Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kultur & Historia

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om kultur och historia i och relaterat till Arktis.

Arkeologi

Philip Buckland

Den arktiska dimensionen av Philips forskning har för nuvarande tre riktningar: 1. Förstå tidigare klimat, landskap och mänsklig påverkan i nuvarande Arktiska och sub-Arktiska regioner [...]

2. Förstå miljö- och klimatmässiga förändringar i andra geografiska områden som upplevt Arktiska förhållanden i det förgångna (under senaste istiden); och 3. Göra data utifrån båda dessa forskningsområden tillgängliga genom Open Access databaser. Det senare inkluderar Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD), som hostas vid Umeå Universitet. Mycket av Philips arbete involverar användning av fossila insekter som representanter för tidigare förhållanden, men han går också in i kulturarvsforskning och användningen av andra former av data för att hjälpa predicera genomslaget av framtida klimatförändringar på kulturella landskap.

Malcolm Christopher Lillie

Malcolm Christopher Lillie är professor i arkeologi, specialiserad i studiet av våtmarker och [...]

interaktionen mellan människa och landskap, miljöarkeologi (geomorfologi) med fokus på jägare/samlare och även övergången till jordbruk. Han är också specialiserad på stabila isotopstudier av mänsklig kosthållning och studiet av mänskliga kvarlevor. Letar efter forskningsprojekt med Arktiska teman för att bredda sin kunskap i området.

Philip Jerand

Min forskning fokuserar på förhistoriska och historiska samiska boplatser i norra Norge och Sverige, belägna på olika altituder och i diverse miljöer.

Från den skogbeklädda Pasviksdalen i norska Finnmark till fjällområdet i Tärna i Västerbotten. Jag använder ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt där jag kombinerar kemiska, fysikaliska och spektrala analyser av jord och sediment, såsom fosfatanalys, magnetisk susceptibilitet, NIR och Raman spektroskopi, med etnografiska källor och arkeologiskt material. Jag är framför allt intresserad av markanvändning, rumslig organisering, metodutveckling, jordmånsbildning och modellering.

Johan Linderholm

Jag är främst intresserad av samhälls- och boplatsorganisation främst under stenålder men även fram till historisk tid i norra Skandinavien men även mer allmänt cirkumpolära områden.

Hur spår efter mänskliga aktiviteter kan avläsas med hjälp av markkemiska metoder och hur detta kan relateras till boplatsforskning tycker jag är mycket intressant. Jag är också intresserad av pionjärkolonisation och miljöadaption under äldsta stenålder.

Ulrica Söderlind

Ulrica Söderlind är doktor i ekonomisk-historia, lektor i måltids- och restaurangvetenskap. 

Ulricas forskningsområde är Måltidsvetenskap och gastronomi ur ett historiskt och arkeologiskt perspektiv.

Konst

Eavan O Dochartaigh

Eavan O’Dochartaigh är en Marie Skłodowska-Curie Postdoktor Fellow baserad vid HumLab med stöd av Arcum och institutionen för Språkstudier.

Her new postdoctoral project, ARCVIS: Arctic Visible: Picturing Indigenous Communities in the Nineteenth-Century Western Arctic (2019-2021) aims to gather, contextualize, and map over a thousand nineteenth-century visual images of indigenous people and their localities in the Arctic (primarily modern-day Alaska, Arctic Canada, and Greenland). The core data includes sketches, paintings, and photographs, as well as engravings and lithographs in periodicals, and published travel narratives created by ‘explorers.’ Through the display and analysis of picture and text, the project will make visible the indigenous people who were key to the success or failure of expeditions from the south.

Moa Sandström

Mitt forskningsintresse är inriktat på hur konstnärliga uttryck och praktiker formar diskurser som [...]

påverkar mellanmänskliga relationer och filosofiska antaganden om människans plats i förhållande till planeten och universum. 

För närvarande arbetar jag med ett avhandlingsprojekt med arbetstiteln Dekoloniseringskonst – artivism i 2010-talets Sápmi. I projektet undersöks artivism (konstaktivism) i förhållande till frågor om dekolonisering genom huvudsakligen fyra samtida samiska konstnärers verk och verksamhet: artivisten Jenni Laiti (inklusive artivismkollektivet Suohpanterror), bildkonstnären Anders Sunna, poeten och spoken wordartisten Timimie Märak samt jojkaren Jörgen Stenberg. Dekolonisering kan, i korthet, ses som medvetna processer som syftar till frigörelse från något kolonialt och anammandet av icke-koloniala alternativ.

Digitala kulturer

Annika Egan Sjölander

Annika Egan Sjölander är universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap.

Hon forskar bland annat på diskurser och kommunikation rörande ekologisk hållbarhet och klimatförändringar.

Stefan Gelfgren

Stefan Gelfgren är föreståndare för Humlab och docent i religionssociologi.

Gelfgrens huvudsakliga forskningsintresse handlar om förhållandet mellan sociala, tekniska och religiösa förändringsprocesser - idag och genom historien.

Moa Sandström

Mitt forskningsintresse är inriktat på hur konstnärliga uttryck och praktiker formar diskurser som [...]

påverkar mellanmänskliga relationer och filosofiska antaganden om människans plats i förhållande till planeten och universum. 

För närvarande arbetar jag med ett avhandlingsprojekt med arbetstiteln Dekoloniseringskonst – artivism i 2010-talets Sápmi. I projektet undersöks artivism (konstaktivism) i förhållande till frågor om dekolonisering genom huvudsakligen fyra samtida samiska konstnärers verk och verksamhet: artivisten Jenni Laiti (inklusive artivismkollektivet Suohpanterror), bildkonstnären Anders Sunna, poeten och spoken wordartisten Timimie Märak samt jojkaren Jörgen Stenberg. Dekolonisering kan, i korthet, ses som medvetna processer som syftar till frigörelse från något kolonialt och anammandet av icke-koloniala alternativ.

Etnologi

Alf Arvidsson

I min forskning är jag intresserad av hur musik, berättande, festivaler med flera kulturella uttryck gestaltar [...]

[...] och symboliserar lokal och regional identitet och används för att skapa och förstärka sådana identitetspositioner. 

Här ingår frågor om hur stereotypa uppfattningar blir resurser och hinder i självpresentationer, relationer mellan internt samspel och externa förväntningar, landsbygdens möjligheter och begränsningar.

Publikationer:

Musik, ritual och plats: lokal tillhörighet i Holmsund under 1980-talet. Umeå universitet, 2016.

Vemod och motstånd: Norrland och norrlänningar i populärmusiken. Anders Öhman & Bo Nilsson (red), Brännpunkt Norrland. perspektiv på en region i förändring. Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s 11-39.

Lokala scener och regionala identiteter: motstånd och vemod som tecken för lokal kultur. Paal Fagerheim & Ove Larsen (red), Musikk, folk og landskap, Stamsund: Orkana Akademisk 2015, 51-63

Marianne Liliequist

Min vetenskapliga produktion ingår i skilda forskningsfält: barnhistoria, etnicitetsforskning, medieetnografi och forskning om nya sociala rörelser.

Arktiska dimension av min forskning: Nybyggarbarn: Barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920.

Äldre glesbygdskvinnor: bortglömda offer eller centralgestalter i lokalsamhället?

Elderly Sami – symbols of Sami identity?: The role of elderly in the Sami community.

Britta Lundgren

Jag är professor emerita i etnologi och f n anställd som seniorkonsult vid Personalenheten vid Umeå universitet för att ansvara för forskningsledarprogrammet ReaL (Research and Leadership). 

I de olika faserna av programmet ingår forskare från alla fakulteter, många med anknytning till det arktiska området.

Som etnolog intresserar jag mig för området Kultur och historia, men även för området Hälsa och välbefinnande. Jag har under ett antal år koordinerat ett nätverk kring Medicinsk humaniora som samlat många deltagare från den humanistiska fakulteten.

Det senaste stora forskningsprojektet rörde svininfluensapandemin och dess verkningar framför allt i Sverige. Pandemin kan ses som en del av det mång- och tvärvetenskapliga området One Health, som jag också intresserat mig för. Jag har t ex ingått i det europeiska nätverket NEOH (Network for evaluation of One Health).

I ett senare mindre projekt har jag studerat utbrottet av mjältbrand i Ombergsområdet 2016 och där genomfört en etnografisk studie av följderna av utbrottet för de djurägare som var drabbade.

Fortsättningsvis är jag intresserad av att binda ihop kulturforskning med frågor kring infektionssjukdomar och människors erfarenheter av sjukdom, vaccination och samhällets interventioner och beredskap.

Eavan O Dochartaigh

Eavan O’Dochartaigh är en Marie Skłodowska-Curie Postdoktor Fellow baserad vid HumLab med stöd av Arcum och institutionen för Språkstudier.

Her new postdoctoral project, ARCVIS: Arctic Visible: Picturing Indigenous Communities in the Nineteenth-Century Western Arctic (2019-2021) aims to gather, contextualize, and map over a thousand nineteenth-century visual images of indigenous people and their localities in the Arctic (primarily modern-day Alaska, Arctic Canada, and Greenland). The core data includes sketches, paintings, and photographs, as well as engravings and lithographs in periodicals, and published travel narratives created by ‘explorers.’ Through the display and analysis of picture and text, the project will make visible the indigenous people who were key to the success or failure of expeditions from the south.

Mat

Ulrica Söderlind

Ulrica Söderlind är doktor i ekonomisk-historia, lektor i måltids- och restaurangvetenskap. 

Ulricas forskningsområde är Måltidsvetenskap och gastronomi ur ett historiskt och arkeologiskt perspektiv.

Maria Waling

Jag är docent och prefekt vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap. 

Min hudsakliga forskningsinriktning är olika aspekter av barn och ungdomars matvanor där jag under de senaste åren har haft fokus på skollunchen ur ett flertal aspekter, framförallt i Norden. Jag är även involverad i ett forskningsprojekt som handlar om kost för vuxna med diabetes typ 2. Jag undervisar framförallt inom områden som rör barn och ungdomars matvanor, kostundersökningsmetoder och vetenskaplig metodik. År 2018 tilldelades jag Kungliga Skytteanska priset, ett pris som tilldelas en yngre, framstående forskare vid Umeå universitet.

Historia

Daniel Andersson

Daniel Andersson är universitetslektor vid Institutionen för Språkstudier.

Han ägnar sig åt studiet av plats-skapande i ett postkolonialt svenska Sápmi med särskilt betoning av (1) sättet som natur spelar en roll i narrativet om Lappland och (2) mening av minoriteters plats-namn för människors uppfattning om plats, språkrevitalisering och plats-baserad identitet.

Pär Eliasson

Pär Eliasson är Universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. 

Han är vetenskapshistoriker med intresse för 1700-talets och 1800-talets naturhistoria i Arktis. Också intresserad av de vetenskapliga aktiviteterna som genomfördes av Tykslands militär i Arktis 1933-45.

Johan Hansson

Min forskning gäller framför allt historiedidaktik samt utbildningshistoria och för närvarande undersöker jag

undervisningen på Samernas folkhögskola i teori och praktik från 1940-talet fram till 2010-talet. Utöver forskningen arbetar jag även som timlärare, i huvudsak med undervisning på olika lärarutbildningskurser.

Susanne Haugen

Susanne Haugen är Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, enheten för svenska.

Hon studerar bland annat svensk språkhistoria.

Anne Heith

Anne Heith är universitetslektor och professor i komparativ litteratur vid institutionen för kultur och mediastudier, Umeå Universitet, Sverige.

Mellan 2016 och 2017 arbetade hon med forskningsprojektet Decolonisation and Revivalism: The Role of Laestadianism in Contemporary Sámi and Tornedalien Texts. Slutsatserna av det projektet har publiserats för fri tillgång och finns tryckt i en volym under titeln Laestadius and Laestadianism in the Contested Field of Cultural Heritage: A Study of Contemporary Sámi and Tornedalian Texts (ISBN 978-91-7601-827-9). Hennes nuvarande forskningsprojekt är: Literature and Place-Making: Meänmaa in Contemporary, Tornedalian, Imaginative Writing, and Other Places in the Teaching of Literature: Sápmi, Meänmaa and Migrant Cartographies.

Mellan 2008 och 2011 var hon forskare i Border Poetics, Tromsø Universitet, Norge. Hon har varit gästforskare vid Hugo Valentin Centrum Uppsala Universitet, vid flera tillfällen. Hon deltar i en rad olika nätverk och projekt som utforskar gränspraktik och identitetsformering. Hon samarbetar med ett nordiskt nätverk som utforskar förnyelse av genren litteraturhistoria.

Martin Hårdstedt

Martin Hårdstedt är professor i historia inriktad på militär- och politisk nordisk historia. Medlem av styrelsen för Kulturfonden för Sverige och Finland. 

Min forskning är främst inriktad mot militär, social och politisk historia framförallt 1700-talet, revolutions- och napoleonepoken, perioden kring 1808-09 (min avhandling handlade om Finska kriget 1808-09) och tiden fram till och med andra världskriget. Jag har alltid haft ett nordiskt intresse vilket tar sig uttryck i att mina forskningsintressen rör förhållanden i hela Norden och inte minst Finland (Åland).

Marianne Liliequist

Min vetenskapliga produktion ingår i skilda forskningsfält: barnhistoria, etnicitetsforskning, medieetnografi och forskning om nya sociala rörelser.

Arktiska dimension av min forskning: Nybyggarbarn: Barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920.

Äldre glesbygdskvinnor: bortglömda offer eller centralgestalter i lokalsamhället?

Elderly Sami – symbols of Sami identity?: The role of elderly in the Sami community.

Daniel Lindmark

Min forskning rör samernas kultur och historia, framför allt hur samer har interagerat med kyrka och stat i Sverige från 1600-talet och framåt.

Mission och utbildning är områden som jag har ägnat särskilt intresse. Ett aktuellt tema är historisk rättvisa, närmare bestämt sannings- och försoningskommissioner med inriktning på samer och andra folkgrupper i det arktiska området.

Giuseppe Nencioni

Giuseppe forskar på relationen mellan nord och syd. Han säger följande om sin arktiskt betonade forskning [...]

Jag skrev en bok i vilket jag beskrev Italienare som besökt Norden (North of Norway, Sweden and Finland) från Medeltiden till idag. Deras åsikt om naturen, folket och så vidare (Italienare i Norr, Umeå, Johan Nordlander Sällskapet, 2008 ISSN 0348-6664. Italiani nel Grande Nord scandinavo, Mocalieri, CIRVI, 2014, ISSN 2036-2552).

Jag har också skrivit en artikel i vilket jag undersöker en del av en opublicerad dagbok av Paolo Mantegazza, forskningsevolutionist som besökte Lappland i slutet av 1800-talet (Samer och blondiner – Mantegazza i Lappland i Oknytt nr. 3-4 2010. Lapponi e Bionde. Mantegazza in Lapponia, i Il Polo,Anno LXXII, n.3, Settembre 2017, pp.49-60).

Dessutom har jag skrivit en bok om de sju polarexpeditioner i vilket italienare var involverade. Jag undersökte expeditionen i ljust av nationalistisk ideologi (The Italians in the Arctic Explorations. A Critique of the Reinterpretation of Nationalism, Umeå University and the Royal Skyttean Society, Northen  studies, Monographs, n.2, Umeå 2011. Gli Italiani e le esplorazioni artiche, Roma, Aracne, 2017).

Christer Nordlund

Christer Nordlund är professor i idéhistoria med inriktning mot miljö- och vetenskapshistoria och företrädare för ämnet idéhistoria vid Umeå universitet. 

Hans forskning och undervisning sker huvudsakligen inom områdena vetenskaps-, teknik- och medicinhistoria samt miljöhistoria, från 1800-talet och framåt. Han är också intresserad av samtida vetenskaps- och teknikstudier liksom den pågående debatten kring forskning, politik, hälsa och miljö.

Björn Norlin

Jag heter Björn Norlin och är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet.

Jag är också biträdande föreståndare för Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området vid Lärarhögskolan, Umeå universitet. Min forskning med ett arktiskt fokus berör samisk utbildningshistoria och missionshistoria samt nutida försoningsprocesser i området. Jag har även varit en av redaktörerna för Encyclopedia of the Barents Region och är för närvarande involverad i att utveckla ett samarbete mellan arktiska universitet inom området lärarutbildning och inkluderande pedagogik.

Mats-Olov Olsson

Mats-Olov Olsson är anknuten till Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum).

Han har bland annat skrivit den historiska sammanställningen Encyklopedin över Barentsregionen, tillsammans med Fredrik Backman och Björn Norlin.

Janina Priebe

Jag är en postdoktor inom det interdisciplinära projektet [...]

Ta ner himlen på jorden: hur vi kan använda skogar för att öppna upp för konstruktiva klimatförändringsvägar i en lokal kontext”, finansierat av Formas. 

Min forskning i detta projekt hanterar interdisciplinära forskningsmetoder, historiska perspektiv på samhällsförändringar riktat mot hållbarhet och lokala klimatförändringsvägar.

Anna Sténs

Anna Sténs är forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, vid enheten för historia. 

Hon ägnar sig åt studiet av rättigheter relaterat till skogsbruk.

Charlotta Svonni

Utbildningsväsendet och kunskapsinnehåll inom skolväsendet för samer är centralt i min forskning.

Jag doktorerar inom Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och avhandlingsarbetet omfattar tidsperioden 1950 fram till idag där innehållet i läroplaner och kursplaner för Nomadskolan och Sameskolan på svensk sida av Sápmi är i fokus.

Samisk utbildning utförs i sameskolor som är belägna i Sápmi och därmed  även Arktis och min forskning är på så vis en självklar del av arktisk forskning.

Språk

Lars-Erik Edlund

Lars-Erik Edlund är professor vid Institutionen för språkstudier och forskar på dialekter och ortnamn [...]

inom de skandinaviska nordområdena, inklusive synliggörandet av olika språkliga landskap. Fokus ligger på de skandinaviska språken, men relationen till andra språken inom området beaktas. 

Susanne Haugen

Susanne Haugen är Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, enheten för svenska.

Hon studerar bland annat svensk språkhistoria.

Eva Lindgren

Eva Lindgren är professor vid Institutionen för språkstudier. 

Hon forskar, handleder och undervisar inom området språkdidaktik och är särskilt intresserad av frågor som rör skrivande, språk och demokrati.

Kirk P H Sullivan

Kirk P H Sullivan är professor vid Institutionen för språkstudier, enheten för lingvistik.

Han har bland annat studerat urfolkslitteratur och urfolks skrivande.

Litteratur

Alf Arvidsson

I min forskning är jag intresserad av hur musik, berättande, festivaler med flera kulturella uttryck gestaltar [...]

[...] och symboliserar lokal och regional identitet och används för att skapa och förstärka sådana identitetspositioner. 

Här ingår frågor om hur stereotypa uppfattningar blir resurser och hinder i självpresentationer, relationer mellan internt samspel och externa förväntningar, landsbygdens möjligheter och begränsningar.

Publikationer:

Musik, ritual och plats: lokal tillhörighet i Holmsund under 1980-talet. Umeå universitet, 2016.

Vemod och motstånd: Norrland och norrlänningar i populärmusiken. Anders Öhman & Bo Nilsson (red), Brännpunkt Norrland. perspektiv på en region i förändring. Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s 11-39.

Lokala scener och regionala identiteter: motstånd och vemod som tecken för lokal kultur. Paal Fagerheim & Ove Larsen (red), Musikk, folk og landskap, Stamsund: Orkana Akademisk 2015, 51-63

Annelie Bränström-Öhman

Annelie Bränström-Öhman är professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, enheten för Litteraturvetenskap.

Hon har bland annat forskat på den kände västerbottniske författaren Sara Lidmans verk.

Lars-Erik Edlund

Lars-Erik Edlund är professor vid Institutionen för språkstudier och forskar på dialekter och ortnamn [...]

inom de skandinaviska nordområdena, inklusive synliggörandet av olika språkliga landskap. Fokus ligger på de skandinaviska språken, men relationen till andra språken inom området beaktas. 

Katarina Gregersdotter

Mitt forskningsområde är samtida kriminallitteratur, och främst det som kallas Nordic Noir, det vill säga kriminalfiktion som kommer från de nordiska länderna.

Jag har skrivit om många teman, men geografiska platsen är en av dem. Jag ska precis börja med en undersökning av Åsa Larssons deckare som utspelar sig i Kiruna och trakterna däromkring.

Heidi Hansson

Heidi Hansson är professor i engelsk litteratur vid Umeå Universitet, Sverige. 

De senaste åren har hennes forskning rört representationen av the North (det nordliga) i reselitteratur, fiktion och populärkultur från det sena 1700-talet och framåt. Hon var ledare för det interdisciplinära forskningsprogrammet Foreign North: Outside Perspectives on the Nordic North vari hennes arbete rörde könade visioner och vittnesmål av det nordliga, och har bidragit till flera forskningsprojekt om aspekter av det nordliga och arktiska i litteratur och kultur. Hon är för nuvarande medredaktör i en transnationell samling av artiklar om Arktis i litteratur för barn och unga vuxna som ska släppas 2019. Hon är också styrelsemedlem vid Arcum, det arktiska forskningscentrumet vid Umeå Universitet.

Anne Heith

Anne Heith är universitetslektor och professor i komparativ litteratur vid institutionen för kultur och mediastudier, Umeå Universitet, Sverige.

Mellan 2016 och 2017 arbetade hon med forskningsprojektet Decolonisation and Revivalism: The Role of Laestadianism in Contemporary Sámi and Tornedalien Texts. Slutsatserna av det projektet har publiserats för fri tillgång och finns tryckt i en volym under titeln Laestadius and Laestadianism in the Contested Field of Cultural Heritage: A Study of Contemporary Sámi and Tornedalian Texts (ISBN 978-91-7601-827-9). Hennes nuvarande forskningsprojekt är: Literature and Place-Making: Meänmaa in Contemporary, Tornedalian, Imaginative Writing, and Other Places in the Teaching of Literature: Sápmi, Meänmaa and Migrant Cartographies.

Mellan 2008 och 2011 var hon forskare i Border Poetics, Tromsø Universitet, Norge. Hon har varit gästforskare vid Hugo Valentin Centrum Uppsala Universitet, vid flera tillfällen. Hon deltar i en rad olika nätverk och projekt som utforskar gränspraktik och identitetsformering. Hon samarbetar med ett nordiskt nätverk som utforskar förnyelse av genren litteraturhistoria.

Virginia Langum

En del av mitt arbete fokuserar på geografi och klimat-baserade stereotyper.

Till exempel så har jag spårat idén om ”northerness” (nordiskhet) i medeltida och tidigmoderna litteratur och kultur. Jag har också varit redaktör i Visions of the North in Premodern Europe med Dolly Jörgensen (Brepols, 2018).

Maria Lindgren Leavenworth

Maria Lindgren Leavenworth undersöker hur utomståendes framställningar av nordliga områden i skönlitteratur kan knytas till och belysa kulturella diskurser.

Av specifikt intresse är hur Arktis fungerar och förändras i spekulativ fiktion: texter som på olika sätt presenterar förhållanden som kontrasterar mot läsarens förståelse av verkligheten. Centrala frågeställningar är hur specifikt arktiska spekulativa element uppstår och hur bilden av Arktis förändras genom den spekulativa fiktionen.

Elena Lindholm

Elena Lindholm är docent i spanska vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. 

Hon har under flera år specialiserat sig på gestaltningar av Norden och Arktis i spansk litteratur under tidigt 1900-tal. Inom projektet Feminism och modernitet i Carmen de Burgos reseskildringar av Norden som finansierades av Riksbankens jubileumsfond, undersökte hon hur de nordligaste delarna av Europa framställdes i texter av en av Spaniens mest kända feminister från tidigt 1900-tal och slutsatserna från projektet finns publicerade i vetenskapliga artiklar samt kapitel i samlingsverk. Inom projektet samarbetade hon också med forskningsprogrammet Nordic Spaces vid Södertörns högskola. Inom det samarbetet undersökte hon hur den Nordiska kvinnan formades i spansk media som populärkulturell ikon vid sekelskiftet 1900 och fram till senare hälften av seklet. Resultatet av undersökningen publicerades som kapitlet ”The Valkyrie in a Bikini: the Nordic Woman as Progressive Media Icon in Spain, 1891-1975” i antologin Communicating the North: Media Structures and Images in the Making of the Nordic Region (ISBN : 978-1-4094-4948-5).

Nuno Marques

Jag arbetar med ekopoesi som metodologi och praktik i tänkande, i användande av ekokritik för att forska [...]

på formella redskap i nutida ekopoesi för att utforska och relatera med det Antropocena i dess atmosfäriska och stratigrafiska dimension. Jag arbetar också med Arktis som ikonisk plats för dessa dimensioner. Under vårterminen 2020 kommer jag att lära ut Master-kursen ”The Imagined Arctic” tillsammans med Maria Lindgren Leavenworth.

Kirk P H Sullivan

Kirk P H Sullivan är professor vid Institutionen för språkstudier, enheten för lingvistik.

Han har bland annat studerat urfolkslitteratur och urfolks skrivande.

Anders Öhman

Anders Öhman är anknuten som professor emeritus till Institutionen för kultur- och medievetenskaper, där han agerar som biträdande prefekt.

Han har bland annat studerat norrländsk litteratur.

Museologi

Richard Pettersson

Richard Pettersson är lektor och forskare i museologi, humaniora vid Umeå universitet, samt är docent i museologi.

Jag är delaktig i två forskningsprojekt: Ett RJ-finansierat projekt som ska beforska Umeå-pastorn från sent 1700-tal, Pehr Stenberg, och dennes omfattande levnadsteckning. Forskningsledare här är Alf Arvidsson, etnologi. Projektet kommer för min del att pågå mellan 2019-22.
Mitt andra, Formas-finansierade, projektdeltagande är riktat mot frågor om hållbar turism inom Arktis. Forskningsledare här är Dieter Muller, kulturgeografi. Projektet startar för min del VT 2019 och sträcker sig till utgången av 2023.
Min forskning strålar samman kring det övergripande ämnet: svensk minnesvård under 1900-talet. Det övergripande målet har varit, och är fortfarande, att nå en bättre förståelse för orsaker och bevekelsegrunder bakom faktumet att museer, forskning och minnesvård har vuxit fram parallellt med det industrialiserade samhället under de senaste 200 åren.

Religion

Johan Runemark Brydsten

Johan Runemark Brydsten är doktorand vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, vid enheten för Religionsvetenskap och teologi.

Han är involverad i ett forskningsprojekt om samisk konfirmation.

Maria Doeke Boekraad

Maria Doeke Boekraad är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Hon har studerat etik i relation till samisk forskning, samt ekologisk hållbarhet i traditionella samiska trosuppfattningar och ritualer.

Stefan Gelfgren

Stefan Gelfgren är föreståndare för Humlab och docent i religionssociologi.

Gelfgrens huvudsakliga forskningsintresse handlar om förhållandet mellan sociala, tekniska och religiösa förändringsprocesser - idag och genom historien.

Olle Sundström

Olle Sundström är docent i religionshistoria vid Institutionen för Idé- och Samhällsstudier.

I min forskning har jag studerat religionspolitik, religionskonflikt och religionsdialog i det arktiska området. Jag har uppehållit mig vid två huvudteman. Det ena handlar om sovjetiska attityder till, och konkreta åtgärder gentemot, traditionella världsåskådningar och ritualer hos urfolk i Sovjetnorden. Det andra temat berör relationen mellan kristendom och inhemsk samisk religion i Skandinavien, såväl historiskt som i dag. Förutom mina egna publikationer har jag även varit medredaktör till ett flertal antologier kring dessa två teman. Jag är också redaktionssekreterare för den mång- och tvärvetenskapliga tidskriften Journal of Northern Studies, som sedan 2007 ges ut av Umeå universitet och Kungliga Skytteanska Samfundet.

Social media

Coppelie Cocq

Coppélie Cocq, docent i samiska studier vid Umeå Universitet och docent i nordisk folkloristik, särskilt minoritetsstudier vid Åbo Akademi. 

Fr.o.m. januari 2019 är hon tjänstledig från Umeå Universitet och är anställd vid universitetet i Helsingfors som Professor i Etnologi.

Coppélie disputerade i ämnet samiska studier 2008 på avhandlingen Revoicing Sámi narratives. North Sámi storytelling at the turn of the 20th century (Sámi Dutkan, Umeå Universitet).

Hon bedriver forskning inom fokusområdet digitala praktiker. Hennes forskningsintressen är kulturella uttrycksformer, berättande och narrativitet (från muntligt till digitalt) samt kritiska studier i minoritets- och urfolksforskning. Etiska och metodologiska perspektiv på digital etnografi är andra aktuella frågor i hennes forskning.

Merja Ellefson

Merja Ellefson är lektor i media och kommunikation. Huvudsakliga forskningsintressen inkluderar media historia, medierade minnen, och mediarepresentationer av Annanhet (etnicitet, genus och klass).

Fallstudier inkluderar, till exempel, 1930-talets pressdebatt om nomadskolor och finsk språkundervisning i tornedalska skolor, nyhetsgranskingen av den religiösa glöden i Korpelarörelsen, och Stockholms nyhetstidningars exotifiering av Norrland. Merja har också studerat hur finska militära tidningar har avbildat och kommit ihåg Finska inbördeskriget 1918. Av särskilt intresse är medias samhällsroll, minoritets- och urfolksstudier, postkoloniala perspektiv, kritisk vithet och studier av nationalism.

Moa Sandström

Mitt forskningsintresse är inriktat på hur konstnärliga uttryck och praktiker formar diskurser som [...]

påverkar mellanmänskliga relationer och filosofiska antaganden om människans plats i förhållande till planeten och universum. 

För närvarande arbetar jag med ett avhandlingsprojekt med arbetstiteln Dekoloniseringskonst – artivism i 2010-talets Sápmi. I projektet undersöks artivism (konstaktivism) i förhållande till frågor om dekolonisering genom huvudsakligen fyra samtida samiska konstnärers verk och verksamhet: artivisten Jenni Laiti (inklusive artivismkollektivet Suohpanterror), bildkonstnären Anders Sunna, poeten och spoken wordartisten Timimie Märak samt jojkaren Jörgen Stenberg. Dekolonisering kan, i korthet, ses som medvetna processer som syftar till frigörelse från något kolonialt och anammandet av icke-koloniala alternativ.

Johan Örestig

Johan Örestig är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen.

Mitt forskningsintresse än inriktat på hur identitetsformering och konfliktmönster kring gruvetableringar tar sig i uttryck i aktivisters mobilisering via sociala medier-plattformar. Gruvetableringar är särskilt intressanta att studera eftersom konflikterna kring dem inbegriper såväl globala faktorer (konjunktur, internationell arbetsdelning, allianser mellan urfolk och miljörörelse) som nationella faktorer (minerallagstiftning, tillväxtstrategi) och lokala faktorer (intressemotsättningar i lokalsamhället). Det möjliggör undersökningar av den komplexa relationen mellan globalisering, maktrelationer i lokalsamhällen och lokala identiteter. Jag har bland annat försökt visa hur konflikter kring gruvetableringar tenderar att handla om olika aktörers (urfolk, miljöaktivister, gruvnäring, lokalpolitiker och fackliga representanter) anspråk på att vara de som bäst representerar lokalsamhällets långsiktiga intressen.