Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Klimatförändringar

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om arktiska klimatförändringar.

Kolets kretslopp

Dalia Abdelfattah

Dalia är postdoktor och forskare vid Institutionen för kemi, Umeå Universitet. Hon är en del av [...]

plattformen för hållbara resurser och innovation vid universitetet, och del av systemanalys- och bioekonomiplattformen i Bio4energy programmet. Hon tillämpar systemanalystänkande genom att använda livscykeluppskattningar för olika projekt relaterade till hållbar produktion av förnyelsebar bioenergi, och biomassamaterial för cirkulär ekonomi. Hon är också intresserad av att stärka kommunikation av forskningsresultat.

Jenny Ask

Mitt forskningsintresse är I fälten akvatisk ekologi och biokemi. Jag fokuserar huvudsakligen på de lägre trofiska nivåerna av akvatiska matsystem, ex. alger och baktierer, men också [...]

på deras relativa distribution genom högre trofiska nivåer. Mer specifict studer jag hur biotiska och abiotiska faktorer påverkar metabolism (produktion och andning), biomassautveckling och arters sammansättning av alger och bakterier i olika akvatiska ekosystem. Inom denna kontext studerar jag också strukturell skillnad mellan bentiska och pelagiska habitat, och hur miljöfaktorer kontrollerar spridning av metaboliska processer mellan dessa habitater. I en större skala är jag också intresserade av hur akvatiska ekosystem påverkas av processer i den landbaserade miljön (så som tillförsel av markbaserad organisk material) och rollen som akvatisk miljö har på den globala kolcykeln.

Ann-Kristin Bergström

Särskilt fokus inom min forskning ligger i att studera betydelsen av organiskt material (humusämnen) och näringsämnen (kväve och fosfor) för sjöars produktivitet och födovävsstruktur.

Mina nuvarande forskningsprojekt handlar om hur globala klimatförändringar påverkar sjöars biogeokemi, och vilka eventuella konsekvenser biogeokemiska förändringar har på nordliga sjöars produktivitet och ekosystemtjänster. Vi utvärderar hur näringstillgång och N: P stökiometri i sjöar påverkas av förändringar i atmosfärisk kvävedeposition och klimat och vilka effekter detta får på näringsbegränsning av växtplankton och djurplankton, näringsregenerering och trofisk överföringseffektivitet, samt produktivitet i nordliga boreala och subarktiska sjöar.

Min forskning är kopplad till Arctic CIRC (Climate Impacts Research Centre).

Richard Bindler

Vår forskning inom paleolimnologigruppen är fokuserad på analyser av klimat- och miljöförändringar och deras orsaker, med en tydlig fokus på mänsklig påverkan.

Våra studier av långsiktiga miljöförändringar baseras främst på analyser av naturliga miljöarkiv som sjösediment och torvmossar.

Många av dagens miljöproblem, som försurning eller eutrofiering av sjöar, ackumulering av tungmetaller i terrestra och akvatiska ekosystem samt klimatförändringar är inte spontana händelser orsakad bara av industrialisering i modern tid, utan snarare oftast är en följd av långsiktiga störningar. Tillståndet idag för terrestra och akvatiska ekosystem och miljön i allmänt kan inte förstås ordentligt utan kunskap om den historiska utvecklingen fram till idag. Paleoekologiska studier är viktiga för att vi ska förstå omfattningen och graden av miljö- och klimatförändringar i den moderna världen. För att bedöma effekterna av mänskliga aktiviteter på ekosystem och det globala klimatet är det nödvändigt att utveckla en förståelse för den naturliga variationen inom dessa system.

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Cristian Gudasz

Mitt arbete fokuserar på att överbrygga skalor av ekosystemsfunktioner från sjöar till landskap, sjöars kol-cykel, klimatfeedback och

kvantifiering av markbundna-akvatiska kopplingar av organiska materia-flöden och pooler, särskilt genom att använda analyser av stabila isotoper. Nuvarande forskning fokuserar på kvantifiering av rollen som sjöar spelar, som källor och sänkor för kol och påverkan av direkta och indirekta klimatdrivna förändringar i svenska Arktis. Centralt i de nuvarande och framtida forskningssatsningarna är att överbrygga de ekologiska processerna över skalor, från sjöar till landskap och Earth System Models (ESM). Kritiskt för dessa åtaganden är att hitta skal-relationer och särskilt för sjö-morfometri för att karaktärisa sjöars undervattenslandskap, som kan användas i regionala och globala skalor. För att svara på de grundläggande frågorna om sjöars ekosystemsfunktioner på en landskapsnivå arbetar jag även på en luftburen forskningsplattform, the Airborne Limnological Observatory.

Jan Karlsson

Jan Karlsson är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Föreståndare vid Climate Impact Research Centre (CIRC).

Min forskning fokuserar på effekter av klimatförändringar på biogeokemiska och ekologiska processer i boreala och arktiska akvatiska ekosystem.

Jonatan Klaminder

Min pågående arktiska forskning har tre riktningar; 1) vad som händer med föroreningar i landbaserade och akvatiska ekosystem. [...]

I detta arbetar jag huvudsakligen med föroreningar som härrör från hushåll (ex. mediciner och dagligen använda hushållsprodukter) och tungmetaller med ursprung i sulfidgruvor 2) Effekten av föroreningar på akvatiska organismer och deras beteenden; och 3) Longitudinella förändringar i den arktiska miljön på grund av pågående klimatförändringar eller förändrade naturliga processer.

Maria Myrstener

Maria Myrstener är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hon säger följande om sin forskning:

Min forskning har sin bas i boreala och arktiska miljöer och har sin utgångspunkt i de förändringar som nu sker i och med den snabba, globala temperaturökningen. Arktiska miljöer är inte bara unika utifrån sina ekosystem och arter utan också dess ekosystemtjänster. Vi har oerhört knapphändiga kunskaper om hur våra nordliga sötvattensystem fungerar utifrån ett biogeokemiskt och ekologiskt perspektiv, lägger man dessutom på att de nu förändras i snabb takt har vi stora utmaningar.

Matthias Siewert

Min forskningsinriktning är att förstå de arktiska landskapens variabilitet, kol-lagring och ekosystemdynamik.

Mitt tidigare arbete pekade på värdet av högupplösta satellitbilder för att kartlägga jordmånens organiska kol och dess variationer i permafrost-påverkad jordmån. Min nuvarande forskning undersöker vegetation och landskapsvariation i Arktis. I detta projekt använder jag drönare för att karaktärisera landskapsvariation på lokal skala och jämföra det med satellitberäkningar. I framtiden vill jag också studera växtätande djurs påverkan på denna variation.

Jag är också engagerat i projektet A Frozen-Ground Cartoon som siktar på att kommunicera permafrostforskning och dess effekter på klimatförändringarna i Arktis, för barn. Detta projekt har nyligen publicerat en första upplaga med berättelser: The bumpy road and Climate is warming, my dear Reindeer, som också finns på svenska.

Dominic Vachon

Min forskning fokuserar på kolflöden mellan inlandsvatten och deras omgivande komponenter som land, atmosfären och sedimenten.

Specifikt använder jag fältobservationer och modellering för att bättre förstå de temporära och rumsliga mönstren i kolflöden i nätverk av inlandsvatten. Jag är särskilt intresserad av bäckarnas och sjöarnas roll för omsättning av markbundet kol, vilket leder till utsläpp av växthusgaser och kollagring i landskap på höga latituder som Arktis.

Permafrost

Jan Karlsson

Jan Karlsson är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Föreståndare vid Climate Impact Research Centre (CIRC).

Min forskning fokuserar på effekter av klimatförändringar på biogeokemiska och ekologiska processer i boreala och arktiska akvatiska ekosystem.

Leif Kullman

Leif Kullman är anknuten som professor emeritus till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han har forskat bland annat på paleoklimathistoria, arktiska växter och skogar.

Natuschka Lee

Syftet med min forskning är att utforska mikrobisk mångfald i olika naturliga eller antropogeniska ekosystem, så som [...]

akvatiska (sjöar, vatten i vattenreningsverk) och markbaserade system (jordmån, seidment, vilket inkluderar olika organismer så som växter), ovan och under jord. Däri är syftet att utforska det okända, ny biodiversitet och deras roll i dessa ekosystem, eftersom att så här långt enbart en faktion (runt 1 %) av den totala mikrobiska biodiversiteten är känd och utforskad på vårt planet. Den mikrobiska biodiversiteten i ekosystem i kalla klimat är av betydande intresse sedan nya studier om permafrostekosystem i t.ex. Nordamerika eller i Sibirien har upptäckt en rad sedan tidigare okända mikroorganismer. Liknande studier har så här långt inte gjorts i norra Sverige (utifrån min nuvarande kunskap).

Maria Myrstener

Maria Myrstener är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hon säger följande om sin forskning:

Min forskning har sin bas i boreala och arktiska miljöer och har sin utgångspunkt i de förändringar som nu sker i och med den snabba, globala temperaturökningen. Arktiska miljöer är inte bara unika utifrån sina ekosystem och arter utan också dess ekosystemtjänster. Vi har oerhört knapphändiga kunskaper om hur våra nordliga sötvattensystem fungerar utifrån ett biogeokemiskt och ekologiskt perspektiv, lägger man dessutom på att de nu förändras i snabb takt har vi stora utmaningar.

Klimatpolicies

Louise Eriksson

Louise arbetar som forskare i miljöpsykologi och fokuserar på människors attityder och beteenden med implikationer för miljön och förvaltningen av naturresurser.

Interaktionen mellan såväl fysiska som sociala karakteristika i den kontext människor lever i är avgörande för att förstå olika gruppers attityder och beteenden. I en stor del av Louises empiriska arbete interagerar nordiska förhållanden med mänskliga dimensioner och hennes forskning fokuserar därmed på individnivån i den arktiska forskningen.

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Keith Larson

Jag är en evolutions-ekolog och forskningskommunikatör, boende vid Abisko Forskningsstation, där jag är projekt-koordinator för Climate Impact Research Centre (CIRC).

Här överblickar jag forskningsinfrastrukturen och lärandemiljön och jag leder vår forskningskommunikation och studentpraktik-program.

Jag har spenderat min karriär arbetande som resande forskare runt världen, och erfarit effekterna av klimat- och miljöförändringar på ekosystemen från Arktis till tropikerna. Inspirationen för mitt arbete kommer från att verka i fält och få uppleva naturen på nära håll.

Maria Nilsson

Maria Nilsson är forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Jag forskar om klimatförändringar och hälsa; klimatanpassning, -kommunikation och policyutveckling, samt om tobaksprevention.

Annika Nordlund

Mitt forskningsintresse ligger inom områdena miljö- och socialpsykologi och handlar om hur och vilka psykologiska faktorer påverkar olika typer av miljörelaterat beteende samt [...]

hur olika åtgärder för att förändra beteende uppfattas och får genomslag. Jag är lektor, Docent, samt Prefekt vid Institutionen för psykologi, samt forskningsledare för Transportforskningsenheten (TRUM) vid Umeå Universitet. Vid TRUM studeras transporter och resande huvudsakligen med fokus på mindre enheter som individer, hushåll och företag.

Forskningsområden:
• Effekten av värderingar, attityder, miljömedvetenhet och normer på; viljan till generellt och specifikt miljövänligt beteende, viljan att stödja införandet av strukturella lösningar, inställningen till framtidens naturresurser så som skog och vatten, samt alternativa motiv till valet att agera miljövänligt.
• Färdmedelsvalet som ett rutinmässig beslut. Hur vanor att använda olika färdmedel kan förändrad genom ökad medvetenhet i beslutssituationen och hur effekten av en ökad medvetenhet påverkar relationerna mellan attityder, vanor och beteende.
Vill du se mitt TEDxUmeå talk finns det här.

Elsa Reimerson

Jag är lärare och forskare i statsvetenskap med särskild inriktning mot miljöpolitik, naturskydd och urfolksfrågor i de samiska och nordiska delarna av Arktis.

Min doktorsavhandling utforskade urfolks handlingsutrymme i styrningen och förvaltningen av skyddade områden på deras marker, med särskilt fokus på Sápmi på svensk och norsk sida. 2018-2021 arbetar jag huvudsakligen i projektet Ta ner himlen till jorden: hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt användbar i lokala sammanhang, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som ska bidra till att göra klimatfrågan relevant för människor i deras vardag och klimatutmaningar möjliga att hantera på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.

Renskötsel

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Kajsa Kuoljok

I min forskning studerar jag användandet av GPS halsband på renar.

Naturens rytmer ger trygghet i renskötseln, men de förändringarna i väder och klimat som vi upplever i dag gör att renskötseln måste anpassa sig till nya förhållanden. Ett sätt är att inkorporera digital teknik. I det dagliga praktiska arbetet inom renskötseln kompletteras den traditionella samiska kunskapen med digitalt överförd information om renens rörelser. 

Snö

Cenk Demiroglu

Cenk är forskare specialiserad i klimatförändringar och destinationer för skidturism. 

I hans forskning fokuserar han särskilt på påverkan av klimatförändringar på höga latituder, och högaltitudsdomäner för skidåkning och de associerade anpassningsbehoven samt deras potentiella återkopplingseffekter.

Leif Kullman

Leif Kullman är anknuten som professor emeritus till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han har forskat bland annat på paleoklimathistoria, arktiska växter och skogar.

Sven Rönnbäck

Sven Rönnbäck är Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han ägnar sig åt robotsystem och robotisk utbildning. Han är särskilt intresserad med att få student att lära sig genom konkret praktiskt användnin genom att erfaran modellering, programmering och att själv bygga robotar.

Han har arbetat inom att utform statistik på snö-nederbörduppfattning genom distans laser. Detta är av vikt eftersom snöflingor skapar falska utfall i lasers distansdata och behöver hanteras genom robotiska system.

Jun Yu

Jun Yu är Professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik och aktiv i forskningsprojektet noICE.

Centrets arbete består i att motarbeta problem med atmosfärisk nedisning upplevda bland den privata och allmänna sektorn i BA området. Ett sekundärt mål är att bedriva kunskapsöverföring av nedisning genom att stöda lokal industri med kursverksamhet och utbildningsmöjligheter med fokus på teknologier mot nedisning.