I CHINS-studien, ’Cold and Health in Northern Sweden’, besvarades ett formulär av över 12 000 deltagare och resultatet visade att nedkylning är vanligt i norra Sverige, både under arbete och fritid, och frostskador i händerna rapporterades av 11.4 % av män och 7.1 % av kvinnor, samt att andra köld-relaterade neurovaskulära handsymptom var vanligt förekommande.

Bin Yang

Bin Yang är anknuten som professor till Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Bin forskar på termisk komfort i subarktiskt klimat.

Funktionsnedsättningar

Catharina Henje

Catharina Hejne är Universitetsadjunkt vid Designhögskolan vid Umeå universitet.

 

Hon ägnar sig bland att åt forskning om funktionshindersanpassning genom design.

Erling Häggström Lundevaller

Jag är en statistiker som på enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) och statistiska institutionen och är också affilierad till Stockholms universitets demografiska enhet, SUDA. 

Mina forskningsintressen berör främst olika demografiska frågeställningar. Ett av dessa är klimatets inverkan på dödligheten med speciell hänsyn tagen till skillnader mellan olika grupper tex den mellan samer och övriga befolkning.
En annan forskningsinriktning är vilken effekt funktionsnedsättningar hade på individernas livsbanor både i historisk och modern tid och hur andra faktorer som kön och social grupp påverkar effekten.

Ytterligare en inriktning är genetikens inverkan på demografiska processer där jag tex studerat blodgruppern Rh- och inavelns effekter.

Som statistiska verktyg använder jag bland annat metoder som möjliggör analys ur ett system perspektiv som mikrosimulering och sekvensanalys. Dessa metoder kan ofta belysa problem på ett mer verklighetsnära sätt. I min forskning använder jag både historiska data från kyrkböcker och moderna data från register som belyser livsförhållanden och hälsa. Sveriges unika historiska data kan ge en inblick i hur livet var förr i tiden. 

Krismedicin

Jonas Alex

Jag jobbar med forskning och utveckling av ambulanssjukvård samt på specialistutbildningen inom ambulanssjukvård. Jag har expertkunskaper inom:

 

  • termisk komfort
  • hypotermi
  • prehospital patientsäkerhet (taktisk losstagning, CRM, simuleringar, systematik mm).
  • polisiär akutsjukvård
  • katastrofmedicin
Lina Gyllencreutz

Lina Gyllencreutz är universitetslektor med förenad klinisk anställning vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar främst på olyckor och nödhjälp, särskilt på barn, och äldre som vistas utomhus.

Michael Haney

Michael Haney är avdelningschef vid enhet för anestesiologi och intensivvård samt Professor, överläkare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Han har forskat främst om krisberedskap och krismedicin.

Johan Hylander

Jag forskar inom katastrofmedicin vid Umeå Universitet. Jag har fastnat för skadehändelser i tunnelmiljö. 

Dels för att det, som tur är, är relativt ovanligt i Sverige samt att en skadehändelse i tunnel har potential att bli mycket omfattande. Vi har sett exempel på detta i och med bränderna i exempelvis St. Gotthard och Mont Blanc. Just nu är min forskning inriktad på samverkan och ledning vid tunnelhändelse, hur blåljusmyndigheterna (räddningstjänst, polis, ambulans) och infrastrukturägare samarbetar.  Då jag börjar närma mig slutet på läkarutbildningen samt är specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård ligger akut och ambulanssjukvård nära hjärtat. Därför har även det medicinska omhändertagande en naturlig plats i min forskning. Det kalla, nordiska klimatet är en utmaning att bedriva sjukvård i.

Sjukdomar

Clas Ahlm

Clas Ahlm är professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Han studerar främst infektionssjukdomar, däribland virus som sprids av myggor i arktiskt klimat.

Sven Bergström

Sven Bergström är professor vid Institutionen för molekylärbiologi.

Han forskar bland annat på nordliga infektionssjukdomar och parasitsjukdomar, som bärs av myggor och fästingar.

Stina Bodén

Stina Bodén är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi. Hon säger följande om sin forskning:

I mitt doktorandprojekt studerar jag den inflammatoriska effekten av kostintag hos individer i Norra Sverige i relation till risken att få cancer, och särskilt tjocktarmscancer. Vi använder enkätdata och blodprover från deltagare i Norra Sveriges Hälsoundersökningar (VIP och MONICA) för att undersöka dessa samband.

Fredrik Elgh

Fredrik Elgh är professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Min forskning handlar om herpesvirus och dess roll i utvecklandet av Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning har omfattat virala zoonoser – det vill säga virussjukdomar som sprids mellan djur och människor samt influensavirus och dess roll i historien."

Mats Eliasson

Mats Eliasson är adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin. Överläkare vid Sunderby sjukhus i Luleå.

Min forskning berör förekomst av hjärtinfarkt och stroke i Norr- och Västerbotten. De senaste åren har vi fördjupat analyserna av nivåerna av D-vitamin i befolkningen med tanke på att vi som bor långt norrut med långa mörkerperioder skulle kunna få lägre nivåer av D-vitamin. Våra första resultat visade dock att brist på D-vitamin var ovanligt även under vintern. Tillsammans med med. dr. Viktor Oskarsson i Piteå utvidgar vi analyserna till en jämförelse med många andra områden i Europa. Vi studerar även tidstrender för det manliga könshormonet testosteron där internationella rapporter har beskrivit fallande nivåer över tid hos vuxna män.

Magnus Evander

Forskar om zoonotiska virussjukdomar, dvs virus som överförs från vektorer (t.ex. myggor, fästingar) eller däggdjur (t.ex. sork) till människor och orsakar sjukdom.

Ett Arktis i klimatförändring påverkar ekologin och därmed också de vektorer och djur som bär på virus. Den myggburna virussjukdomen Ockelbosjukan har spridits norrut i Sverige och den sorkburna virussjukdomen sorkfeber (nefropatia epidemica) har dykt upp i nya områden i Sverige. Vi undersöker transmission, patogenes, spridning, vektorkompetens etc. av virus, vektorer och reservoarer i relation till ekologi.

Birgitta Evengård

Birgitta Evengård, professor/överläkare vid institutionen för klinisk mikrobiologi. Avdelningschef, infektionssjukdomar.

Klimatförändringar kommer att ha en påtaglig och snabb påverkan på den mänskliga biomen. I och med att klimatförändringarna sker i snabbast takt och med starkast påverkar i norr så är detta perspektiv viktigt att studera. Den mänskliga biomen i norra inkluderar flora och fauna, som alla förändrar kontexten för utvecklingen av samhällen i norr. Därför förordrar jag holistiska tillvägagångssätt med samarbete mellan flera olika akademiker.

Karin Hellström Ängerud

Karin Hällström Ängerud är universitetslektor med förenad klinisk anställning vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar främst på hjärtinfarkter och dödlighet.

Jing Helmersson

Jing Helmersson (PhDs) har nyligen just avslutat sin 2: a doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, om [...]

matematisk modellering av klimatförändringar, Dengue Feber och myggor.

Hon var tidigare professor i fysik från California State University Long Beach och har publicerat 74 vetenskapliga artiklar inom både fysik och folkhälsa (11). Hennes 24 års fysikforskning består av kvantoptik, atomfysik och kondenserad materiefysik.
Hennes forskningsintressen innefattar matematisk modellering av infektionssjukdomar och epidemiologi, systemdynamik modellering av komplexa hälsoproblem, ursprungsbefolkningar välbefinnande, arktisk forskning och framgångsrikt liv. Specifikt inkluderar hennes nuvarande och framtida plan inom forskning
1) modellering av klimatförändringar och infektionssjukdomar som Zika och myggsvektorer,

2) välbefinnande av ursprungsbefolkningar i arktiska regioner,

3) främja framgångsrikt levande genom att förbättra kapaciteten och nå potentialer baserade på salutogenes och se med en holistisk syn på att människan har kropp, sinne och ande.

Beatrice Melin

Beatrice Melin är professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper med fokus på cancer.

"Vi forskar och försöker förstå varför cancer uppkommer, bland annat med analys med helgenomsekvensering. Genom att undersöka familjer som kommer från ett arktiskt område, där individerna har samma ursprung långt tillbaks i tiden försöker vi hitta genanlag som orsakar cancer. Vi forskar på hjärntumörer, blodcancer och tjocktarmscancer."

Ulf Nilsson

Ulf Nilsson är anknuten som postdoktor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid avdelningen för medicin.

Han forskar bland annat på kardiovaskulär hälsa, övervikt och dödlighet.

Monika Norberg

Monika Norberg är universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar om genusdiskurser i relation till överlevnad från bröstcancer.

Ulf Näslund

Ulf är prefekt vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin och professor i kardiologi vid Umeå universitet. Han säger följande om sin arktiska forskning:

Den arktiska dimensionen I min forskning är det stora VIPVIZA studieprogrammet och inom VIP (Västerbotten Intervention Programme) om prevention från kusten till Lappland med ett decentraliserat och personligt perspektiv, särskilt för att tackla den huvudsakliga utmaningen för kardiovaskulär sjukdom – avvikelseproblem – avvikelse av individer från rekommendationer om livsstil och medicinering och av professionella inom sjukvården att följa riktlinjer och rekommendationer.

Mona Olofsson

Mona Olofsson är anknuten som biomedicinsk analytiker till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin.

Hon forskar främst på kardiovaskulära besvär och hjärtinfarkter.

Olena Rzhepishevska

Jag är en mikrobiolog/molekylärbiolog. Jag är affilierad som forskare vid institutionen för klinisk mikrobiologi och arbetar som senior forskningsingenjör vid institutionen för kemi, Umeå Universitet.

Mitt doktorsprojekt var om metabolism och acidofila & psychofila bakterier i arktisk miljö.

Jag arbetar nu med flera olika projekt där jag använder biomarkörsforskning med metabolimik i infektionssjukdomar, för att förstå blandade bakteriella biofilmer i klinisk och bioteknologisk miljö, effekten av antibiotika med mera. Här kan du se större delen av mina vetenskapliga publikationer.

Jag är väldigt intresserad av tuberkulos (TBC), antibiotikaresistance hos M. tuberculosis och biomarkörer av TBC i människor. TBC är inte bara en biomedicinsk fråga utan också ett komplext socialt fenomen. 2016 så gick jag med i TBnet, ett europeiskt nätverk av kliniska forskare som arbetar med TBC. I Tbnet är jag ansvarig för Påverkansarbete.

I arktiska länder och i östra Europa (med Ryssland som både Arktiskt & östeuropeiskt land) är TBC fortfarande prevalent och tillgång till sjukvård och dess kvalité är fortfarande problem. Genom min forskning så försöker jag att förbättra diagnostik och behandling, och påverka så att fler personer får stöd i länder som drabbas av TBC. I Umeå är jag biträdande arrangör för arktiska möten om klinisk TBC.

Miljöhälsa

Ingvar Bergdahl

Mitt huvudsakliga arktiska forskningsfokus är långvariga hälsorisker med föroreningar.

Till exempel PCB, DDT och bly. Jag kombinerar detta med min professionella roll, arbete med biobanksprover från Northern Sweden Health and Disease Study, som innehåller blodprover från långt över 100 000 individer. Dessa följs senare upp när vi jämför individer, som senare fick en särskild sjukdom, med andra individer. Tidigare studier rör till exempel kvicksilver och hjärtattacker; kadmium och frakturer; och bly och njurstopp. För nuvarade studierar vi PCB, DDT och andra långsiktigt kvarstående organiska föroreningar i relation till diabetes.

Birgitta Evengård

Birgitta Evengård, professor/överläkare vid institutionen för klinisk mikrobiologi. Avdelningschef, infektionssjukdomar.

Klimatförändringar kommer att ha en påtaglig och snabb påverkan på den mänskliga biomen. I och med att klimatförändringarna sker i snabbast takt och med starkast påverkar i norr så är detta perspektiv viktigt att studera. Den mänskliga biomen i norra inkluderar flora och fauna, som alla förändrar kontexten för utvecklingen av samhällen i norr. Därför förordrar jag holistiska tillvägagångssätt med samarbete mellan flera olika akademiker.

Bertil Forsberg

Bertil Forsberg är professor i miljömedicin och avdelningschef för Hållbar hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. 

Hans forskning rör främst effekter av miljö- och klimatfaktorer på människors hälsa, men också luftvägshälsa i norra Sverige. Han leder gruppen från Umeå universitet som tillsammans med SMHI är svenska partners i projektet Arctic Community Resilience to Boreal Environmental change: Assessing Risks for fire and disease, vilket startar 2020 efter att ha beviljats inom ramen för en internationell utlysning (Belmont Forum) och forskningsrådet Forte står för den svenska finansieringen. En utgångspunkt är att temperaturen i Arktis ökar snabbare än det globala medelvärdet, varför samhällen på höga latituder behöver strategier för att hantera konsekvenserna av ökad temperatur och värmextremer. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer projektet att fokusera på kopplingar mellan dessa snabba förändringar och risker för människors hälsa på höga breddgrader: förändring av skogsbrandaktivitet och luftkvalitet, samt förekomsten av lokala och endemiska sjukdomar vars värdar och vektorer påverkas.

Karl Forsell

Min forskning är om arbetsmiljö för anställda inom sjöfarten. 

Genom de senaste åren har det varit en ökning av sjöfartstrafik genom Nordostpassagen mellan Europa och Asien, som möjliggjorts av den minskade graden av is i Arktis. Arbetsmiljön för sjömännen som är verksamma i området är dock fortfarande ett på många sätt outforskat ämne.

Jing Helmersson

Jing Helmersson (PhDs) har nyligen just avslutat sin 2: a doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, om [...]

matematisk modellering av klimatförändringar, Dengue Feber och myggor.

Hon var tidigare professor i fysik från California State University Long Beach och har publicerat 74 vetenskapliga artiklar inom både fysik och folkhälsa (11). Hennes 24 års fysikforskning består av kvantoptik, atomfysik och kondenserad materiefysik.
Hennes forskningsintressen innefattar matematisk modellering av infektionssjukdomar och epidemiologi, systemdynamik modellering av komplexa hälsoproblem, ursprungsbefolkningar välbefinnande, arktisk forskning och framgångsrikt liv. Specifikt inkluderar hennes nuvarande och framtida plan inom forskning
1) modellering av klimatförändringar och infektionssjukdomar som Zika och myggsvektorer,

2) välbefinnande av ursprungsbefolkningar i arktiska regioner,

3) främja framgångsrikt levande genom att förbättra kapaciteten och nå potentialer baserade på salutogenes och se med en holistisk syn på att människan har kropp, sinne och ande.

Hanne Krage Carlsen

Hanna Krage Carlsen är anknuten som postdoktor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.

Hon forskar på luftföroreningar från trafik och dess påverkan på hälsan.

Maria Nilsson

Maria Nilsson är forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Jag forskar om klimatförändringar och hälsa; klimatanpassning, -kommunikation och policyutveckling, samt om tobaksprevention.

Gunnar Nordberg

Gunnar Nordberg forskar vid enheten för Yrkes- och miljömedicin sedan 1979 om metallers toxikologi och epidemiologi samt inomhus luftföroreningar (trikloramin).

Jag ett intresse för energi och hälsa dvs. risker för negativa hälsokonsekvenser av olika energisystem. En Arktisk dimension i min forskning har varit att utreda risker för människors hälsa i samband med utsläpp från industri i norra Sverige – bl. a Rönnskärsverken.

Anna Oudin

Anna Oudin är epidemiolog och statistiker. 

Hon forskar om hur dålig luft och andra miljöfaktorer kan påverka hjärnan, t.ex. risken att få demens eller drabbas av psykisk ohälsa. Luftföroreningars sammansättning och halter skiljer sig åt mellan olika områden, det är därför viktigt att forskning bedrivs även i arktiska områden.

Joacim Rocklöv

Joacim Rocklöv är epidemiolog och statistiker. Han forskar i gränslandet mellan områdena global hälsa, miljöepidemiologi och infektionsepidemiologi.

Han leder en forskargrupp som fokuserar på att modellering av sjukdomars aetiologi, och utvecklingen av prediktiva modeller för tidiga varningssystem. Han är också aktiv i forskning som syftar till att förstå hur den framtida sjukdomsbördan påverkas av ett förändrat klimat utifrån klimatscenarier.

Barbara Schumann

Docent; PhD i epidemiologi. Forskningsinriktning på klimatpåverkan på människors hälsa.

Löpande studier om väderrelaterad dödlighet i norra Sverige under den demografiska transitionen, med användning av historiska befolknings- och väderdata. Forskar också om rollen av specifika vädertyper på dödlighet och sjuklighet i dagens och framtidens Sverige.

Anders Sjöstedt

Tularemi, en zoonotisk sjukdom orsakad av Francisella tularensis, har varit endemisk i vissa områden i norra Sverige i nästan ett sekel och sjukdomen [...]

har under de senaste decennierna även spridit sig till områden i mellersta Sverige. Under 2019 inträffade det största utbrottet på 50 år med över 1 000 fall. Fallen inträffar framförallt på sensommar och höst.

Vår forskningsgrupp har data som talar för att den dominerande spridningen av F. tularensis i Sverige sker genom myggor och att de förvärvar bakterierna i vatten. Vidare har vi visat att utbrotten kan kopplas till meteorologiska och hydrologiska variabler. Utifrån dessa förutsättningar så är det troligt att den framtida förekomsten av tularemi kommer att påverkas av klimatförändringar och vår modellering visar att det kommer att ske i flera områden i Sverige, särskilt i de arktiska områdena.

Tularemi är en betydande hälsorisk i endemiska regioner, men det finns inga metoder för att förutsäga ett utbrott. Därför är ett av våra mål att utveckla en prognostisk modell, så att smittskyddsansvariga kan få information om när det föreligger en ökad risk för utbrott. Vi undersöker riskfaktorer i t.ex. Norrbotten för att förbättra de prognostiska modellerna samt effekterna av framtida klimatförändringar.

Maria Wennberg

Maria Wennberg är dietist och doktor inom miljömedicin. Hon arbetar vid Hållbar Hälsa/Näringsforskning, Folkhälsa och Klinisk Medicin, Umeå Universitet samt inom Primärvården i Region Västerbotten.

Jag forskar om betydelse av kostvanor och/eller miljöföroreningar för vår hälsa, främst för hjärtkärlsjukdomar och diabetes. De stora materialen inom norra Sveriges hälsoundersökningar, där data samlats in sedan mitten av 80-talet, ligger som grund till mycket av den forskning jag är involverad i. Dessa material bidrar med information om förhållanden i norra Sverige till arktiska samarbeten, t.ex. Arctic Monitoring and Assessment Program (AMAP) där jag deltar som expert för Sverige i Human Health Assessment Group (HHAG). HHAG fokuserar på situationen för de arktiska befolkningarna angående exponering för olika miljöföroreningar, och den exponeringen sker främst via mat.

Olivia Wesula Lwande

Jag ägnar mig just nu åt forskning om myggburna zoonoser i människor och djur i den arktiska regionen med målsättningen att avgöra [...]

mängden och spridningen av diverse myggsorter genom genetisk karaktärisering; avgöra förekomsten och den genetiska mångfalden av myggburna virus samt utveckla en modell för mygg vektor kompetens för myggburna virus.  

Bin Yang

Bin Yang är anknuten som professor till Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Bin forskar på termisk komfort i subarktiskt klimat.

Epidemiologi

Per Axelsson

Jag leder tillsammans med Christina Storm Mienna projektet HALDI som kommer generera nya grundläggande kunskaper av gagn för både det svenska och samiska samhället.

Detta görs genom en omfattande studie av hälso- och levnadsförhållandena för befolkningen i Jokkmokks kommun. HALDI-projektet samarbetar nära med och använder sig av samma undersökningsmetoder (frågeformulär och klinisk undersökning) som SAMINOR-studien på norsk sida, som drivs av Senter för samisk helseforskning vid Norges arktiska universitet, UIT. Vi har erhållit forskningsstöd från Wallenbergstfitelserna (MAW 2019-23) och Socialdepartementet (2018).

Sven Bergström

Sven Bergström är professor vid Institutionen för molekylärbiologi.

Han forskar bland annat på nordliga infektionssjukdomar och parasitsjukdomar, som bärs av myggor och fästingar.

Stina Bodén

Stina Bodén är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi. Hon säger följande om sin forskning:

I mitt doktorandprojekt studerar jag den inflammatoriska effekten av kostintag hos individer i Norra Sverige i relation till risken att få cancer, och särskilt tjocktarmscancer. Vi använder enkätdata och blodprover från deltagare i Norra Sveriges Hälsoundersökningar (VIP och MONICA) för att undersöka dessa samband.

Fredrik Elgh

Fredrik Elgh är professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Min forskning handlar om herpesvirus och dess roll i utvecklandet av Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning har omfattat virala zoonoser – det vill säga virussjukdomar som sprids mellan djur och människor samt influensavirus och dess roll i historien."

Mats Eliasson

Mats Eliasson är adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin. Överläkare vid Sunderby sjukhus i Luleå.

Min forskning berör förekomst av hjärtinfarkt och stroke i Norr- och Västerbotten. De senaste åren har vi fördjupat analyserna av nivåerna av D-vitamin i befolkningen med tanke på att vi som bor långt norrut med långa mörkerperioder skulle kunna få lägre nivåer av D-vitamin. Våra första resultat visade dock att brist på D-vitamin var ovanligt även under vintern. Tillsammans med med. dr. Viktor Oskarsson i Piteå utvidgar vi analyserna till en jämförelse med många andra områden i Europa. Vi studerar även tidstrender för det manliga könshormonet testosteron där internationella rapporter har beskrivit fallande nivåer över tid hos vuxna män.

Magnus Evander

Forskar om zoonotiska virussjukdomar, dvs virus som överförs från vektorer (t.ex. myggor, fästingar) eller däggdjur (t.ex. sork) till människor och orsakar sjukdom.

Ett Arktis i klimatförändring påverkar ekologin och därmed också de vektorer och djur som bär på virus. Den myggburna virussjukdomen Ockelbosjukan har spridits norrut i Sverige och den sorkburna virussjukdomen sorkfeber (nefropatia epidemica) har dykt upp i nya områden i Sverige. Vi undersöker transmission, patogenes, spridning, vektorkompetens etc. av virus, vektorer och reservoarer i relation till ekologi.

Maria Furberg

Maria Furberg är överläkare vid infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

Hon är specialist i infektionssjukdomar och allmänmedicin och har doktorerat inom epidemiologi med en avhandling om klimatförändringar och hälsa med fokus på norra Sverige. 

Jag forskar om förmodat klimatkänsliga zoonotiska infektioner, främst tularemi, sk harpest. Klimatkänsliga infektioner respekterar inga gränser och övervakning och forskning kring dessa sjukdomar behöver även bedrivas i internationella samarbeten. I Arktiska rådets grupp ICS – International Circumpolar Surveillance –, där jag sitter som Sveriges representant i styrgruppen samt som delad ordförande i en arbetsgrupp för klimatkänsliga infektionssjukdomar, delar och sammanställer vi data och information om utvalda infektioner mellan de arktiska länderna och regionerna. Jag har ett särskilt intresse för arktiska urbefolkningar som extra är utsatta för klimatförändringar och zoonotiska infektioner och i många arktiska länder utgör eftersatta grupper.

Linnéa Hedman

Jag heter Linnéa Hedman och arbetar som forskare och projektledare vid OLIN-studierna i Norrbotten. Jag är beteendevetare och docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Jag forskar huvudsakligen om rökning under tonåren – vilka som börjar röka, utvärdering av tobaksförebyggande insatser, och samband mellan passiv och egen rökning och luftvägssymtom. Jag har även forskat om upplevelsen av att inte kunna sluta röka bland personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Utöver rökning har jag även forskat om livskvalitet bland tonåringar med astma.

Urban Janlert

Urban Janlert är Professor emeritus i folkhälsovetenskap, specialist i socialmedicin.

Han forskar inom social epidemiologi (arbetslöshet och social deprivation).

Nawi Ng

Nawi Ng är gästprofessor I epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet. Han är för nuvarande [...]

professor i global hälsa vid institutionen för folkhälsa och samhällsmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Min forskning fokuserar på icke-smittsam sjukdom, åldrande och funktionshinder i Sverige och i låg- och medel-inkomstländer. Jag genomför forskning med data från Västerbotten Intervention Programme data. Vi undersöker hur livs socioekonomiska banor influerar banor av beteendemässiga riskfaktorer, och därigenom grad av morbiditet och dödlighet bland vuxenbefolkning i Västerbottens län. Jag leder ett multidisciplinärt forskningsteam i Fortes Forskningsprogram vid Umeå Universitet för att utveckla digital coachning för att främja hållbar beteendeförändring i Västerbottens län. Forskningen involverar forskare från fyra fakulteter vid Umeå Universitet i starkt samarbete med Region Västerbotten. Min globala forskning täcker olikhet i sjukvårdsverktyg bland äldre i Myanmar, integration av tuberkulos, diabetes och rökningspreventionsprogram i Indien och Indonesien, samt funktionshinder och livskvalitet bland äldre människor i låg- och medelinkomstländer.

Ulf Näslund

Ulf är prefekt vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin och professor i kardiologi vid Umeå universitet. Han säger följande om sin arktiska forskning:

Den arktiska dimensionen I min forskning är det stora VIPVIZA studieprogrammet och inom VIP (Västerbotten Intervention Programme) om prevention från kusten till Lappland med ett decentraliserat och personligt perspektiv, särskilt för att tackla den huvudsakliga utmaningen för kardiovaskulär sjukdom – avvikelseproblem – avvikelse av individer från rekommendationer om livsstil och medicinering och av professionella inom sjukvården att följa riktlinjer och rekommendationer.

Mona Olofsson

Mona Olofsson är anknuten som biomedicinsk analytiker till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin.

Hon forskar främst på kardiovaskulära besvär och hjärtinfarkter.

Anna Oudin

Anna Oudin är epidemiolog och statistiker. 

Hon forskar om hur dålig luft och andra miljöfaktorer kan påverka hjärnan, t.ex. risken att få demens eller drabbas av psykisk ohälsa. Luftföroreningars sammansättning och halter skiljer sig åt mellan olika områden, det är därför viktigt att forskning bedrivs även i arktiska områden.

Joacim Rocklöv

Joacim Rocklöv är epidemiolog och statistiker. Han forskar i gränslandet mellan områdena global hälsa, miljöepidemiologi och infektionsepidemiologi.

Han leder en forskargrupp som fokuserar på att modellering av sjukdomars aetiologi, och utvecklingen av prediktiva modeller för tidiga varningssystem. Han är också aktiv i forskning som syftar till att förstå hur den framtida sjukdomsbördan påverkas av ett förändrat klimat utifrån klimatscenarier.

Barbara Schumann

Docent; PhD i epidemiologi. Forskningsinriktning på klimatpåverkan på människors hälsa.

Löpande studier om väderrelaterad dödlighet i norra Sverige under den demografiska transitionen, med användning av historiska befolknings- och väderdata. Forskar också om rollen av specifika vädertyper på dödlighet och sjuklighet i dagens och framtidens Sverige.

Hälsodata

Bertil Forsberg

Bertil Forsberg är professor i miljömedicin och avdelningschef för Hållbar hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. 

Hans forskning rör främst effekter av miljö- och klimatfaktorer på människors hälsa, men också luftvägshälsa i norra Sverige. Han leder gruppen från Umeå universitet som tillsammans med SMHI är svenska partners i projektet Arctic Community Resilience to Boreal Environmental change: Assessing Risks for fire and disease, vilket startar 2020 efter att ha beviljats inom ramen för en internationell utlysning (Belmont Forum) och forskningsrådet Forte står för den svenska finansieringen. En utgångspunkt är att temperaturen i Arktis ökar snabbare än det globala medelvärdet, varför samhällen på höga latituder behöver strategier för att hantera konsekvenserna av ökad temperatur och värmextremer. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer projektet att fokusera på kopplingar mellan dessa snabba förändringar och risker för människors hälsa på höga breddgrader: förändring av skogsbrandaktivitet och luftkvalitet, samt förekomsten av lokala och endemiska sjukdomar vars värdar och vektorer påverkas.

Linnéa Hedman

Jag heter Linnéa Hedman och arbetar som forskare och projektledare vid OLIN-studierna i Norrbotten. Jag är beteendevetare och docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Jag forskar huvudsakligen om rökning under tonåren – vilka som börjar röka, utvärdering av tobaksförebyggande insatser, och samband mellan passiv och egen rökning och luftvägssymtom. Jag har även forskat om upplevelsen av att inte kunna sluta röka bland personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Utöver rökning har jag även forskat om livskvalitet bland tonåringar med astma.

Nawi Ng

Nawi Ng är gästprofessor I epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet. Han är för nuvarande [...]

professor i global hälsa vid institutionen för folkhälsa och samhällsmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Min forskning fokuserar på icke-smittsam sjukdom, åldrande och funktionshinder i Sverige och i låg- och medel-inkomstländer. Jag genomför forskning med data från Västerbotten Intervention Programme data. Vi undersöker hur livs socioekonomiska banor influerar banor av beteendemässiga riskfaktorer, och därigenom grad av morbiditet och dödlighet bland vuxenbefolkning i Västerbottens län. Jag leder ett multidisciplinärt forskningsteam i Fortes Forskningsprogram vid Umeå Universitet för att utveckla digital coachning för att främja hållbar beteendeförändring i Västerbottens län. Forskningen involverar forskare från fyra fakulteter vid Umeå Universitet i starkt samarbete med Region Västerbotten. Min globala forskning täcker olikhet i sjukvårdsverktyg bland äldre i Myanmar, integration av tuberkulos, diabetes och rökningspreventionsprogram i Indien och Indonesien, samt funktionshinder och livskvalitet bland äldre människor i låg- och medelinkomstländer.

Klas-Göran Sahlen

Klas-Göran Sahlen är biträdande prefekt och ordförande för programrådet för masterprogrammen i folkhälsa.

Som biträdande prefekt för institutionen men också i min roll som ordförande för Programrådet för masterprogrammen inom  folkhälsa (PRPH) har jag ett särskilt ansvar för utbildningen vid EpiGH. Forskningen är framförallt inom hälsoekonomi och kvalitativa studier. Är också anknuten till institutionen för omvårdnad och ansvarig för äldresjuksköterskeprogrammet.

Lars Weinehall

Lars Weinehall är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Han har bland annat forskat på typ 2 diabetes, kardiovaskulär sjukdom, åldrande och hälsoklyftor mellan rika och fattiga.

Ann Öhman

Ann Öhman är Professor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).

Hon har bland annat forskat om åldringsvården i norra Sverige.

Hälsa & ojämlikhet

Sören Edvinsson

Sören Edvinsson är anknuten som professor emeritus till Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ).

Min forskning är huvudsakligen fokuserad på olika aspekter av hälsa och dödlighet under historien, särskilt när det kommer till social ojämlikhet i hälsa med fokus på norra Sverige.

Urban Janlert

Urban Janlert är Professor emeritus i folkhälsovetenskap, specialist i socialmedicin.

Han forskar inom social epidemiologi (arbetslöshet och social deprivation).

Frida Jonsson

Frida Jonsson har en PhD i folkhälsovetenskap och är för tillfället postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa. 

Hennes forskning fokuserar framför allt på hur tillgången till och upplevelserna av vård och omsorg kan förbättras hos ungdomar och äldre personer som lever och verkar i glesbygd, exempelvis genom att studera på vilka sätt eHälsa kan stärka samhällsbaserade hälsosystem. I detta avseende kretsar mycket av hennes forskning kring komplexa interventioner och dess implementering, något som hon gärna undersöker utifrån en teoridriven utvärderingsansats.

Ulf Näslund

Ulf är prefekt vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin och professor i kardiologi vid Umeå universitet. Han säger följande om sin arktiska forskning:

Den arktiska dimensionen I min forskning är det stora VIPVIZA studieprogrammet och inom VIP (Västerbotten Intervention Programme) om prevention från kusten till Lappland med ett decentraliserat och personligt perspektiv, särskilt för att tackla den huvudsakliga utmaningen för kardiovaskulär sjukdom – avvikelseproblem – avvikelse av individer från rekommendationer om livsstil och medicinering och av professionella inom sjukvården att följa riktlinjer och rekommendationer.

Miguel San Sebastian

Jag koordinerar Norrland's Observatorium för Equity in Health and Health Care (NOEHHC) vilket bevakar socioekonomiska klyftor i hälsa och sjukvård i norra Sverige. 

Jag är också hälsoforskningsledare vid Várdduo - Centrum för samisk forskning.

Lars Weinehall

Lars Weinehall är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Han har bland annat forskat på typ 2 diabetes, kardiovaskulär sjukdom, åldrande och hälsoklyftor mellan rika och fattiga.

Maria Wiklund

Maria Wiklund är universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi.

Hon har forskat bland annat på hälsa och ojämlikhet, hälsa i relation till genus, psykisk ohälsa och kroppsyn, med ett särskilt fokus på unga.

Infektioner

Clas Ahlm

Clas Ahlm är professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Han studerar främst infektionssjukdomar, däribland virus som sprids av myggor i arktiskt klimat.

Birgitta Evengård

Birgitta Evengård, professor/överläkare vid institutionen för klinisk mikrobiologi. Avdelningschef, infektionssjukdomar.

Klimatförändringar kommer att ha en påtaglig och snabb påverkan på den mänskliga biomen. I och med att klimatförändringarna sker i snabbast takt och med starkast påverkar i norr så är detta perspektiv viktigt att studera. Den mänskliga biomen i norra inkluderar flora och fauna, som alla förändrar kontexten för utvecklingen av samhällen i norr. Därför förordrar jag holistiska tillvägagångssätt med samarbete mellan flera olika akademiker.

Maria Furberg

Maria Furberg är överläkare vid infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

Hon är specialist i infektionssjukdomar och allmänmedicin och har doktorerat inom epidemiologi med en avhandling om klimatförändringar och hälsa med fokus på norra Sverige. 

Jag forskar om förmodat klimatkänsliga zoonotiska infektioner, främst tularemi, sk harpest. Klimatkänsliga infektioner respekterar inga gränser och övervakning och forskning kring dessa sjukdomar behöver även bedrivas i internationella samarbeten. I Arktiska rådets grupp ICS – International Circumpolar Surveillance –, där jag sitter som Sveriges representant i styrgruppen samt som delad ordförande i en arbetsgrupp för klimatkänsliga infektionssjukdomar, delar och sammanställer vi data och information om utvalda infektioner mellan de arktiska länderna och regionerna. Jag har ett särskilt intresse för arktiska urbefolkningar som extra är utsatta för klimatförändringar och zoonotiska infektioner och i många arktiska länder utgör eftersatta grupper.

Psykisk hälsa

Lars Jacobsson

Lars Jacobsson är anknuten som professor emeritus vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri.

Jag har i många år arbetat med psykisk hälsa i flera olika miljöer i Afrika, Centralamerika och i olika länder i Öst-Europa. Under senare år har jag tillsammans med flera doktorander forskat om de svenska samernas psykiska hälsa med ett särskilt fokus på självmordsproblematik. I samband med detta har jag också samarbetat med forskare och kliniker i Norge, Finland och Ryssland för att utveckla det självmordsförebyggande arbetet bland samer.

Maria Wiklund

Maria Wiklund är universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi.

Hon har forskat bland annat på hälsa och ojämlikhet, hälsa i relation till genus, psykisk ohälsa och kroppsyn, med ett särskilt fokus på unga.

Dödlighet

Kristin Ahlm

Kristin Ahlm är anknuten till Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Hon har forskat på dödlighet i olika sammanhang, däribland onaturliga dödsfall i renskötande samiska familjer.

Anders Eriksson

Anders Eriksson är senior professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och avdelningschef för enheten för rättsmedicin.

Sedan slutet av 1970-talet har min forskning i hög grad varit inriktad på skadeanalys och skadeprevention. När det gäller studier med arktisk inriktning kan här nämnas studier av olycksfall med snöskoter och andra off road-fordon, vägtrafikdödsfall, hypotermidödsfall, värdet av ambulanshelikopter i glesbygd, ökad dödsrisk efter olycksfallsskada i glesbygd, dödsfall i samband med jakt, dödsfall vid bastubad, risker vid snöras från hustak, älg-bilkollisioner, mm. Av mer sjukdomsinriktade studier med regional inriktning kan nämnas ett flertal morfologiska studier av den s k Skellefte-sjukan (familjär amyloidos med polyneuropati), studier av sjukdomsrelaterad död i vägtrafik, samt cesiumbelastning på norrländsk befolkning efter Tjernobyl-olyckan.

Karin Hellström Ängerud

Karin Hällström Ängerud är universitetslektor med förenad klinisk anställning vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar främst på hjärtinfarkter och dödlighet.

Lena Kroik

Lena Kroik är anknuten som doktorand till Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar på dödlighet bland samer.

Erling Häggström Lundevaller

Jag är en statistiker som på enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) och statistiska institutionen och är också affilierad till Stockholms universitets demografiska enhet, SUDA. 

Mina forskningsintressen berör främst olika demografiska frågeställningar. Ett av dessa är klimatets inverkan på dödligheten med speciell hänsyn tagen till skillnader mellan olika grupper tex den mellan samer och övriga befolkning.
En annan forskningsinriktning är vilken effekt funktionsnedsättningar hade på individernas livsbanor både i historisk och modern tid och hur andra faktorer som kön och social grupp påverkar effekten.

Ytterligare en inriktning är genetikens inverkan på demografiska processer där jag tex studerat blodgruppern Rh- och inavelns effekter.

Som statistiska verktyg använder jag bland annat metoder som möjliggör analys ur ett system perspektiv som mikrosimulering och sekvensanalys. Dessa metoder kan ofta belysa problem på ett mer verklighetsnära sätt. I min forskning använder jag både historiska data från kyrkböcker och moderna data från register som belyser livsförhållanden och hälsa. Sveriges unika historiska data kan ge en inblick i hur livet var förr i tiden. 

Ulf Nilsson

Ulf Nilsson är anknuten som postdoktor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid avdelningen för medicin.

Han forskar bland annat på kardiovaskulär hälsa, övervikt och dödlighet.

Margareta Norberg

Den arktiska dimensionen av min forskning står på två ben. För det första, utvärderingar baserade på data från Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) gällande [...]

prevention av hjärt- och kärlsjukdom, med ett särskilt fokus på den sociala klyftan i hälsa, inklusive mellan inland- och kustlandsbefolkning och mellan män och kvinnor. För det andra, VIPVIZA , en pragmatisk randomiserad klinisk studie som utgår från VHU och är inbäddad i länets primärvård. Studien undersöker om konkret information genom grafik och bild om individens aktuella åderförkalkning, jämfört med enbart traditionell statistisk bedömning baserad på riskfaktorer såsom rökning och höga blodfetter, leder till effektivare prevention. Bredden av data skapar en unik potential att förstå vad som hindrar eller främjar preventionsinsatser både hos individen och sjukvårdens professioner genom att undersöka hur sociala, psykologiska och beteenderelaterade data samt biomarkörer och ultraljudbaserad morfologiska data samspelar i den aterosklerotiska processen som leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Detta förväntas bidra till bättre förebyggande metoder, på längre sikt minskad förtida hjärt- och kärlsjukdom och minskade sociala skillnader i hjärtkärlsjukdom.

Monika Norberg

Monika Norberg är universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar om genusdiskurser i relation till överlevnad från bröstcancer.

Mona Olofsson

Mona Olofsson är anknuten som biomedicinsk analytiker till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin.

Hon forskar främst på kardiovaskulära besvär och hjärtinfarkter.

Barbara Schumann

Docent; PhD i epidemiologi. Forskningsinriktning på klimatpåverkan på människors hälsa.

Löpande studier om väderrelaterad dödlighet i norra Sverige under den demografiska transitionen, med användning av historiska befolknings- och väderdata. Forskar också om rollen av specifika vädertyper på dödlighet och sjuklighet i dagens och framtidens Sverige.

Lars Weinehall

Lars Weinehall är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Han har bland annat forskat på typ 2 diabetes, kardiovaskulär sjukdom, åldrande och hälsoklyftor mellan rika och fattiga.

Näring

Stina Bodén

Stina Bodén är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi. Hon säger följande om sin forskning:

I mitt doktorandprojekt studerar jag den inflammatoriska effekten av kostintag hos individer i Norra Sverige i relation till risken att få cancer, och särskilt tjocktarmscancer. Vi använder enkätdata och blodprover från deltagare i Norra Sveriges Hälsoundersökningar (VIP och MONICA) för att undersöka dessa samband.

Maria Waling

Jag är docent och prefekt vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap. 

Min hudsakliga forskningsinriktning är olika aspekter av barn och ungdomars matvanor där jag under de senaste åren har haft fokus på skollunchen ur ett flertal aspekter, framförallt i Norden. Jag är även involverad i ett forskningsprojekt som handlar om kost för vuxna med diabetes typ 2. Jag undervisar framförallt inom områden som rör barn och ungdomars matvanor, kostundersökningsmetoder och vetenskaplig metodik. År 2018 tilldelades jag Kungliga Skytteanska priset, ett pris som tilldelas en yngre, framstående forskare vid Umeå universitet.

Arbetsrelaterad hälsa

Kåre Eriksson

Kåre Eriksson är anknuten som universitetslektor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Jag forskar om biomarkörer för vibratonsinducerade vita fingrar och bedömer exponering för det luftvägsirriterande ämnet trikloramin i badhusmiljö.

Karl Forsell

Min forskning är om arbetsmiljö för anställda inom sjöfarten. 

Genom de senaste åren har det varit en ökning av sjöfartstrafik genom Nordostpassagen mellan Europa och Asien, som möjliggjorts av den minskade graden av is i Arktis. Arbetsmiljön för sjömännen som är verksamma i området är dock fortfarande ett på många sätt outforskat ämne.

Sofia Karlsson

Inom mitt doktorandprojekt studerar vi den svenska katastrofmedicinska beredskapen för stora skadehändelser i underjordsgruvor.

I Sverige är de nio svenska underjordsgruvorna lokaliserade i de norra och mellersta delarna av landet. Gruvornas subarktiska geografiska läge innebär en begränsad mängd tillgängliga blåljusresurser samt en förhållandevis lång framkörningstid i ett kallt klimat.

Alla tre organisationer (gruva, räddningstjänst samt ambulans) spelar en betydande roll vid räddningsinsatsens genomförande. En insats under jord innebär långa inträngningsvägar för räddningspersonal samt ett svåröverblickat skadeområde i en kall, mörk och fuktig miljö. Gruvpersonalen har kunskap om den svårtillgängliga miljön samt tillgång till resurser som behövs vid insatsen. Räddningstjänstpersonalen kan tillsammans med gruvans personal genomföra räddningsinsatser under jord och ambulanspersonalen ansvarar för eventuella skadade. Samverkan är därmed ett ledord inom doktorandprojektet. 

Ingrid Liljelind

Ingrid Liljelind är certifierad Yrkes- och miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin, Region Västerbotten och [...]

är adjungerad lektor och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa.

I mitt arbete som yrkes- och miljöhygieniker träffar jag arbetstagare som exponeras för kyla i sitt arbete och ofta i kombination med vibrerande maskiner, exempelvis bilningsmaskiner, tigersågar och multiverktyg. Mitt forskningsintresse har därför varit att studera hur kyla i arbetsmiljön påverkar hälsan, med fokus främst på händer och fingrar. Vår forskargrupp har skapat en kohort med fokus på kyla och hälsa i Norrland (CHINS- Cold and Health in Northern Sweden), i vilken ca 12 600 personer i norra regionen ingår. En annan del i min forskning är byggnadsrelaterad ohälsa (BRO). Vårt kalla klimat ställer vissa krav på byggnaderna vi vistas i och detta påverkar också inomhusmiljön.

Ronnie Lundström

Ronnie Lundström är anknuten som professor emeritus till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, engagerad i [...]

projektet ”Cold and Health in Northern Sweden" (CHINS) som tittar på hälsa i relation till kall arbetsmiljö och vibrerande verktyg.

Tohr Nilsson

Tohr Nilsson är universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid avdelningen för hållbar hälsa.

Den arktiska dimensionen av hans forskning rör vibrationsskador i kall miljö, från skakande/vibrerande verktyg och redskap.

Hans Pettersson

Hans Pettersson är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa. Hans säger följande om sin forskning:

Målet med min forskning är att förbättra arbetsmiljön och minska ohälsan bland arbetare. Framförallt jobbar jag med arbetsmiljöer inom bygg- och gruvindustrin  men även andra industrier i norra Sverige. Många av arbetarna i dessa industrier arbetar och lever i subarktiskt klimat med långa och kalla vintrar. Jag undersöker hur arbetsmiljön i kallt klimat påverkar arbetarnas hälsa  och hur arbetsmiljön kan omformas så att ohälsa kan undvikas. Fokus inom min forskning om arbete i kall miljö har varit hur känseln och blodcirkulationen i händer och fingrar kan försämras mer i kallt klimat bland arbetare som utsätts för vibrationer från hand-hållna vibrerande maskiner så som motorsågar, slipmaksiner och bilningsmaskiner. Vidare studerar jag hur buller och arbete i kallt klimat bland byggarbetare kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Anita Pettersson-Strömbäck

Anita forskar inom arbete och hälsa i Sverige, och där speciellt i den norra landsänden, har en klart arktisk kulturgeografisk koppling. Hon säger följande:

Glest befolkade områden, små samhällen, en åldrande befolkning, brist på specialkompetenser, en lång vinter med snö, kyla och mörker ställer andra krav på hur arbetet ska organiseras för att bidra till god hälsa. Ett exempel på det är projektet Norrängsskolan där jag och min kollega Maria Nordin följer en låg och mellanstadieskola som anställt en ny personalkategori, klassmentorer, för att frigöra behöriga lärares arbetstid när det gäller skolans pedagogiska uppdrag. En första rapport finns att hitta här.

Jens Wahlström

Jens Wahlström vill bilda kunskap om hur nedkylning påverkar hälsan, särskilt med fokus på arbetsliv, för att förhindra dålig hälsa.

I CHINS-studien, ’Cold and Health in Northern Sweden’, besvarades ett formulär av över 12 000 deltagare och resultatet visade att nedkylning är vanligt i norra Sverige, både under arbete och fritid, och frostskador i händerna rapporterades av 11.4 % av män och 7.1 % av kvinnor, samt att andra köld-relaterade neurovaskulära handsymptom var vanligt förekommande.

Folkhälsa & offentlig prevention

Mats Eliasson

Mats Eliasson är adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin. Överläkare vid Sunderby sjukhus i Luleå.

Min forskning berör förekomst av hjärtinfarkt och stroke i Norr- och Västerbotten. De senaste åren har vi fördjupat analyserna av nivåerna av D-vitamin i befolkningen med tanke på att vi som bor långt norrut med långa mörkerperioder skulle kunna få lägre nivåer av D-vitamin. Våra första resultat visade dock att brist på D-vitamin var ovanligt även under vintern. Tillsammans med med. dr. Viktor Oskarsson i Piteå utvidgar vi analyserna till en jämförelse med många andra områden i Europa. Vi studerar även tidstrender för det manliga könshormonet testosteron där internationella rapporter har beskrivit fallande nivåer över tid hos vuxna män.

Anders Eriksson

Anders Eriksson är senior professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och avdelningschef för enheten för rättsmedicin.

Sedan slutet av 1970-talet har min forskning i hög grad varit inriktad på skadeanalys och skadeprevention. När det gäller studier med arktisk inriktning kan här nämnas studier av olycksfall med snöskoter och andra off road-fordon, vägtrafikdödsfall, hypotermidödsfall, värdet av ambulanshelikopter i glesbygd, ökad dödsrisk efter olycksfallsskada i glesbygd, dödsfall i samband med jakt, dödsfall vid bastubad, risker vid snöras från hustak, älg-bilkollisioner, mm. Av mer sjukdomsinriktade studier med regional inriktning kan nämnas ett flertal morfologiska studier av den s k Skellefte-sjukan (familjär amyloidos med polyneuropati), studier av sjukdomsrelaterad död i vägtrafik, samt cesiumbelastning på norrländsk befolkning efter Tjernobyl-olyckan.

Kåre Eriksson

Kåre Eriksson är anknuten som universitetslektor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Jag forskar om biomarkörer för vibratonsinducerade vita fingrar och bedömer exponering för det luftvägsirriterande ämnet trikloramin i badhusmiljö.

Maria Furberg

Maria Furberg är överläkare vid infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

Hon är specialist i infektionssjukdomar och allmänmedicin och har doktorerat inom epidemiologi med en avhandling om klimatförändringar och hälsa med fokus på norra Sverige. 

Jag forskar om förmodat klimatkänsliga zoonotiska infektioner, främst tularemi, sk harpest. Klimatkänsliga infektioner respekterar inga gränser och övervakning och forskning kring dessa sjukdomar behöver även bedrivas i internationella samarbeten. I Arktiska rådets grupp ICS – International Circumpolar Surveillance –, där jag sitter som Sveriges representant i styrgruppen samt som delad ordförande i en arbetsgrupp för klimatkänsliga infektionssjukdomar, delar och sammanställer vi data och information om utvalda infektioner mellan de arktiska länderna och regionerna. Jag har ett särskilt intresse för arktiska urbefolkningar som extra är utsatta för klimatförändringar och zoonotiska infektioner och i många arktiska länder utgör eftersatta grupper.

Lina Gyllencreutz

Lina Gyllencreutz är universitetslektor med förenad klinisk anställning vid Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar främst på olyckor och nödhjälp, särskilt på barn, och äldre som vistas utomhus.

Michael Haney

Michael Haney är avdelningschef vid enhet för anestesiologi och intensivvård samt Professor, överläkare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Han har forskat främst om krisberedskap och krismedicin.

Urban Janlert

Urban Janlert är Professor emeritus i folkhälsovetenskap, specialist i socialmedicin.

Han forskar inom social epidemiologi (arbetslöshet och social deprivation).

Frida Jonsson

Frida Jonsson har en PhD i folkhälsovetenskap och är för tillfället postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa. 

Hennes forskning fokuserar framför allt på hur tillgången till och upplevelserna av vård och omsorg kan förbättras hos ungdomar och äldre personer som lever och verkar i glesbygd, exempelvis genom att studera på vilka sätt eHälsa kan stärka samhällsbaserade hälsosystem. I detta avseende kretsar mycket av hennes forskning kring komplexa interventioner och dess implementering, något som hon gärna undersöker utifrån en teoridriven utvärderingsansats.

Hanne Krage Carlsen

Hanna Krage Carlsen är anknuten som postdoktor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.

Hon forskar på luftföroreningar från trafik och dess påverkan på hälsan.

Britta Lundgren

Jag är professor emerita i etnologi och f n anställd som seniorkonsult vid Personalenheten vid Umeå universitet för att ansvara för forskningsledarprogrammet ReaL (Research and Leadership). 

I de olika faserna av programmet ingår forskare från alla fakulteter, många med anknytning till det arktiska området.

Som etnolog intresserar jag mig för området Kultur och historia, men även för området Hälsa och välbefinnande. Jag har under ett antal år koordinerat ett nätverk kring Medicinsk humaniora som samlat många deltagare från den humanistiska fakulteten.

Det senaste stora forskningsprojektet rörde svininfluensapandemin och dess verkningar framför allt i Sverige. Pandemin kan ses som en del av det mång- och tvärvetenskapliga området One Health, som jag också intresserat mig för. Jag har t ex ingått i det europeiska nätverket NEOH (Network for evaluation of One Health).

I ett senare mindre projekt har jag studerat utbrottet av mjältbrand i Ombergsområdet 2016 och där genomfört en etnografisk studie av följderna av utbrottet för de djurägare som var drabbade.

Fortsättningsvis är jag intresserad av att binda ihop kulturforskning med frågor kring infektionssjukdomar och människors erfarenheter av sjukdom, vaccination och samhällets interventioner och beredskap.

Nawi Ng

Nawi Ng är gästprofessor I epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet. Han är för nuvarande [...]

professor i global hälsa vid institutionen för folkhälsa och samhällsmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Min forskning fokuserar på icke-smittsam sjukdom, åldrande och funktionshinder i Sverige och i låg- och medel-inkomstländer. Jag genomför forskning med data från Västerbotten Intervention Programme data. Vi undersöker hur livs socioekonomiska banor influerar banor av beteendemässiga riskfaktorer, och därigenom grad av morbiditet och dödlighet bland vuxenbefolkning i Västerbottens län. Jag leder ett multidisciplinärt forskningsteam i Fortes Forskningsprogram vid Umeå Universitet för att utveckla digital coachning för att främja hållbar beteendeförändring i Västerbottens län. Forskningen involverar forskare från fyra fakulteter vid Umeå Universitet i starkt samarbete med Region Västerbotten. Min globala forskning täcker olikhet i sjukvårdsverktyg bland äldre i Myanmar, integration av tuberkulos, diabetes och rökningspreventionsprogram i Indien och Indonesien, samt funktionshinder och livskvalitet bland äldre människor i låg- och medelinkomstländer.

Maria Nilsson

Maria Nilsson är forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Jag forskar om klimatförändringar och hälsa; klimatanpassning, -kommunikation och policyutveckling, samt om tobaksprevention.

Margareta Norberg

Den arktiska dimensionen av min forskning står på två ben. För det första, utvärderingar baserade på data från Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) gällande [...]

prevention av hjärt- och kärlsjukdom, med ett särskilt fokus på den sociala klyftan i hälsa, inklusive mellan inland- och kustlandsbefolkning och mellan män och kvinnor. För det andra, VIPVIZA , en pragmatisk randomiserad klinisk studie som utgår från VHU och är inbäddad i länets primärvård. Studien undersöker om konkret information genom grafik och bild om individens aktuella åderförkalkning, jämfört med enbart traditionell statistisk bedömning baserad på riskfaktorer såsom rökning och höga blodfetter, leder till effektivare prevention. Bredden av data skapar en unik potential att förstå vad som hindrar eller främjar preventionsinsatser både hos individen och sjukvårdens professioner genom att undersöka hur sociala, psykologiska och beteenderelaterade data samt biomarkörer och ultraljudbaserad morfologiska data samspelar i den aterosklerotiska processen som leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Detta förväntas bidra till bättre förebyggande metoder, på längre sikt minskad förtida hjärt- och kärlsjukdom och minskade sociala skillnader i hjärtkärlsjukdom.

Anna Nordström

Anna Nordström är Adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa.

Hon arbetar bland annat med att utveckla en kylande mössa för att påskynda läkningen av hjärnskador.

Ulf Näslund

Ulf är prefekt vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin och professor i kardiologi vid Umeå universitet. Han säger följande om sin arktiska forskning:

Den arktiska dimensionen I min forskning är det stora VIPVIZA studieprogrammet och inom VIP (Västerbotten Intervention Programme) om prevention från kusten till Lappland med ett decentraliserat och personligt perspektiv, särskilt för att tackla den huvudsakliga utmaningen för kardiovaskulär sjukdom – avvikelseproblem – avvikelse av individer från rekommendationer om livsstil och medicinering och av professionella inom sjukvården att följa riktlinjer och rekommendationer.

Sport

Esteban Guerrero Rosero

Min forskning är fokuserad på att designa intelligenta system som kan användas till exempel för assisterande teknologi som uppskattar fysisk aktivitet.

Större delen av min forskning är riktad mot att utveckla teorier och formella metoder för att ge datorer förmågan att identifiera, representera, resonera och utvärdera komplexa aktiviteter som är kopplade till individers behov, mål, motiv, preferenser och miljö – information som ofta är inkonsistent och inkomplett.

Vissa smarta maskiner som vi byggt utvärderar ”hur bra” en individ genomför en aktivitet och om aktivitetens mål uppfylldes eller inte.

Christer Malm

Christer Malm är professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, vid enhet för idrottsmedicin.

Den arktiska dimensionen av hans forskning gäller hans specialisering inom bloddopning, som dels är vanligt förekommande inom skidsport men också involverar vistelser på höga latituder.

Rita Sjöström

Rita Sjöström är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Den arktiska dimensionen av hennes forskning rör tuberkulos, hur köld påverkar hälsan och motion i kallt klimat.

Nikolai Stenfors

Nikolai är verksam vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Han säger följande om sin forskning:

Mitt forskningsprogram "Kyla, fysisk aktivitet och luftvägar" studerar sambandet mellan fysisk aktivitet i kyla och luftvägsohälsa. Det långsiktiga målet är att förbättra diagnostik, behandling och prevention av köld-relaterade luftvägsbesvär i befolkningen. Forskningsprogrammet utgörs av enkätstudier, kliniska patientnära studier och experimentella exponeringsstudier i köldkammare.

Välfärd & välbefinnande

Margareta Brännström

Margareta Brännström är universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad vid Campus Skellefteå.

 

Hon forskar inom palliativ vård i norr.

Fredrik Elgh

Fredrik Elgh är professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Min forskning handlar om herpesvirus och dess roll i utvecklandet av Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning har omfattat virala zoonoser – det vill säga virussjukdomar som sprids mellan djur och människor samt influensavirus och dess roll i historien."

Åsa Hörnsten

Åsa Hörnsten är professor vid Institutionen för omvårdnad. Hon säger följande om sin forskning:

Vår forskargrupp bedriver forskning kring hälsa och välbefinnande samt sjukdomsupplevelser vid kronisk sjukdom, främst typ 2 diabetes som är en folksjukdom, samt om egenvård och egenvårdsstöd. För att ge adekvat egenvårdsstöd krävs det att man förstår hur personen med t ex diabetes förstår sin sjukdom. Personliga förståelsemodeller eller förklaringsmodeller har studerats av antropologer bland många urfolk exempelvis i Australien och Nordamerika där anpassad undervisning har prövats som tar hänsyn till traditioner och kulturella aspekter. Detta kan handla om t ex traditioner kring mat och fysisk aktivitet eller synen på medicinering eller sjukdom generellt, vilket inverkar på hur nödvändig egenvård kan genomföras. Inga studier förutom våra har studerat hur personer i norra Sverige förstår sin sjukdom. Vi har utifrån dessa kunskaper bland annat utvecklat en modell för egenvårdsupport i grupp riktat till personer med typ 2 diabetes, samt ett screeninginstrument för att förstå personers förutsättningar för effektiv egenvård, samt också utvecklat en webbsida som kan underlätta för personer med typ 2 diabetes att hantera och leva med sin sjukdom.

Ulf Isaksson

Jag är docent och universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad. Jag undervisar på såväl grund- som avancerad nivå, framförallt inom [...]

metodkunskap och då speciellt kvantitativ metod och statistik, men även inom äldrevård, speciellt då omvårdnad av personer med demenssjukdom samt beteendeförändringar, s.k. BPSD. Jag handleder även uppsatser på såväl grund- som avancerad nivå. Min forskning har ett huvudsakligt intresse mot äldre samt mot e-Hälsa. Min forskning inriktar sig främst mot äldre, egenvård samt eHälsa där jag har ett glesbygdsperspektiv. Har även en inriktning mot psykometri där jag för tillfället handleder en master-student inom HALDI-projektet. 

Frida Jonsson

Frida Jonsson har en PhD i folkhälsovetenskap och är för tillfället postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa. 

Hennes forskning fokuserar framför allt på hur tillgången till och upplevelserna av vård och omsorg kan förbättras hos ungdomar och äldre personer som lever och verkar i glesbygd, exempelvis genom att studera på vilka sätt eHälsa kan stärka samhällsbaserade hälsosystem. I detta avseende kretsar mycket av hennes forskning kring komplexa interventioner och dess implementering, något som hon gärna undersöker utifrån en teoridriven utvärderingsansats.

Nina Lindelöf

Nina Lindelöf är universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, vid enheterna Fysioterapi respektive Geriatrik.

Hon forskar främst på åldringsvården och effekter av träning/fysioterapi hos äldre.

Christer Malm

Christer Malm är professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, vid enhet för idrottsmedicin.

Den arktiska dimensionen av hans forskning gäller hans specialisering inom bloddopning, som dels är vanligt förekommande inom skidsport men också involverar vistelser på höga latituder.

Beatrice Melin

Beatrice Melin är professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper med fokus på cancer.

"Vi forskar och försöker förstå varför cancer uppkommer, bland annat med analys med helgenomsekvensering. Genom att undersöka familjer som kommer från ett arktiskt område, där individerna har samma ursprung långt tillbaks i tiden försöker vi hitta genanlag som orsakar cancer. Vi forskar på hjärntumörer, blodcancer och tjocktarmscancer."

Nawi Ng

Nawi Ng är gästprofessor I epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet. Han är för nuvarande [...]

professor i global hälsa vid institutionen för folkhälsa och samhällsmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Min forskning fokuserar på icke-smittsam sjukdom, åldrande och funktionshinder i Sverige och i låg- och medel-inkomstländer. Jag genomför forskning med data från Västerbotten Intervention Programme data. Vi undersöker hur livs socioekonomiska banor influerar banor av beteendemässiga riskfaktorer, och därigenom grad av morbiditet och dödlighet bland vuxenbefolkning i Västerbottens län. Jag leder ett multidisciplinärt forskningsteam i Fortes Forskningsprogram vid Umeå Universitet för att utveckla digital coachning för att främja hållbar beteendeförändring i Västerbottens län. Forskningen involverar forskare från fyra fakulteter vid Umeå Universitet i starkt samarbete med Region Västerbotten. Min globala forskning täcker olikhet i sjukvårdsverktyg bland äldre i Myanmar, integration av tuberkulos, diabetes och rökningspreventionsprogram i Indien och Indonesien, samt funktionshinder och livskvalitet bland äldre människor i låg- och medelinkomstländer.

Ingeborg Nilsson

Den forskning vi bedriver syftar till att mäta, förstå och förklara aktivitetsengagemang, det vill säga vad människor gör, i senare delen av livsloppet.

Därtill bedriver vi forskning för att utveckla effektiva aktivitetsbaserade insatser för att stödja ett gott åldrande. Forskningen fokuserar till stor del på den åldrande befolkningen i norra Sverige där många människor åldras i glesbygd med stora geografiska avstånd, där samhällelig service inte finns tillgänglig som i städer och där andelen äldre personer ofta är högre än i andra delar av Sverige. De insatser vi utvecklar behöver därför passa dessa specifika förutsättningar varför slutanvändare ofta inkluderas i forskningsprocessen och att digital teknik kan används som medel.

Maria Nilsson

Maria Nilsson är forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Jag forskar om klimatförändringar och hälsa; klimatanpassning, -kommunikation och policyutveckling, samt om tobaksprevention.

Anna Nordström

Anna Nordström är Adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa.

Hon arbetar bland annat med att utveckla en kylande mössa för att påskynda läkningen av hjärnskador.

Ann-Christine Petersson Hjelm

Ann-Christine är universitetslektor vid Juridiska institutionen och har studerat [...]

de juridiska förutsättningarna i Norden för äldre att hävda sig inom äldrevården, i kamp mot styrdokument och New Public Governance.

Klas-Göran Sahlen

Klas-Göran Sahlen är biträdande prefekt och ordförande för programrådet för masterprogrammen i folkhälsa.

Som biträdande prefekt för institutionen men också i min roll som ordförande för Programrådet för masterprogrammen inom  folkhälsa (PRPH) har jag ett särskilt ansvar för utbildningen vid EpiGH. Forskningen är framförallt inom hälsoekonomi och kvalitativa studier. Är också anknuten till institutionen för omvårdnad och ansvarig för äldresjuksköterskeprogrammet.

Sven Arne Silfverdal

Sven Arne Silfverdal är Universitetslektor, överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för Professionell utveckling, Pediatrik.

Han ägnar sig främst åt barnsjukdomar. I arktisk kontext har han bland annat skrivit om D-vitamin brist bland befolkning i nordliga områden.

Missbruk

Kristin Ahlm

Kristin Ahlm är anknuten till Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Hon har forskat på dödlighet i olika sammanhang, däribland onaturliga dödsfall i renskötande samiska familjer.

Annika Nordström

Annika Nordström är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Hennes forskning rör sociala problem i olika miljöer, bland annat alkoholproblem i samiska familjer som lever på renskötsel.

E-hälsa

Kurt Boman

Kurt Boman är professor vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin.

Han är engagerad i telemedicin-projekt, särskilt Glesbygdsmedicinskt centrum i Storum med Peter Berggren och Mante Hedman.

Anette Edin-Liljegren

Anette Edin-Liljegren, BMA, adjungerad lektor vid institutionen för omvårdnad och forskningssamordnare/forskare vid Glesbygdsmedicinskt centrum, FOU-staben i Region Västerbotten samt [...]

FOU-chef inom närsjukvårdsområdet södra Lappland. Har även en anknytning som forskare till LIME, Innovativ vård vid KI.

Efter mitt avhandlingsarbete inom klinisk kemi vid Göteborgs universitet har min forskning handlat om samernas hälsosituation och framförallt de renskötande samernas hälsa och arbetsmiljö sedan år 2000, inledningsvis vid Stiftelsen Glesbygdens Forskningsenhet i södra Lappland. Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, livskvalitet, psykosocial hälsa, arbetsrelaterad hälsa samt tillit och förtroende för vården är några av de områden som jag studerat tillsammans med samer och andra forskare. Är nu också huvudhandledare för ett doktorandprojekt om ”Samer och vård i livets slutskede – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård”.

På Glesbygdsmedicinskt centrum studerar vi olika lösningar för en god och nära vård i kommuner och regioner. Min forskning handlar nu om digitala vårdmöten, samhällsrum och kontinuitet i vården. Hur man kan tillgodose vård- och omsorgsbehov till individer som bor och lever i glesbygd. De flesta studier tillsammans med samer och övrig glesbygdsbefolkning är starkt förknippad med det arktiska området som vi lever och verkar i.

Åsa Hörnsten

Åsa Hörnsten är professor vid Institutionen för omvårdnad. Hon säger följande om sin forskning:

Vår forskargrupp bedriver forskning kring hälsa och välbefinnande samt sjukdomsupplevelser vid kronisk sjukdom, främst typ 2 diabetes som är en folksjukdom, samt om egenvård och egenvårdsstöd. För att ge adekvat egenvårdsstöd krävs det att man förstår hur personen med t ex diabetes förstår sin sjukdom. Personliga förståelsemodeller eller förklaringsmodeller har studerats av antropologer bland många urfolk exempelvis i Australien och Nordamerika där anpassad undervisning har prövats som tar hänsyn till traditioner och kulturella aspekter. Detta kan handla om t ex traditioner kring mat och fysisk aktivitet eller synen på medicinering eller sjukdom generellt, vilket inverkar på hur nödvändig egenvård kan genomföras. Inga studier förutom våra har studerat hur personer i norra Sverige förstår sin sjukdom. Vi har utifrån dessa kunskaper bland annat utvecklat en modell för egenvårdsupport i grupp riktat till personer med typ 2 diabetes, samt ett screeninginstrument för att förstå personers förutsättningar för effektiv egenvård, samt också utvecklat en webbsida som kan underlätta för personer med typ 2 diabetes att hantera och leva med sin sjukdom.

Ulf Isaksson

Jag är docent och universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad. Jag undervisar på såväl grund- som avancerad nivå, framförallt inom [...]

metodkunskap och då speciellt kvantitativ metod och statistik, men även inom äldrevård, speciellt då omvårdnad av personer med demenssjukdom samt beteendeförändringar, s.k. BPSD. Jag handleder även uppsatser på såväl grund- som avancerad nivå. Min forskning har ett huvudsakligt intresse mot äldre samt mot e-Hälsa. Min forskning inriktar sig främst mot äldre, egenvård samt eHälsa där jag har ett glesbygdsperspektiv. Har även en inriktning mot psykometri där jag för tillfället handleder en master-student inom HALDI-projektet. 

Frida Jonsson

Frida Jonsson har en PhD i folkhälsovetenskap och är för tillfället postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa. 

Hennes forskning fokuserar framför allt på hur tillgången till och upplevelserna av vård och omsorg kan förbättras hos ungdomar och äldre personer som lever och verkar i glesbygd, exempelvis genom att studera på vilka sätt eHälsa kan stärka samhällsbaserade hälsosystem. I detta avseende kretsar mycket av hennes forskning kring komplexa interventioner och dess implementering, något som hon gärna undersöker utifrån en teoridriven utvärderingsansats.

Helena Lindgren

Min forskning fokuserar på personanpassade intelligenta (semi-autonoma) system för att förbättra hälsa och stödja aktivitet (arbete och fritid) trots personliga och miljömässiga hinder. 

En arktisk aspekt i detta är dess möjliga användning i glest befolkade områden i norr, med hög grad av åldrande befolkning, utmanande klimat och långa färdvägar till samhällsservice.

Juan Carlos Nieves Sanchez

Juan Carlos Nieves Sanchez är universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap.

Han forskar bland annat på e-hälsa och möjligheterna att använda augumented reality teknik för att underlätta vid medicinering i hemmet.

Karin Wadell

Karin Wadell är professor med förenad klinisk anställning vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Jag är fysioterapeut med specialistkompetens inom respiration. Arbetar med forskning, undervisning och klinik.

Ulrika Öberg

Ulrika Öberg är Universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad och är specialiserad [...]

på forskningsfrågor om självvård genom e-hälsa, för patienter med typ 2 diabetes.

Hälsoteknologier

Jonas Alex

Jag jobbar med forskning och utveckling av ambulanssjukvård samt på specialistutbildningen inom ambulanssjukvård. Jag har expertkunskaper inom:

 

  • termisk komfort
  • hypotermi
  • prehospital patientsäkerhet (taktisk losstagning, CRM, simuleringar, systematik mm).
  • polisiär akutsjukvård
  • katastrofmedicin
Kurt Boman

Kurt Boman är professor vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin.

Han är engagerad i telemedicin-projekt, särskilt Glesbygdsmedicinskt centrum i Storum med Peter Berggren och Mante Hedman.

Esteban Guerrero Rosero

Min forskning är fokuserad på att designa intelligenta system som kan användas till exempel för assisterande teknologi som uppskattar fysisk aktivitet.

Större delen av min forskning är riktad mot att utveckla teorier och formella metoder för att ge datorer förmågan att identifiera, representera, resonera och utvärdera komplexa aktiviteter som är kopplade till individers behov, mål, motiv, preferenser och miljö – information som ofta är inkonsistent och inkomplett.

Vissa smarta maskiner som vi byggt utvärderar ”hur bra” en individ genomför en aktivitet och om aktivitetens mål uppfylldes eller inte.

Helena Lindgren

Min forskning fokuserar på personanpassade intelligenta (semi-autonoma) system för att förbättra hälsa och stödja aktivitet (arbete och fritid) trots personliga och miljömässiga hinder. 

En arktisk aspekt i detta är dess möjliga användning i glest befolkade områden i norr, med hög grad av åldrande befolkning, utmanande klimat och långa färdvägar till samhällsservice.

Juan Carlos Nieves Sanchez

Juan Carlos Nieves Sanchez är universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap.

Han forskar bland annat på e-hälsa och möjligheterna att använda augumented reality teknik för att underlätta vid medicinering i hemmet.

Britt-Inger Saveman

Jag delar mitt arbete som professor mellan Institutionen för omvårdnad och som programdirektör för Kunskapscentrum Katastrofmedicin, Enheten för kirurgi.

  • Värmemadrass i ambulans -– en implementation (i samarbete med J Aléx) för utvärdering av användbarhet och produktutveckling.
  • Barn och stora skadehändelser -– prehospital beredskap och triage (i samarbete med L Gyllencreutz) för att öka kunskapen om att omhänderta ett flertal skadade barn vid samma skadetillfälle.
    Stora skadehändelser med tåg långt från farbar väg och i kallt klimat - bl a undersöka chans till överlevnad (i samarbete med R Forsberg och J Aléx).
  • Masskadehändelser i gruvor -– sjukvårdens och gruvindustrins beredskap och omhändertagande av skadade för att öka förmågan till katastrofmedicinsk hantering hos gruvarbetare, räddningstjänst och ambulanspersonal.
  • Masskadehändelser med buss - Upplevelser, konsekvenser och återhämtning ett doktorandprojekt (Isabelle Doohan) som avslutas 2016.
  • Stora skadehändelser inom kommunikationssektorn - avsiktliga skadehändelser ett doktorandprojekt som avslutas 2016.
Ulrika Öberg

Ulrika Öberg är Universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad och är specialiserad [...]

på forskningsfrågor om självvård genom e-hälsa, för patienter med typ 2 diabetes.

Toxikologi

Gunnar Nordberg

Gunnar Nordberg forskar vid enheten för Yrkes- och miljömedicin sedan 1979 om metallers toxikologi och epidemiologi samt inomhus luftföroreningar (trikloramin).

Jag ett intresse för energi och hälsa dvs. risker för negativa hälsokonsekvenser av olika energisystem. En Arktisk dimension i min forskning har varit att utreda risker för människors hälsa i samband med utsläpp från industri i norra Sverige – bl. a Rönnskärsverken.