Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Miljö

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om miljön i Arktisområdet.

Djur

Mehdi Cherif

Jag är ekolog med forskning på gränsen mellan ekosystem och samhällsekologi.

Jag strävar efter att bättre förstå sambandet mellan ekosystemets biologiska komponenter och deras fysikaliska och kemiska komponenter.

Roland Jansson

Min forskning handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom variationen i artrikedom mellan geografiska områden och klader på olika rumsliga och tidsmässiga skalor.

. I makroekologisk forskning är mitt huvudfokus att förstå vilken betydelse klimatförändringar under jordens historia har haft för att forma mönster i biologisk mångfald, till exempel globala mönster i artrikedom och variation i antal arter mellan olika organismgrupper. Arktiska och boreala områden intar en särställning genom att ha formats av den största magnituden av klimatsvängningar. På ekosystemnivå arbetar jag främst med vattendragsekosystem i boreala och subarktiska områden: De flesta forskningsprojektet handlar om olika aspekter av hur ekosystem påverkade av mänsklig verksamhet som vattenkraft kan restaureras eller rehabiliteras för att bevara dess arter i ett förändrat klimat.

Johannes Karlsson

Johannes Karlsson är forskare vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han forskar bland annat på rörelsesensorspårning av djur i norr.

Kajsa Kuoljok

I min forskning studerar jag användandet av GPS halsband på renar.

Naturens rytmer ger trygghet i renskötseln, men de förändringarna i väder och klimat som vi upplever i dag gör att renskötseln måste anpassa sig till nya förhållanden. Ett sätt är att inkorporera digital teknik. I det dagliga praktiska arbetet inom renskötseln kompletteras den traditionella samiska kunskapen med digitalt överförd information om renens rörelser. 

Keith Larson

Jag är en evolutions-ekolog och forskningskommunikatör, boende vid Abisko Forskningsstation, där jag är projekt-koordinator för Climate Impact Research Centre (CIRC).

Här överblickar jag forskningsinfrastrukturen och lärandemiljön och jag leder vår forskningskommunikation och studentpraktik-program.

Jag har spenderat min karriär arbetande som resande forskare runt världen, och erfarit effekterna av klimat- och miljöförändringar på ekosystemen från Arktis till tropikerna. Inspirationen för mitt arbete kommer från att verka i fält och få uppleva naturen på nära håll.

Elin Lindén

Min forskning fokuserar på hur samspelet mellan växter och växtätare påverkar storskaliga vegetationsmönster och ekosystemsprocesser i arktiska och alpina ekosystem.

 

I mitt doktorandprojekt tittar jag på hur betning över en lång tid formar tundravegetation och hur betning kan påverka framtida vegetationsmönster i nordliga ekosystem där växtligheten i dagsläget förändras snabbt på grund av pågående klimatförändringar. Jag är också intresserad av hur växters förmåga att försvara sig mot eller återhämta sig från betning skulle kunna påverka vegetationsmönster i dessa ekosystem.

Jag undersöker effekten av långtidsbete på artsammansättning, biomassaproduktion och näringsomsättning genom att återinventera äldre renhägn, som utestänger ren från vegetationen, i fyra nordliga ekosystem i Svalbard, Alaska, Kanada och på Grönland. I en separat studie undersöker jag hur variationen i kemiskt antibetningsförsvar ser ut i dvärgbjörk i olika delar av Arktis. Detta gör jag för att se om detta påverkar effekten av betning på vegetationen på stor skala.

Jan-Åke Olofsson

Jan-Åke Olofsson är universitetsadjunkt vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han är en del av Inbyggda System Gruppen (ESL) som forskar på inbyggda system med fokus på trådlösa sensornätverk och genomgripande databehandling. Dessa används bland annat för att spåra djurs rörelser i det nordliga landskapet.

Johan Olofsson

Johan Olofsson är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han forskar på klimatförändringar i Arktis med fokus på växter och djur.

Bakterier

Fredrik Almqvist

Fredrik Almqvist är engagerad I ett projekt där forskare från Umeå Universitet, Tromsö Universitet, Lisabons Universitet och det norska företaget Nofirma, har tagit gemensamt initiativ för att [...]

undersöka vilka bakterier, isolerade från det norska havet, som kan producera om de tillåts konsumera avfallet från fiske-industrin.

Utöver Fredriks expertis i organisk kemi så är en viktig del av detta projekt att karaktärisera den metaboliska profiler, och för detta uppdrag samarbetar han nära med Henrik Antti, professor vid Umeå Universitet.

Agneta Andersson

Agneta Andersson är Professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Är bland annat involverad i forskningsprojekten: (1) Övergödning och miljögifter, (2) Effekt av ökat inflöde av organiskt material på marina pelagiala födovävar, (3) Nutrient richness as a selection factor for the occurrence of predation-resistant bacteria in aquatic environments och (4) Mikrobiella födovävens betydelse för överlevnad och förekomst av harpestbakterien, Franscisella tularensis, i akvatiska system.

Jenny Ask

Mitt forskningsintresse är I fälten akvatisk ekologi och biokemi. Jag fokuserar huvudsakligen på de lägre trofiska nivåerna av akvatiska matsystem, ex. alger och baktierer, men också [...]

på deras relativa distribution genom högre trofiska nivåer. Mer specifict studer jag hur biotiska och abiotiska faktorer påverkar metabolism (produktion och andning), biomassautveckling och arters sammansättning av alger och bakterier i olika akvatiska ekosystem. Inom denna kontext studerar jag också strukturell skillnad mellan bentiska och pelagiska habitat, och hur miljöfaktorer kontrollerar spridning av metaboliska processer mellan dessa habitater. I en större skala är jag också intresserade av hur akvatiska ekosystem påverkas av processer i den landbaserade miljön (så som tillförsel av markbaserad organisk material) och rollen som akvatisk miljö har på den globala kolcykeln.

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Natuschka Lee

Syftet med min forskning är att utforska mikrobisk mångfald i olika naturliga eller antropogeniska ekosystem, så som [...]

akvatiska (sjöar, vatten i vattenreningsverk) och markbaserade system (jordmån, seidment, vilket inkluderar olika organismer så som växter), ovan och under jord. Däri är syftet att utforska det okända, ny biodiversitet och deras roll i dessa ekosystem, eftersom att så här långt enbart en faktion (runt 1 %) av den totala mikrobiska biodiversiteten är känd och utforskad på vårt planet. Den mikrobiska biodiversiteten i ekosystem i kalla klimat är av betydande intresse sedan nya studier om permafrostekosystem i t.ex. Nordamerika eller i Sibirien har upptäckt en rad sedan tidigare okända mikroorganismer. Liknande studier har så här långt inte gjorts i norra Sverige (utifrån min nuvarande kunskap).

Olena Rzhepishevska

Jag är en mikrobiolog/molekylärbiolog. Jag är affilierad som forskare vid institutionen för klinisk mikrobiologi och arbetar som senior forskningsingenjör vid institutionen för kemi, Umeå Universitet.

Mitt doktorsprojekt var om metabolism och acidofila & psychofila bakterier i arktisk miljö.

Jag arbetar nu med flera olika projekt där jag använder biomarkörsforskning med metabolimik i infektionssjukdomar, för att förstå blandade bakteriella biofilmer i klinisk och bioteknologisk miljö, effekten av antibiotika med mera. Här kan du se större delen av mina vetenskapliga publikationer.

Jag är väldigt intresserad av tuberkulos (TBC), antibiotikaresistance hos M. tuberculosis och biomarkörer av TBC i människor. TBC är inte bara en biomedicinsk fråga utan också ett komplext socialt fenomen. 2016 så gick jag med i TBnet, ett europeiskt nätverk av kliniska forskare som arbetar med TBC. I Tbnet är jag ansvarig för Påverkansarbete.

I arktiska länder och i östra Europa (med Ryssland som både Arktiskt & östeuropeiskt land) är TBC fortfarande prevalent och tillgång till sjukvård och dess kvalité är fortfarande problem. Genom min forskning så försöker jag att förbättra diagnostik och behandling, och påverka så att fler personer får stöd i länder som drabbas av TBC. I Umeå är jag biträdande arrangör för arktiska möten om klinisk TBC.

Johan Wikner

Min forsknings inriktar sig på att förstå orsakerna till syrebrist i havet och hur det ska åtgärdas.

Bakterier står för nära hälften av syrekonsumtionen i havet och deras ekologi är därför viktig för syresituationen. Organiskt kol från både alger och tillrinnande vattendrag utgör bränslet för bakterierna syrekonsumtion. Därför ingår de som påverkansfaktorer i studierna. Vi har också visat att bakteriernas underhållsandning är en betydande del av syrekonsumtionen. Den driver processer i cellen som ser till att upprätthålla saltbalansen, reparera makromolekyler och gör att cellen kan röra sig bland annat. Underhållandningens andel av bakteriernas syrekonsumtion ökar vid lägre tillväxthastigheter. Det förekommer främst vid låga temperaturer och låga halter av organiskt kol och näringsämnen. Sådana förhållanden förekommer i Arktiska och sub-Arktiska områden, framförallt djupare ner i vattenmassan.

Biodiversitet

Philip Buckland

Den arktiska dimensionen av Philips forskning har för nuvarande tre riktningar: 1. Förstå tidigare klimat, landskap och mänsklig påverkan i nuvarande Arktiska och sub-Arktiska regioner [...]

2. Förstå miljö- och klimatmässiga förändringar i andra geografiska områden som upplevt Arktiska förhållanden i det förgångna (under senaste istiden); och 3. Göra data utifrån båda dessa forskningsområden tillgängliga genom Open Access databaser. Det senare inkluderar Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD), som hostas vid Umeå Universitet. Mycket av Philips arbete involverar användning av fossila insekter som representanter för tidigare förhållanden, men han går också in i kulturarvsforskning och användningen av andra former av data för att hjälpa predicera genomslaget av framtida klimatförändringar på kulturella landskap.

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Stig-Olof Holm

Stig-Olof Holm är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Jag undervisar på kurser som berör ekologi och frågorna om hur ett hållbart samhälle ska utformas. Det gäller exempelvis hållbart skogsbruk, viltbiologi, fjällekologi, ekosystem, ekologi-distans, ekologi och biologisk mångfald, lantbruk och djurskydd.

Roland Jansson

Min forskning handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom variationen i artrikedom mellan geografiska områden och klader på olika rumsliga och tidsmässiga skalor.

. I makroekologisk forskning är mitt huvudfokus att förstå vilken betydelse klimatförändringar under jordens historia har haft för att forma mönster i biologisk mångfald, till exempel globala mönster i artrikedom och variation i antal arter mellan olika organismgrupper. Arktiska och boreala områden intar en särställning genom att ha formats av den största magnituden av klimatsvängningar. På ekosystemnivå arbetar jag främst med vattendragsekosystem i boreala och subarktiska områden: De flesta forskningsprojektet handlar om olika aspekter av hur ekosystem påverkade av mänsklig verksamhet som vattenkraft kan restaureras eller rehabiliteras för att bevara dess arter i ett förändrat klimat.

Micael Jonsson

Mitt namn är Micael Jonsson och jag jobbar som forskare och lärare vid institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Min forskning sker [...]

på land och i vatten och berör skogsekologi, betydelsen av biologisk mångfald, samt hållbart nyttjande av naturresurser.

Mer specifikt, inom skogsekologi forskar jag på hur förekomsten av specifika trädarter och beståndsålder påverkar skogars förmåga att leverera flertalet viktiga ekosystemtjänster och hur vi därför bör sköta skogen för att mer hållbart nyttja dess resurser. I rinnande vatten undersöker jag kol- och näringsdynamik och hur detta påverkas av organismers artsammansättning och andra miljöfaktorer. Miljön i rinnande vatten påverkas starkt av omkringliggande land som är under kraftig förändring som följd av, inom den arktiska regionen, framför allt skogsbruk och klimatförändringar. Därför forskar jag även på ekologiska kopplingar mellan vatten och land, där mänsklig aktivitet genom klimatförändring och markanvändning leder till förändrad tillförsel av organiskt material och föroreningar. Detta påverkar vattenlevande organismer och processer och leder till förändrade flöden från vatten till land, i form av kläckande akvatiska insekter, vilket i sin tur har stora konsekvenser för landlevande organismer som är beroende av dessa insekter som föda.

Natuschka Lee

Syftet med min forskning är att utforska mikrobisk mångfald i olika naturliga eller antropogeniska ekosystem, så som [...]

akvatiska (sjöar, vatten i vattenreningsverk) och markbaserade system (jordmån, seidment, vilket inkluderar olika organismer så som växter), ovan och under jord. Däri är syftet att utforska det okända, ny biodiversitet och deras roll i dessa ekosystem, eftersom att så här långt enbart en faktion (runt 1 %) av den totala mikrobiska biodiversiteten är känd och utforskad på vårt planet. Den mikrobiska biodiversiteten i ekosystem i kalla klimat är av betydande intresse sedan nya studier om permafrostekosystem i t.ex. Nordamerika eller i Sibirien har upptäckt en rad sedan tidigare okända mikroorganismer. Liknande studier har så här långt inte gjorts i norra Sverige (utifrån min nuvarande kunskap).

Christer Nilsson

Christer Nilsson är professor emeritus vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och senior rådgivare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

Min forskning behandlar organismspridning och dess betydelse för den biologiska mångfalden, ekologiska effekter av vattendragsreglering och klimatförändringar samt restaureringsekologi. Studierna fokuseras på boreala och arktiska system.

Per Stenberg

För att förstå komplexa ekosystem och miljöns påverkan måste vi ha tillgång till information om vilka organismer som förekommer i vår miljö och dessutom måste vi ha långa tidsserier för att [...]

kunna förutse vilka förändringar som kommer att inträffa i framtiden. I detta projekt använder vi oss av ett unikt arkiv av luftfilter som representerar en obruten, 50 år lång, serie av veckovisa prover insamlade från Kiruna. Vi kan utvinna DNA av hög kvalitet från dessa filter och genom modern DNA-sekvensering kan vi identifiera de organismer som fastnat i filtret. Egenskaperna hos filtren och de enorma mängder luft som passerat (>100000 m3/filter) gör det möjligt att mäta den relativa förekomsten av alla typer av organismer (växter, djur, svampar, bakterier och virus) från alla typer av miljöer (jord, vatten, mark och luft).

Dessa unika data använder vi nu för att svara på ett antal frågor, som till exempel:

  • Hur har biodiversiteten och förekomster av olika typer av organismer förändrats?
  • Vilka typer av patogener och skadegörare är på frammarsch i norra Sverige?
  • Hur har blomningstiderna för växter förändrats över tid?
  • Hur har förekomsten av antibiotikaresistens i miljön förändrats över tid?

Geokemi

Fredrik Almqvist

Fredrik Almqvist är engagerad I ett projekt där forskare från Umeå Universitet, Tromsö Universitet, Lisabons Universitet och det norska företaget Nofirma, har tagit gemensamt initiativ för att [...]

undersöka vilka bakterier, isolerade från det norska havet, som kan producera om de tillåts konsumera avfallet från fiske-industrin.

Utöver Fredriks expertis i organisk kemi så är en viktig del av detta projekt att karaktärisera den metaboliska profiler, och för detta uppdrag samarbetar han nära med Henrik Antti, professor vid Umeå Universitet.

Ann-Kristin Bergström

Särskilt fokus inom min forskning ligger i att studera betydelsen av organiskt material (humusämnen) och näringsämnen (kväve och fosfor) för sjöars produktivitet och födovävsstruktur.

Mina nuvarande forskningsprojekt handlar om hur globala klimatförändringar påverkar sjöars biogeokemi, och vilka eventuella konsekvenser biogeokemiska förändringar har på nordliga sjöars produktivitet och ekosystemtjänster. Vi utvärderar hur näringstillgång och N: P stökiometri i sjöar påverkas av förändringar i atmosfärisk kvävedeposition och klimat och vilka effekter detta får på näringsbegränsning av växtplankton och djurplankton, näringsregenerering och trofisk överföringseffektivitet, samt produktivitet i nordliga boreala och subarktiska sjöar.

Min forskning är kopplad till Arctic CIRC (Climate Impacts Research Centre).

Richard Bindler

Vår forskning inom paleolimnologigruppen är fokuserad på analyser av klimat- och miljöförändringar och deras orsaker, med en tydlig fokus på mänsklig påverkan.

Våra studier av långsiktiga miljöförändringar baseras främst på analyser av naturliga miljöarkiv som sjösediment och torvmossar.

Många av dagens miljöproblem, som försurning eller eutrofiering av sjöar, ackumulering av tungmetaller i terrestra och akvatiska ekosystem samt klimatförändringar är inte spontana händelser orsakad bara av industrialisering i modern tid, utan snarare oftast är en följd av långsiktiga störningar. Tillståndet idag för terrestra och akvatiska ekosystem och miljön i allmänt kan inte förstås ordentligt utan kunskap om den historiska utvecklingen fram till idag. Paleoekologiska studier är viktiga för att vi ska förstå omfattningen och graden av miljö- och klimatförändringar i den moderna världen. För att bedöma effekterna av mänskliga aktiviteter på ekosystem och det globala klimatet är det nödvändigt att utveckla en förståelse för den naturliga variationen inom dessa system.

Philip Jerand

Min forskning fokuserar på förhistoriska och historiska samiska boplatser i norra Norge och Sverige, belägna på olika altituder och i diverse miljöer.

Från den skogbeklädda Pasviksdalen i norska Finnmark till fjällområdet i Tärna i Västerbotten. Jag använder ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt där jag kombinerar kemiska, fysikaliska och spektrala analyser av jord och sediment, såsom fosfatanalys, magnetisk susceptibilitet, NIR och Raman spektroskopi, med etnografiska källor och arkeologiskt material. Jag är framför allt intresserad av markanvändning, rumslig organisering, metodutveckling, jordmånsbildning och modellering.

Jonatan Klaminder

Min pågående arktiska forskning har tre riktningar; 1) vad som händer med föroreningar i landbaserade och akvatiska ekosystem. [...]

I detta arbetar jag huvudsakligen med föroreningar som härrör från hushåll (ex. mediciner och dagligen använda hushållsprodukter) och tungmetaller med ursprung i sulfidgruvor 2) Effekten av föroreningar på akvatiska organismer och deras beteenden; och 3) Longitudinella förändringar i den arktiska miljön på grund av pågående klimatförändringar eller förändrade naturliga processer.

Venkata Krishna Kumar Upadhyayula

Krishna Kumar är forskarassistent vid Kemiska institutionen.

Krishna är en del av SRI-plattformen (Sustainable Resources and Innovation Platform) som jobbar med system-analystänkande i frågor om hållbarhet och markanvändning.

Klimatuppvärmning

Richard Bindler

Vår forskning inom paleolimnologigruppen är fokuserad på analyser av klimat- och miljöförändringar och deras orsaker, med en tydlig fokus på mänsklig påverkan.

Våra studier av långsiktiga miljöförändringar baseras främst på analyser av naturliga miljöarkiv som sjösediment och torvmossar.

Många av dagens miljöproblem, som försurning eller eutrofiering av sjöar, ackumulering av tungmetaller i terrestra och akvatiska ekosystem samt klimatförändringar är inte spontana händelser orsakad bara av industrialisering i modern tid, utan snarare oftast är en följd av långsiktiga störningar. Tillståndet idag för terrestra och akvatiska ekosystem och miljön i allmänt kan inte förstås ordentligt utan kunskap om den historiska utvecklingen fram till idag. Paleoekologiska studier är viktiga för att vi ska förstå omfattningen och graden av miljö- och klimatförändringar i den moderna världen. För att bedöma effekterna av mänskliga aktiviteter på ekosystem och det globala klimatet är det nödvändigt att utveckla en förståelse för den naturliga variationen inom dessa system.

Philip Buckland

Den arktiska dimensionen av Philips forskning har för nuvarande tre riktningar: 1. Förstå tidigare klimat, landskap och mänsklig påverkan i nuvarande Arktiska och sub-Arktiska regioner [...]

2. Förstå miljö- och klimatmässiga förändringar i andra geografiska områden som upplevt Arktiska förhållanden i det förgångna (under senaste istiden); och 3. Göra data utifrån båda dessa forskningsområden tillgängliga genom Open Access databaser. Det senare inkluderar Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD), som hostas vid Umeå Universitet. Mycket av Philips arbete involverar användning av fossila insekter som representanter för tidigare förhållanden, men han går också in i kulturarvsforskning och användningen av andra former av data för att hjälpa predicera genomslaget av framtida klimatförändringar på kulturella landskap.

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Annika Egan Sjölander

Annika Egan Sjölander är universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap.

Hon forskar bland annat på diskurser och kommunikation rörande ekologisk hållbarhet och klimatförändringar.

Cristian Gudasz

Mitt arbete fokuserar på att överbrygga skalor av ekosystemsfunktioner från sjöar till landskap, sjöars kol-cykel, klimatfeedback och

kvantifiering av markbundna-akvatiska kopplingar av organiska materia-flöden och pooler, särskilt genom att använda analyser av stabila isotoper. Nuvarande forskning fokuserar på kvantifiering av rollen som sjöar spelar, som källor och sänkor för kol och påverkan av direkta och indirekta klimatdrivna förändringar i svenska Arktis. Centralt i de nuvarande och framtida forskningssatsningarna är att överbrygga de ekologiska processerna över skalor, från sjöar till landskap och Earth System Models (ESM). Kritiskt för dessa åtaganden är att hitta skal-relationer och särskilt för sjö-morfometri för att karaktärisa sjöars undervattenslandskap, som kan användas i regionala och globala skalor. För att svara på de grundläggande frågorna om sjöars ekosystemsfunktioner på en landskapsnivå arbetar jag även på en luftburen forskningsplattform, the Airborne Limnological Observatory.

Roland Jansson

Min forskning handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom variationen i artrikedom mellan geografiska områden och klader på olika rumsliga och tidsmässiga skalor.

. I makroekologisk forskning är mitt huvudfokus att förstå vilken betydelse klimatförändringar under jordens historia har haft för att forma mönster i biologisk mångfald, till exempel globala mönster i artrikedom och variation i antal arter mellan olika organismgrupper. Arktiska och boreala områden intar en särställning genom att ha formats av den största magnituden av klimatsvängningar. På ekosystemnivå arbetar jag främst med vattendragsekosystem i boreala och subarktiska områden: De flesta forskningsprojektet handlar om olika aspekter av hur ekosystem påverkade av mänsklig verksamhet som vattenkraft kan restaureras eller rehabiliteras för att bevara dess arter i ett förändrat klimat.

Leif Kullman

Leif Kullman är anknuten som professor emeritus till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han har forskat bland annat på paleoklimathistoria, arktiska växter och skogar.

Johan Olofsson

Johan Olofsson är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han forskar på klimatförändringar i Arktis med fokus på växter och djur.

Janina Priebe

Jag är en postdoktor inom det interdisciplinära projektet [...]

Ta ner himlen på jorden: hur vi kan använda skogar för att öppna upp för konstruktiva klimatförändringsvägar i en lokal kontext”, finansierat av Formas. 

Min forskning i detta projekt hanterar interdisciplinära forskningsmetoder, historiska perspektiv på samhällsförändringar riktat mot hållbarhet och lokala klimatförändringsvägar.

Miljöförvaltning

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig är docent i statsvetenskap och forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på olika typer av samarbeten och samverkan mellan olika näringar och aktörer i syfte att nå hållbara lösningar. Förutsättningar för detta utgår ifrån verktyg som exempelvis planering och deltagande. Hennes forskning sker främst inom den skogliga sektorn, med pågående studier rörande nyckelbiotoper och mångbruk. Andra teman för hennes forskning är skogens sociala värden, vindkraft, kommunal planering, landsbygdsutveckling, innovationer inom jordbrukssektorn, jämställdhet inom viltförvaltningen och följeforskning/utvärderingar inom flera av dessa olika områden. Therese har i många av sina projekt arbetat både tvär- och transdisciplinärt med forskare från andra ämnesområden och inte minst i nära samarbete med praktiker och intressenter.

Louise Eriksson

Louise arbetar som forskare i miljöpsykologi och fokuserar på människors attityder och beteenden med implikationer för miljön och förvaltningen av naturresurser.

Interaktionen mellan såväl fysiska som sociala karakteristika i den kontext människor lever i är avgörande för att förstå olika gruppers attityder och beteenden. I en stor del av Louises empiriska arbete interagerar nordiska förhållanden med mänskliga dimensioner och hennes forskning fokuserar därmed på individnivån i den arktiska forskningen.

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Elsa Reimerson

Jag är lärare och forskare i statsvetenskap med särskild inriktning mot miljöpolitik, naturskydd och urfolksfrågor i de samiska och nordiska delarna av Arktis.

Min doktorsavhandling utforskade urfolks handlingsutrymme i styrningen och förvaltningen av skyddade områden på deras marker, med särskilt fokus på Sápmi på svensk och norsk sida. 2018-2021 arbetar jag huvudsakligen i projektet Ta ner himlen till jorden: hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt användbar i lokala sammanhang, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som ska bidra till att göra klimatfrågan relevant för människor i deras vardag och klimatutmaningar möjliga att hantera på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.

Camilla Sandström

Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hennes forskningsområden inkluderar viltförvaltning, miljöförvaltning, resurskonflikter ur samiskt perspektiv och skogsbrukpolitik.

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.

Miljökemi

Dalia Abdelfattah

Dalia är postdoktor och forskare vid Institutionen för kemi, Umeå Universitet. Hon är en del av [...]

plattformen för hållbara resurser och innovation vid universitetet, och del av systemanalys- och bioekonomiplattformen i Bio4energy programmet. Hon tillämpar systemanalystänkande genom att använda livscykeluppskattningar för olika projekt relaterade till hållbar produktion av förnyelsebar bioenergi, och biomassamaterial för cirkulär ekonomi. Hon är också intresserad av att stärka kommunikation av forskningsresultat.

Terry Frank Bidleman

Terry Bidleman kom till Kemiska Institutionen vid Umeå Universitet under 2011, efter en karriär som senior forskare vid Environment and Climate Change Canada.

Han har varit både gästprofessor och senior professor vid Umeå Universitet och håller nu titeln professor emeritus. Bidlemans arktiska forskning rör studier av transportvägar och vad som händer med ihållande och giftiga kemikalier, särskilt överföring genom atmosfären och utbytet mellan luft och hav. Nu undersöker han dessa transportvägar för syntetiska kemikalier i norra Bottenhavet och de naturliga föreningar som produceras av alger och andra marina organismer. Han har publicerat över 250 artiklar om miljö och analytisk kemi i journaler och bokkapitel, och är en återkommande deltagare i bedömningsrapporter från the Arctic Monitoring and Assessment Program (AMAP).

Reiner Giesler

Min forskning är fokuserad på biogeokemiska processes i terrestra och akvatiska ekosystem med inriktning på klimateffekter i framför allt arktiska och boreala miljöer. 

Vi integrerar spatial och temporal variation i vattendrag och biogeokemiska processer i mark längs naturliga klimatgradienter för att generera kunskap som kan hjälpa oss att bättre förstå hur olika ekosystem kommer att svara på klimatförändringar. Ett viktigt forskningsfråga under de senaste åren har varit inriktat på arktiska bäckar med syfte att förstå och kvantifiera olika processer involverade i kolcykeln och koldioxidavgivningen från vattendragen. Ett speciellt intresse är betydelsen av vittring som en källa för löst oorganisk kol i bäckarna. En del av min forskning fokuserar på fosfors (P) kretslopp i boreala och arktiska landskapsgradienter med fokus på organiska fosforföreningars betydelse. Jag är speciellt intresserad av hur fosfortillgängligheten kommer att påverkas av klimatförändringar i arktiska landskap. Tidigare och nuvarande forskning involverar såväl experimentellt arbete i laboratoriemiljöer så väl som bredare studier på ekosystemnivå som syftar till att bättre förstå biogeokemiska processer i de arktiska och boreala landskapen.

Olle Nygren

Olle Nygren är docent och har arbetat vid Kemiska Institutionen i ca 10 år. Före det arbetade han i närmare 30 år som forskare vid Arbetslivsinstitutet och dess föregångare.

Idag är han miljösamordnare vid Medicinska fakultetens kansli. Nygrens arktiska forskning rörde tidigare utveckling av enkla och robusta metoder att mäta kemisk exponering i bl a kallt klimat. Idag rör sig forskning med arktiskt perspektiv främst om utbyte av persistenta och giftiga kemikalier mellan hav och luft i främst Bottniska viken. Det handlar bland annat om naturliga bromerade föreningar, som bildas av alger och andra marina organismer, men även antropogena liknande bromerade föreningar. Han samarbetar här med professor Terry Bidleman.

Miljörestaurering

Roland Jansson

Min forskning handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom variationen i artrikedom mellan geografiska områden och klader på olika rumsliga och tidsmässiga skalor.

. I makroekologisk forskning är mitt huvudfokus att förstå vilken betydelse klimatförändringar under jordens historia har haft för att forma mönster i biologisk mångfald, till exempel globala mönster i artrikedom och variation i antal arter mellan olika organismgrupper. Arktiska och boreala områden intar en särställning genom att ha formats av den största magnituden av klimatsvängningar. På ekosystemnivå arbetar jag främst med vattendragsekosystem i boreala och subarktiska områden: De flesta forskningsprojektet handlar om olika aspekter av hur ekosystem påverkade av mänsklig verksamhet som vattenkraft kan restaureras eller rehabiliteras för att bevara dess arter i ett förändrat klimat.

Johan Lidman

Jag är doktorand i miljövetenskap där jag fokuserar på hur tungmetaller transporteras och vilka effekter de har på ekosystem.

Traditionellt så utesluts den biologiska transporten av tungmetaller. I detta projekt uvärderar vi transporten av tungmetaller av insekter som har både ett akvatiskt och ett landlevande livsstadie. Dessutom fokuserar vi på de effekter som tungemtaler har på insektssamhället och insektsätande fåglar som riskerar att utsättas för tungmetallerna.  

Jag är även en del av företagarforskarskolan vi universitetet, vilket innebär att jag samarbetar med ett företag utanför akademin. I mitt fall så samarbetar jag med gruvbolaget Boliden AB som genom projektet hoppas kunna utveckla deras saneringsarbeten efter gruvor stängs.

Christer Nilsson

Christer Nilsson är professor emeritus vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och senior rådgivare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

Min forskning behandlar organismspridning och dess betydelse för den biologiska mångfalden, ekologiska effekter av vattendragsreglering och klimatförändringar samt restaureringsekologi. Studierna fokuseras på boreala och arktiska system.

Lina Polvi Sjöberg

Min forskning fokuserar på att förstå hydromorfologiska processer i vattendrag som påverkats av tidigare glaciationer (specifikt i norra Sverige), d.v.s. vattendrag som [...]

har mycket grov moränsediment och många sjöar längs vattendragssystemet. 

Jag är intresserad av vilka processer styr vattendragets form och sedimenttransport. Dessa vattendrag har förändrats p.g.a. av mänsklig påverkan under timmerflottningsepoken och dels forskar jag om hur vattendrag återhämtar sig (hydraulik, morfologi och ekologi) efter restaurering.  Jag är också intresserad av att kvantifiera effekten av isbildning och islossning i vattendrag på strandkantserosion och sedimenttransport. För att mäta sedimenttransport under is använder jag mig av seismiska instrument som känner seismiska signaler från turbulens, sedimenttransport och sprickbildning i isen.

Judith Sarneel

De senaste åren har jag arbetat som spatial ekolog med ett specifikt intresse för strandområdesekologi och interaktioner mellan växter och jordmån.

Nordiska strandområden bidrar med avgörande service till vattnen som ligger i anslutning till dem, och det är viktigt att förstå dessa processer som upprätthåller och strukturerar dem. Särskilt i nordiska system, så utgörs störningar genom vatten och is en stor påverkan på vegetationens utveckling. Spridning, rekrytering och klon-expansion är betydelsefulla knytpunkter i min forskning, och jag studerar dessa processer i nordiska älvar och bäckar. Nordiska vattendrag har en delar historia av strukturell modifiering för att underlätta timmerflottning och jag är särskilt intresserad i att etablera återställningsprocesser av dessa vattendrag.

Skogsekologi

Per-Anders Esseen

Per-Anders är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

"Min forskning siktar på att förstå skogars dynamik, skogsbruk och klimatförändringarnas effekter på lavar i tempererade skogars gren- och lövverk."

Stig-Olof Holm

Stig-Olof Holm är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Jag undervisar på kurser som berör ekologi och frågorna om hur ett hållbart samhälle ska utformas. Det gäller exempelvis hållbart skogsbruk, viltbiologi, fjällekologi, ekosystem, ekologi-distans, ekologi och biologisk mångfald, lantbruk och djurskydd.

Micael Jonsson

Mitt namn är Micael Jonsson och jag jobbar som forskare och lärare vid institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Min forskning sker [...]

på land och i vatten och berör skogsekologi, betydelsen av biologisk mångfald, samt hållbart nyttjande av naturresurser.

Mer specifikt, inom skogsekologi forskar jag på hur förekomsten av specifika trädarter och beståndsålder påverkar skogars förmåga att leverera flertalet viktiga ekosystemtjänster och hur vi därför bör sköta skogen för att mer hållbart nyttja dess resurser. I rinnande vatten undersöker jag kol- och näringsdynamik och hur detta påverkas av organismers artsammansättning och andra miljöfaktorer. Miljön i rinnande vatten påverkas starkt av omkringliggande land som är under kraftig förändring som följd av, inom den arktiska regionen, framför allt skogsbruk och klimatförändringar. Därför forskar jag även på ekologiska kopplingar mellan vatten och land, där mänsklig aktivitet genom klimatförändring och markanvändning leder till förändrad tillförsel av organiskt material och föroreningar. Detta påverkar vattenlevande organismer och processer och leder till förändrade flöden från vatten till land, i form av kläckande akvatiska insekter, vilket i sin tur har stora konsekvenser för landlevande organismer som är beroende av dessa insekter som föda.

Växthusgaser

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Reiner Giesler

Min forskning är fokuserad på biogeokemiska processes i terrestra och akvatiska ekosystem med inriktning på klimateffekter i framför allt arktiska och boreala miljöer. 

Vi integrerar spatial och temporal variation i vattendrag och biogeokemiska processer i mark längs naturliga klimatgradienter för att generera kunskap som kan hjälpa oss att bättre förstå hur olika ekosystem kommer att svara på klimatförändringar. Ett viktigt forskningsfråga under de senaste åren har varit inriktat på arktiska bäckar med syfte att förstå och kvantifiera olika processer involverade i kolcykeln och koldioxidavgivningen från vattendragen. Ett speciellt intresse är betydelsen av vittring som en källa för löst oorganisk kol i bäckarna. En del av min forskning fokuserar på fosfors (P) kretslopp i boreala och arktiska landskapsgradienter med fokus på organiska fosforföreningars betydelse. Jag är speciellt intresserad av hur fosfortillgängligheten kommer att påverkas av klimatförändringar i arktiska landskap. Tidigare och nuvarande forskning involverar såväl experimentellt arbete i laboratoriemiljöer så väl som bredare studier på ekosystemnivå som syftar till att bättre förstå biogeokemiska processer i de arktiska och boreala landskapen.

Jan Karlsson

Jan Karlsson är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Föreståndare vid Climate Impact Research Centre (CIRC).

Min forskning fokuserar på effekter av klimatförändringar på biogeokemiska och ekologiska processer i boreala och arktiska akvatiska ekosystem.

Insekter

Clas Ahlm

Clas Ahlm är professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Han studerar främst infektionssjukdomar, däribland virus som sprids av myggor i arktiskt klimat.

Sven Bergström

Sven Bergström är professor vid Institutionen för molekylärbiologi.

Han forskar bland annat på nordliga infektionssjukdomar och parasitsjukdomar, som bärs av myggor och fästingar.

Mehdi Cherif

Jag är ekolog med forskning på gränsen mellan ekosystem och samhällsekologi.

Jag strävar efter att bättre förstå sambandet mellan ekosystemets biologiska komponenter och deras fysikaliska och kemiska komponenter.

Keith Larson

Jag är en evolutions-ekolog och forskningskommunikatör, boende vid Abisko Forskningsstation, där jag är projekt-koordinator för Climate Impact Research Centre (CIRC).

Här överblickar jag forskningsinfrastrukturen och lärandemiljön och jag leder vår forskningskommunikation och studentpraktik-program.

Jag har spenderat min karriär arbetande som resande forskare runt världen, och erfarit effekterna av klimat- och miljöförändringar på ekosystemen från Arktis till tropikerna. Inspirationen för mitt arbete kommer från att verka i fält och få uppleva naturen på nära håll.

Natuschka Lee

Syftet med min forskning är att utforska mikrobisk mångfald i olika naturliga eller antropogeniska ekosystem, så som [...]

akvatiska (sjöar, vatten i vattenreningsverk) och markbaserade system (jordmån, seidment, vilket inkluderar olika organismer så som växter), ovan och under jord. Däri är syftet att utforska det okända, ny biodiversitet och deras roll i dessa ekosystem, eftersom att så här långt enbart en faktion (runt 1 %) av den totala mikrobiska biodiversiteten är känd och utforskad på vårt planet. Den mikrobiska biodiversiteten i ekosystem i kalla klimat är av betydande intresse sedan nya studier om permafrostekosystem i t.ex. Nordamerika eller i Sibirien har upptäckt en rad sedan tidigare okända mikroorganismer. Liknande studier har så här långt inte gjorts i norra Sverige (utifrån min nuvarande kunskap).

Johan Lidman

Jag är doktorand i miljövetenskap där jag fokuserar på hur tungmetaller transporteras och vilka effekter de har på ekosystem.

Traditionellt så utesluts den biologiska transporten av tungmetaller. I detta projekt uvärderar vi transporten av tungmetaller av insekter som har både ett akvatiskt och ett landlevande livsstadie. Dessutom fokuserar vi på de effekter som tungemtaler har på insektssamhället och insektsätande fåglar som riskerar att utsättas för tungmetallerna.  

Jag är även en del av företagarforskarskolan vi universitetet, vilket innebär att jag samarbetar med ett företag utanför akademin. I mitt fall så samarbetar jag med gruvbolaget Boliden AB som genom projektet hoppas kunna utveckla deras saneringsarbeten efter gruvor stängs.

Olivia Wesula Lwande

Jag ägnar mig just nu åt forskning om myggburna zoonoser i människor och djur i den arktiska regionen med målsättningen att avgöra [...]

mängden och spridningen av diverse myggsorter genom genetisk karaktärisering; avgöra förekomsten och den genetiska mångfalden av myggburna virus samt utveckla en modell för mygg vektor kompetens för myggburna virus.  

Ekosystem: Sjöar & Vattendrag

Agneta Andersson

Agneta Andersson är Professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Är bland annat involverad i forskningsprojekten: (1) Övergödning och miljögifter, (2) Effekt av ökat inflöde av organiskt material på marina pelagiala födovävar, (3) Nutrient richness as a selection factor for the occurrence of predation-resistant bacteria in aquatic environments och (4) Mikrobiella födovävens betydelse för överlevnad och förekomst av harpestbakterien, Franscisella tularensis, i akvatiska system.

Jenny Ask

Mitt forskningsintresse är I fälten akvatisk ekologi och biokemi. Jag fokuserar huvudsakligen på de lägre trofiska nivåerna av akvatiska matsystem, ex. alger och baktierer, men också [...]

på deras relativa distribution genom högre trofiska nivåer. Mer specifict studer jag hur biotiska och abiotiska faktorer påverkar metabolism (produktion och andning), biomassautveckling och arters sammansättning av alger och bakterier i olika akvatiska ekosystem. Inom denna kontext studerar jag också strukturell skillnad mellan bentiska och pelagiska habitat, och hur miljöfaktorer kontrollerar spridning av metaboliska processer mellan dessa habitater. I en större skala är jag också intresserade av hur akvatiska ekosystem påverkas av processer i den landbaserade miljön (så som tillförsel av markbaserad organisk material) och rollen som akvatisk miljö har på den globala kolcykeln.

Ann-Kristin Bergström

Särskilt fokus inom min forskning ligger i att studera betydelsen av organiskt material (humusämnen) och näringsämnen (kväve och fosfor) för sjöars produktivitet och födovävsstruktur.

Mina nuvarande forskningsprojekt handlar om hur globala klimatförändringar påverkar sjöars biogeokemi, och vilka eventuella konsekvenser biogeokemiska förändringar har på nordliga sjöars produktivitet och ekosystemtjänster. Vi utvärderar hur näringstillgång och N: P stökiometri i sjöar påverkas av förändringar i atmosfärisk kvävedeposition och klimat och vilka effekter detta får på näringsbegränsning av växtplankton och djurplankton, näringsregenerering och trofisk överföringseffektivitet, samt produktivitet i nordliga boreala och subarktiska sjöar.

Min forskning är kopplad till Arctic CIRC (Climate Impacts Research Centre).

Christian Bigler

Jag är en miljöforskare med paleolimnologi som huvudsakligt forskningsområde, där jag försöker förstå långsiktig [...]

dynamik mellan inlandsvatten, särskilt gällande förändringar kopplade till klimatförändringar, mänsklig påverkan (ex. övergödning och försurning), och interna ontogeniska processer. Analys av diatomer (mikroskopiska alger) i sjösediment har varit centrala teman i min forskning.

Pär Byström

Min forskning fokuserar på vilka faktorer som bestämmer tillgång, tillväxt och storleksstrukturen hos rovfiskar.

Jag är särskilt intresserad hur populationer av röding och öring men även av abborre och gädda påverkas av vilken miljö dom lever i och av interaktioner  inom och mellan dessa arter och dess födoresurser. Jag jobbar i tempererade och arktiska akvatiska ekosystem från kust till fjäll.  Min forskning inkluderar också samarbeten med samebyar och länsstyrelser för att förstå hur fiskpopulationer påverkas av klimatförändringar och fiske och för ett framtida bevarande och nyttjande av fiskpopulationer på ett hållbart sätt.

Mehdi Cherif

Jag är ekolog med forskning på gränsen mellan ekosystem och samhällsekologi.

Jag strävar efter att bättre förstå sambandet mellan ekosystemets biologiska komponenter och deras fysikaliska och kemiska komponenter.

Göran Englund

I ett projekt studerar jag den snabba artbildning som sker i många sikpopulationer.

Syftet är att förstå hur en artbildningsprocess påbörjas -vad är "gnistan" som får individer i en population att utvecklas åt olika håll? I ett delprojekt studeras sikpopulationerans historia de senaste 10 000 åren med hjälp av DNA som bevarats i sjösediment.

I ett annat projekt studerar jag hur sötvattensfiskars utbredning påverkas av klimat, spridningshinder och främande arter. I ett delprojekt utvecklas en kartbaserad webservice där användare kan göra experiment, tex öka temperaturen, riva en dam, eller introducerara en främmande art och undersöka hur detta påverkar olika arter.

Johan Fahlman

Johan Fahlman är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han ägnar sig åt forskning om fisk och medicinska föroreningar i vattendrag.

Cristian Gudasz

Mitt arbete fokuserar på att överbrygga skalor av ekosystemsfunktioner från sjöar till landskap, sjöars kol-cykel, klimatfeedback och

kvantifiering av markbundna-akvatiska kopplingar av organiska materia-flöden och pooler, särskilt genom att använda analyser av stabila isotoper. Nuvarande forskning fokuserar på kvantifiering av rollen som sjöar spelar, som källor och sänkor för kol och påverkan av direkta och indirekta klimatdrivna förändringar i svenska Arktis. Centralt i de nuvarande och framtida forskningssatsningarna är att överbrygga de ekologiska processerna över skalor, från sjöar till landskap och Earth System Models (ESM). Kritiskt för dessa åtaganden är att hitta skal-relationer och särskilt för sjö-morfometri för att karaktärisa sjöars undervattenslandskap, som kan användas i regionala och globala skalor. För att svara på de grundläggande frågorna om sjöars ekosystemsfunktioner på en landskapsnivå arbetar jag även på en luftburen forskningsplattform, the Airborne Limnological Observatory.

Stig-Olof Holm

Stig-Olof Holm är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Jag undervisar på kurser som berör ekologi och frågorna om hur ett hållbart samhälle ska utformas. Det gäller exempelvis hållbart skogsbruk, viltbiologi, fjällekologi, ekosystem, ekologi-distans, ekologi och biologisk mångfald, lantbruk och djurskydd.

Roland Jansson

Min forskning handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom variationen i artrikedom mellan geografiska områden och klader på olika rumsliga och tidsmässiga skalor.

. I makroekologisk forskning är mitt huvudfokus att förstå vilken betydelse klimatförändringar under jordens historia har haft för att forma mönster i biologisk mångfald, till exempel globala mönster i artrikedom och variation i antal arter mellan olika organismgrupper. Arktiska och boreala områden intar en särställning genom att ha formats av den största magnituden av klimatsvängningar. På ekosystemnivå arbetar jag främst med vattendragsekosystem i boreala och subarktiska områden: De flesta forskningsprojektet handlar om olika aspekter av hur ekosystem påverkade av mänsklig verksamhet som vattenkraft kan restaureras eller rehabiliteras för att bevara dess arter i ett förändrat klimat.

Micael Jonsson

Mitt namn är Micael Jonsson och jag jobbar som forskare och lärare vid institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Min forskning sker [...]

på land och i vatten och berör skogsekologi, betydelsen av biologisk mångfald, samt hållbart nyttjande av naturresurser.

Mer specifikt, inom skogsekologi forskar jag på hur förekomsten av specifika trädarter och beståndsålder påverkar skogars förmåga att leverera flertalet viktiga ekosystemtjänster och hur vi därför bör sköta skogen för att mer hållbart nyttja dess resurser. I rinnande vatten undersöker jag kol- och näringsdynamik och hur detta påverkas av organismers artsammansättning och andra miljöfaktorer. Miljön i rinnande vatten påverkas starkt av omkringliggande land som är under kraftig förändring som följd av, inom den arktiska regionen, framför allt skogsbruk och klimatförändringar. Därför forskar jag även på ekologiska kopplingar mellan vatten och land, där mänsklig aktivitet genom klimatförändring och markanvändning leder till förändrad tillförsel av organiskt material och föroreningar. Detta påverkar vattenlevande organismer och processer och leder till förändrade flöden från vatten till land, i form av kläckande akvatiska insekter, vilket i sin tur har stora konsekvenser för landlevande organismer som är beroende av dessa insekter som föda.

Jan Karlsson

Jan Karlsson är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Föreståndare vid Climate Impact Research Centre (CIRC).

Min forskning fokuserar på effekter av klimatförändringar på biogeokemiska och ekologiska processer i boreala och arktiska akvatiska ekosystem.

Jonatan Klaminder

Min pågående arktiska forskning har tre riktningar; 1) vad som händer med föroreningar i landbaserade och akvatiska ekosystem. [...]

I detta arbetar jag huvudsakligen med föroreningar som härrör från hushåll (ex. mediciner och dagligen använda hushållsprodukter) och tungmetaller med ursprung i sulfidgruvor 2) Effekten av föroreningar på akvatiska organismer och deras beteenden; och 3) Longitudinella förändringar i den arktiska miljön på grund av pågående klimatförändringar eller förändrade naturliga processer.

Danny Chun Pong Lau

Danny Chun Pong Lau är förste forskningsingenjör vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Min forskning fokuserar på födovävsekologi, biodiversitet och funktioner av akvatiska ekosystem. Jag är särskilt intresserad i deras responser för antropogeniska stressorer (t.ex. eutrofication, acidifering, förbruning, atmosfärisk kväveavlagring etc.) och klimatförändringar. Mina studier täcker en bred skala av ekosystem vilket inkluderar kustvatten, floder, dammar och sjöar, och jag applicerar ofta ekologisk spårning som feta syrobiomarkörer och stabila isotoper för att undersöka ekosystemprocesser och födovävsekologidynamik i den förändrande miljön.

Limnologi

Christian Bigler

Jag är en miljöforskare med paleolimnologi som huvudsakligt forskningsområde, där jag försöker förstå långsiktig [...]

dynamik mellan inlandsvatten, särskilt gällande förändringar kopplade till klimatförändringar, mänsklig påverkan (ex. övergödning och försurning), och interna ontogeniska processer. Analys av diatomer (mikroskopiska alger) i sjösediment har varit centrala teman i min forskning.

Richard Bindler

Vår forskning inom paleolimnologigruppen är fokuserad på analyser av klimat- och miljöförändringar och deras orsaker, med en tydlig fokus på mänsklig påverkan.

Våra studier av långsiktiga miljöförändringar baseras främst på analyser av naturliga miljöarkiv som sjösediment och torvmossar.

Många av dagens miljöproblem, som försurning eller eutrofiering av sjöar, ackumulering av tungmetaller i terrestra och akvatiska ekosystem samt klimatförändringar är inte spontana händelser orsakad bara av industrialisering i modern tid, utan snarare oftast är en följd av långsiktiga störningar. Tillståndet idag för terrestra och akvatiska ekosystem och miljön i allmänt kan inte förstås ordentligt utan kunskap om den historiska utvecklingen fram till idag. Paleoekologiska studier är viktiga för att vi ska förstå omfattningen och graden av miljö- och klimatförändringar i den moderna världen. För att bedöma effekterna av mänskliga aktiviteter på ekosystem och det globala klimatet är det nödvändigt att utveckla en förståelse för den naturliga variationen inom dessa system.

Göran Englund

I ett projekt studerar jag den snabba artbildning som sker i många sikpopulationer.

Syftet är att förstå hur en artbildningsprocess påbörjas -vad är "gnistan" som får individer i en population att utvecklas åt olika håll? I ett delprojekt studeras sikpopulationerans historia de senaste 10 000 åren med hjälp av DNA som bevarats i sjösediment.

I ett annat projekt studerar jag hur sötvattensfiskars utbredning påverkas av klimat, spridningshinder och främande arter. I ett delprojekt utvecklas en kartbaserad webservice där användare kan göra experiment, tex öka temperaturen, riva en dam, eller introducerara en främmande art och undersöka hur detta påverkar olika arter.

Johan Fahlman

Johan Fahlman är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han ägnar sig åt forskning om fisk och medicinska föroreningar i vattendrag.

Cristian Gudasz

Mitt arbete fokuserar på att överbrygga skalor av ekosystemsfunktioner från sjöar till landskap, sjöars kol-cykel, klimatfeedback och

kvantifiering av markbundna-akvatiska kopplingar av organiska materia-flöden och pooler, särskilt genom att använda analyser av stabila isotoper. Nuvarande forskning fokuserar på kvantifiering av rollen som sjöar spelar, som källor och sänkor för kol och påverkan av direkta och indirekta klimatdrivna förändringar i svenska Arktis. Centralt i de nuvarande och framtida forskningssatsningarna är att överbrygga de ekologiska processerna över skalor, från sjöar till landskap och Earth System Models (ESM). Kritiskt för dessa åtaganden är att hitta skal-relationer och särskilt för sjö-morfometri för att karaktärisa sjöars undervattenslandskap, som kan användas i regionala och globala skalor. För att svara på de grundläggande frågorna om sjöars ekosystemsfunktioner på en landskapsnivå arbetar jag även på en luftburen forskningsplattform, the Airborne Limnological Observatory.

Siv Huseby

Siv Huseby är Miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum (UMF).

Jag undersöker havsmiljön i Bottniska viken, bland annat som projektledare för det nationella miljöövervakningsprogrammet för fria vattenmassans hydrografi, kemi och biologi i Bottniska viken.  Bottniska viken är en spännande miljö med sitt bräckta och humusrika vatten, låga antal arter och istäckta områden vintertid. Våra resultat är viktiga för att förstå och följa miljösituationen i Bottniska viken men är även relevanta för andra områden som längre norr i Arktis då miljösituationen och prognoserna med ett ändrat klimat liknar. Jag undersöker trender över tid framförallt med hänsyn på växtplankton och växtplanktons artssammansättning och även bakteriers biomassa och produktion. I arbetet ingår även att undersöka korrelationer mellan olika miljövariabler och planktonets sammansättning och utveckling över tid för att bättre förstå Bottniska vikens miljö. Frågeställningen är ofta kopplat till övergödning och andra nationella och internationella miljömål för havet.

Jan Karlsson

Jan Karlsson är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Föreståndare vid Climate Impact Research Centre (CIRC).

Min forskning fokuserar på effekter av klimatförändringar på biogeokemiska och ekologiska processer i boreala och arktiska akvatiska ekosystem.

Sven Norman

Min forskning utgår ifrån klimatförändringens effekter på produktionen av fisk i fjällsjöar. 

Mitt arbete innefattar effekter av fiske samt framtida förvaltning av fjällfiskpopulationer.

Dominic Vachon

Min forskning fokuserar på kolflöden mellan inlandsvatten och deras omgivande komponenter som land, atmosfären och sedimenten.

Specifikt använder jag fältobservationer och modellering för att bättre förstå de temporära och rumsliga mönstren i kolflöden i nätverk av inlandsvatten. Jag är särskilt intresserad av bäckarnas och sjöarnas roll för omsättning av markbundet kol, vilket leder till utsläpp av växthusgaser och kollagring i landskap på höga latituder som Arktis.

Marin

Fredrik Almqvist

Fredrik Almqvist är engagerad I ett projekt där forskare från Umeå Universitet, Tromsö Universitet, Lisabons Universitet och det norska företaget Nofirma, har tagit gemensamt initiativ för att [...]

undersöka vilka bakterier, isolerade från det norska havet, som kan producera om de tillåts konsumera avfallet från fiske-industrin.

Utöver Fredriks expertis i organisk kemi så är en viktig del av detta projekt att karaktärisera den metaboliska profiler, och för detta uppdrag samarbetar han nära med Henrik Antti, professor vid Umeå Universitet.

Agneta Andersson

Agneta Andersson är Professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Är bland annat involverad i forskningsprojekten: (1) Övergödning och miljögifter, (2) Effekt av ökat inflöde av organiskt material på marina pelagiala födovävar, (3) Nutrient richness as a selection factor for the occurrence of predation-resistant bacteria in aquatic environments och (4) Mikrobiella födovävens betydelse för överlevnad och förekomst av harpestbakterien, Franscisella tularensis, i akvatiska system.

Jenny Ask

Mitt forskningsintresse är I fälten akvatisk ekologi och biokemi. Jag fokuserar huvudsakligen på de lägre trofiska nivåerna av akvatiska matsystem, ex. alger och baktierer, men också [...]

på deras relativa distribution genom högre trofiska nivåer. Mer specifict studer jag hur biotiska och abiotiska faktorer påverkar metabolism (produktion och andning), biomassautveckling och arters sammansättning av alger och bakterier i olika akvatiska ekosystem. Inom denna kontext studerar jag också strukturell skillnad mellan bentiska och pelagiska habitat, och hur miljöfaktorer kontrollerar spridning av metaboliska processer mellan dessa habitater. I en större skala är jag också intresserade av hur akvatiska ekosystem påverkas av processer i den landbaserade miljön (så som tillförsel av markbaserad organisk material) och rollen som akvatisk miljö har på den globala kolcykeln.

Terry Frank Bidleman

Terry Bidleman kom till Kemiska Institutionen vid Umeå Universitet under 2011, efter en karriär som senior forskare vid Environment and Climate Change Canada.

Han har varit både gästprofessor och senior professor vid Umeå Universitet och håller nu titeln professor emeritus. Bidlemans arktiska forskning rör studier av transportvägar och vad som händer med ihållande och giftiga kemikalier, särskilt överföring genom atmosfären och utbytet mellan luft och hav. Nu undersöker han dessa transportvägar för syntetiska kemikalier i norra Bottenhavet och de naturliga föreningar som produceras av alger och andra marina organismer. Han har publicerat över 250 artiklar om miljö och analytisk kemi i journaler och bokkapitel, och är en återkommande deltagare i bedömningsrapporter från the Arctic Monitoring and Assessment Program (AMAP).

Pär Byström

Min forskning fokuserar på vilka faktorer som bestämmer tillgång, tillväxt och storleksstrukturen hos rovfiskar.

Jag är särskilt intresserad hur populationer av röding och öring men även av abborre och gädda påverkas av vilken miljö dom lever i och av interaktioner  inom och mellan dessa arter och dess födoresurser. Jag jobbar i tempererade och arktiska akvatiska ekosystem från kust till fjäll.  Min forskning inkluderar också samarbeten med samebyar och länsstyrelser för att förstå hur fiskpopulationer påverkas av klimatförändringar och fiske och för ett framtida bevarande och nyttjande av fiskpopulationer på ett hållbart sätt.

Karl Forsell

Min forskning är om arbetsmiljö för anställda inom sjöfarten. 

Genom de senaste åren har det varit en ökning av sjöfartstrafik genom Nordostpassagen mellan Europa och Asien, som möjliggjorts av den minskade graden av is i Arktis. Arbetsmiljön för sjömännen som är verksamma i området är dock fortfarande ett på många sätt outforskat ämne.

Siv Huseby

Siv Huseby är Miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum (UMF).

Jag undersöker havsmiljön i Bottniska viken, bland annat som projektledare för det nationella miljöövervakningsprogrammet för fria vattenmassans hydrografi, kemi och biologi i Bottniska viken.  Bottniska viken är en spännande miljö med sitt bräckta och humusrika vatten, låga antal arter och istäckta områden vintertid. Våra resultat är viktiga för att förstå och följa miljösituationen i Bottniska viken men är även relevanta för andra områden som längre norr i Arktis då miljösituationen och prognoserna med ett ändrat klimat liknar. Jag undersöker trender över tid framförallt med hänsyn på växtplankton och växtplanktons artssammansättning och även bakteriers biomassa och produktion. I arbetet ingår även att undersöka korrelationer mellan olika miljövariabler och planktonets sammansättning och utveckling över tid för att bättre förstå Bottniska vikens miljö. Frågeställningen är ofta kopplat till övergödning och andra nationella och internationella miljömål för havet.

Danny Chun Pong Lau

Danny Chun Pong Lau är förste forskningsingenjör vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Min forskning fokuserar på födovävsekologi, biodiversitet och funktioner av akvatiska ekosystem. Jag är särskilt intresserad i deras responser för antropogeniska stressorer (t.ex. eutrofication, acidifering, förbruning, atmosfärisk kväveavlagring etc.) och klimatförändringar. Mina studier täcker en bred skala av ekosystem vilket inkluderar kustvatten, floder, dammar och sjöar, och jag applicerar ofta ekologisk spårning som feta syrobiomarkörer och stabila isotoper för att undersöka ekosystemprocesser och födovävsekologidynamik i den förändrande miljön.

Olle Nygren

Olle Nygren är docent och har arbetat vid Kemiska Institutionen i ca 10 år. Före det arbetade han i närmare 30 år som forskare vid Arbetslivsinstitutet och dess föregångare.

Idag är han miljösamordnare vid Medicinska fakultetens kansli. Nygrens arktiska forskning rörde tidigare utveckling av enkla och robusta metoder att mäta kemisk exponering i bl a kallt klimat. Idag rör sig forskning med arktiskt perspektiv främst om utbyte av persistenta och giftiga kemikalier mellan hav och luft i främst Bottniska viken. Det handlar bland annat om naturliga bromerade föreningar, som bildas av alger och andra marina organismer, men även antropogena liknande bromerade föreningar. Han samarbetar här med professor Terry Bidleman.

David Seekell

David Seekell är en miljöforskare som fokuserar på planetens inlandsvatten.

Hans forskning sammankopplas genom frågor om strukturen och funktionen av akvatiska ekosystem och orsaker samt konsekvenser av förändringar i dessa system. Han jobbar i tempererade, arktisk och alpina landskap i norra Sverige.

Johan Wikner

Min forsknings inriktar sig på att förstå orsakerna till syrebrist i havet och hur det ska åtgärdas.

Bakterier står för nära hälften av syrekonsumtionen i havet och deras ekologi är därför viktig för syresituationen. Organiskt kol från både alger och tillrinnande vattendrag utgör bränslet för bakterierna syrekonsumtion. Därför ingår de som påverkansfaktorer i studierna. Vi har också visat att bakteriernas underhållsandning är en betydande del av syrekonsumtionen. Den driver processer i cellen som ser till att upprätthålla saltbalansen, reparera makromolekyler och gör att cellen kan röra sig bland annat. Underhållandningens andel av bakteriernas syrekonsumtion ökar vid lägre tillväxthastigheter. Det förekommer främst vid låga temperaturer och låga halter av organiskt kol och näringsämnen. Sådana förhållanden förekommer i Arktiska och sub-Arktiska områden, framförallt djupare ner i vattenmassan.

Växter

Mehdi Cherif

Jag är ekolog med forskning på gränsen mellan ekosystem och samhällsekologi.

Jag strävar efter att bättre förstå sambandet mellan ekosystemets biologiska komponenter och deras fysikaliska och kemiska komponenter.

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Maria Eriksson

Min forskning fokuserar på experimentell karaktärisering av växters cirkadiska klocka och hur den reglerar tillväxt och utveckling. 

För att göra detta använder jag både årligt förekommande och fleråriga arter, så som backtrav och asp. Mitt arbete has identifierat proteiner som formar delar av klockmekanismen och etablerar en funktionell roll i den cirkadiska klockan i säsongsreglering av tillväxt och anpassning till kyla, för asp, som är en viktig del av deras överlevnadsstrategi och tillväxtmöjligheter på höga höjder. Denna forskning är därför av stor betydelse för växters produktion, anpassning till kyla och i en större kontext för växters anpassning till en förändrad miljö och klimat.

Per-Anders Esseen

Per-Anders är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

"Min forskning siktar på att förstå skogars dynamik, skogsbruk och klimatförändringarnas effekter på lavar i tempererade skogars gren- och lövverk."

Leif Kullman

Leif Kullman är anknuten som professor emeritus till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han har forskat bland annat på paleoklimathistoria, arktiska växter och skogar.

Natuschka Lee

Syftet med min forskning är att utforska mikrobisk mångfald i olika naturliga eller antropogeniska ekosystem, så som [...]

akvatiska (sjöar, vatten i vattenreningsverk) och markbaserade system (jordmån, seidment, vilket inkluderar olika organismer så som växter), ovan och under jord. Däri är syftet att utforska det okända, ny biodiversitet och deras roll i dessa ekosystem, eftersom att så här långt enbart en faktion (runt 1 %) av den totala mikrobiska biodiversiteten är känd och utforskad på vårt planet. Den mikrobiska biodiversiteten i ekosystem i kalla klimat är av betydande intresse sedan nya studier om permafrostekosystem i t.ex. Nordamerika eller i Sibirien har upptäckt en rad sedan tidigare okända mikroorganismer. Liknande studier har så här långt inte gjorts i norra Sverige (utifrån min nuvarande kunskap).

Elin Lindén

Min forskning fokuserar på hur samspelet mellan växter och växtätare påverkar storskaliga vegetationsmönster och ekosystemsprocesser i arktiska och alpina ekosystem.

 

I mitt doktorandprojekt tittar jag på hur betning över en lång tid formar tundravegetation och hur betning kan påverka framtida vegetationsmönster i nordliga ekosystem där växtligheten i dagsläget förändras snabbt på grund av pågående klimatförändringar. Jag är också intresserad av hur växters förmåga att försvara sig mot eller återhämta sig från betning skulle kunna påverka vegetationsmönster i dessa ekosystem.

Jag undersöker effekten av långtidsbete på artsammansättning, biomassaproduktion och näringsomsättning genom att återinventera äldre renhägn, som utestänger ren från vegetationen, i fyra nordliga ekosystem i Svalbard, Alaska, Kanada och på Grönland. I en separat studie undersöker jag hur variationen i kemiskt antibetningsförsvar ser ut i dvärgbjörk i olika delar av Arktis. Detta gör jag för att se om detta påverkar effekten av betning på vegetationen på stor skala.

Johan Olofsson

Johan Olofsson är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han forskar på klimatförändringar i Arktis med fokus på växter och djur.

Judith Sarneel

De senaste åren har jag arbetat som spatial ekolog med ett specifikt intresse för strandområdesekologi och interaktioner mellan växter och jordmån.

Nordiska strandområden bidrar med avgörande service till vattnen som ligger i anslutning till dem, och det är viktigt att förstå dessa processer som upprätthåller och strukturerar dem. Särskilt i nordiska system, så utgörs störningar genom vatten och is en stor påverkan på vegetationens utveckling. Spridning, rekrytering och klon-expansion är betydelsefulla knytpunkter i min forskning, och jag studerar dessa processer i nordiska älvar och bäckar. Nordiska vattendrag har en delar historia av strukturell modifiering för att underlätta timmerflottning och jag är särskilt intresserad i att etablera återställningsprocesser av dessa vattendrag.

Föroreningar

Terry Frank Bidleman

Terry Bidleman kom till Kemiska Institutionen vid Umeå Universitet under 2011, efter en karriär som senior forskare vid Environment and Climate Change Canada.

Han har varit både gästprofessor och senior professor vid Umeå Universitet och håller nu titeln professor emeritus. Bidlemans arktiska forskning rör studier av transportvägar och vad som händer med ihållande och giftiga kemikalier, särskilt överföring genom atmosfären och utbytet mellan luft och hav. Nu undersöker han dessa transportvägar för syntetiska kemikalier i norra Bottenhavet och de naturliga föreningar som produceras av alger och andra marina organismer. Han har publicerat över 250 artiklar om miljö och analytisk kemi i journaler och bokkapitel, och är en återkommande deltagare i bedömningsrapporter från the Arctic Monitoring and Assessment Program (AMAP).

Christoffer Boman

Christoffer Boman är Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. 

Han forskar bland annat om avfall och utsläpp.

Kåre Eriksson

Kåre Eriksson är anknuten som universitetslektor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Jag forskar om biomarkörer för vibratonsinducerade vita fingrar och bedömer exponering för det luftvägsirriterande ämnet trikloramin i badhusmiljö.

Johan Fahlman

Johan Fahlman är doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Han ägnar sig åt forskning om fisk och medicinska föroreningar i vattendrag.

Bertil Forsberg

Bertil Forsberg är professor i miljömedicin och avdelningschef för Hållbar hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. 

Hans forskning rör främst effekter av miljö- och klimatfaktorer på människors hälsa, men också luftvägshälsa i norra Sverige. Han leder gruppen från Umeå universitet som tillsammans med SMHI är svenska partners i projektet Arctic Community Resilience to Boreal Environmental change: Assessing Risks for fire and disease, vilket startar 2020 efter att ha beviljats inom ramen för en internationell utlysning (Belmont Forum) och forskningsrådet Forte står för den svenska finansieringen. En utgångspunkt är att temperaturen i Arktis ökar snabbare än det globala medelvärdet, varför samhällen på höga latituder behöver strategier för att hantera konsekvenserna av ökad temperatur och värmextremer. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer projektet att fokusera på kopplingar mellan dessa snabba förändringar och risker för människors hälsa på höga breddgrader: förändring av skogsbrandaktivitet och luftkvalitet, samt förekomsten av lokala och endemiska sjukdomar vars värdar och vektorer påverkas.

Hanne Krage Carlsen

Hanna Krage Carlsen är anknuten som postdoktor till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.

Hon forskar på luftföroreningar från trafik och dess påverkan på hälsan.

Johan Lidman

Jag är doktorand i miljövetenskap där jag fokuserar på hur tungmetaller transporteras och vilka effekter de har på ekosystem.

Traditionellt så utesluts den biologiska transporten av tungmetaller. I detta projekt uvärderar vi transporten av tungmetaller av insekter som har både ett akvatiskt och ett landlevande livsstadie. Dessutom fokuserar vi på de effekter som tungemtaler har på insektssamhället och insektsätande fåglar som riskerar att utsättas för tungmetallerna.  

Jag är även en del av företagarforskarskolan vi universitetet, vilket innebär att jag samarbetar med ett företag utanför akademin. I mitt fall så samarbetar jag med gruvbolaget Boliden AB som genom projektet hoppas kunna utveckla deras saneringsarbeten efter gruvor stängs.

Staffan Lundstedt

Staffan Lundstedt är anknuten till Institutionen för medicinsk biovetenskap.

Han har tidigare ägnat sig åt forskning om marksanering i kallt klimat.

Gunnar Nordberg

Gunnar Nordberg forskar vid enheten för Yrkes- och miljömedicin sedan 1979 om metallers toxikologi och epidemiologi samt inomhus luftföroreningar (trikloramin).

Jag ett intresse för energi och hälsa dvs. risker för negativa hälsokonsekvenser av olika energisystem. En Arktisk dimension i min forskning har varit att utreda risker för människors hälsa i samband med utsläpp från industri i norra Sverige – bl. a Rönnskärsverken.

Olle Nygren

Olle Nygren är docent och har arbetat vid Kemiska Institutionen i ca 10 år. Före det arbetade han i närmare 30 år som forskare vid Arbetslivsinstitutet och dess föregångare.

Idag är han miljösamordnare vid Medicinska fakultetens kansli. Nygrens arktiska forskning rörde tidigare utveckling av enkla och robusta metoder att mäta kemisk exponering i bl a kallt klimat. Idag rör sig forskning med arktiskt perspektiv främst om utbyte av persistenta och giftiga kemikalier mellan hav och luft i främst Bottniska viken. Det handlar bland annat om naturliga bromerade föreningar, som bildas av alger och andra marina organismer, men även antropogena liknande bromerade föreningar. Han samarbetar här med professor Terry Bidleman.

Anna Oudin

Anna Oudin är epidemiolog och statistiker. 

Hon forskar om hur dålig luft och andra miljöfaktorer kan påverka hjärnan, t.ex. risken att få demens eller drabbas av psykisk ohälsa. Luftföroreningars sammansättning och halter skiljer sig åt mellan olika områden, det är därför viktigt att forskning bedrivs även i arktiska områden.

Erik Steinvall

Erik Steinvall är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han är en del av TEC-Lab (Thermochemical Energy Conversion Laboratory) som rör forskning kring termokemisk energiomvandling av framför allt biomassa, men även av andra fasta och flytande bränslen. 

Mats Tysklind

Min forskning är fokuserad på miljöbeteendet av arv och nya framväxande bestående organiska föroreningar (persistent organic pollutants, POPs).

Särskilt intresse är studiet av jordmån och vattensystem och att utforska möjligheterna att sammankoppla inneboende fysiokemiska egenskaper för att transportering, transformation och biologiska upptagningsprocesser. Utöver det, forskning på fundamentala processer av relevans för utveckling av nya miljöteknologier för förorenad jord och vatten. Exempel på studerade klasser av föroreningar är: dioxiner, mediciner och biocider.

Maria Wennberg

Maria Wennberg är dietist och doktor inom miljömedicin. Hon arbetar vid Hållbar Hälsa/Näringsforskning, Folkhälsa och Klinisk Medicin, Umeå Universitet samt inom Primärvården i Region Västerbotten.

Jag forskar om betydelse av kostvanor och/eller miljöföroreningar för vår hälsa, främst för hjärtkärlsjukdomar och diabetes. De stora materialen inom norra Sveriges hälsoundersökningar, där data samlats in sedan mitten av 80-talet, ligger som grund till mycket av den forskning jag är involverad i. Dessa material bidrar med information om förhållanden i norra Sverige till arktiska samarbeten, t.ex. Arctic Monitoring and Assessment Program (AMAP) där jag deltar som expert för Sverige i Human Health Assessment Group (HHAG). HHAG fokuserar på situationen för de arktiska befolkningarna angående exponering för olika miljöföroreningar, och den exponeringen sker främst via mat.

Renskötsel

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Kajsa Kuoljok

I min forskning studerar jag användandet av GPS halsband på renar.

Naturens rytmer ger trygghet i renskötseln, men de förändringarna i väder och klimat som vi upplever i dag gör att renskötseln måste anpassa sig till nya förhållanden. Ett sätt är att inkorporera digital teknik. I det dagliga praktiska arbetet inom renskötseln kompletteras den traditionella samiska kunskapen med digitalt överförd information om renens rörelser. 

Jordmån

Richard Bindler

Vår forskning inom paleolimnologigruppen är fokuserad på analyser av klimat- och miljöförändringar och deras orsaker, med en tydlig fokus på mänsklig påverkan.

Våra studier av långsiktiga miljöförändringar baseras främst på analyser av naturliga miljöarkiv som sjösediment och torvmossar.

Många av dagens miljöproblem, som försurning eller eutrofiering av sjöar, ackumulering av tungmetaller i terrestra och akvatiska ekosystem samt klimatförändringar är inte spontana händelser orsakad bara av industrialisering i modern tid, utan snarare oftast är en följd av långsiktiga störningar. Tillståndet idag för terrestra och akvatiska ekosystem och miljön i allmänt kan inte förstås ordentligt utan kunskap om den historiska utvecklingen fram till idag. Paleoekologiska studier är viktiga för att vi ska förstå omfattningen och graden av miljö- och klimatförändringar i den moderna världen. För att bedöma effekterna av mänskliga aktiviteter på ekosystem och det globala klimatet är det nödvändigt att utveckla en förståelse för den naturliga variationen inom dessa system.

Ellen Dorrepaal

Min forskning fokuserar på hur växter interagerar med sin omgivande abiotiska och biotiska miljö och hur detta påverkar kolförändringar från atmosfär till land och vice versa.

Växter är de primära producenterna av organiska kolmolekyler i arktis, och dessa molekyler kan finnas kvar i ekosystem i århundranden till millenium, på grund av låg aktivitet av nedbrytning av organismer i det hårda klimatet. Som en konsekvens har växtaktivitet märkbart reducerat mängden koldioxid i atmosfären, och skapat ”klimatnedkylning”. Samtidigt pågår klimatuppvärmning starkast i de nordliga höga latituderna, vilket betyder att både växters produktivitet och mikroba nedbrytningsprocesser i arktis kan accelerera. Om detta kommer skapa nettoutsläpp av koldioxid från ekosystem till atmosfären eller vice versa är ett hårt debatterat ämne i min forskningsgrupp som fokuserar på att förstå svaren från de underliggande kontrollmekanismerna.

Reiner Giesler

Min forskning är fokuserad på biogeokemiska processes i terrestra och akvatiska ekosystem med inriktning på klimateffekter i framför allt arktiska och boreala miljöer. 

Vi integrerar spatial och temporal variation i vattendrag och biogeokemiska processer i mark längs naturliga klimatgradienter för att generera kunskap som kan hjälpa oss att bättre förstå hur olika ekosystem kommer att svara på klimatförändringar. Ett viktigt forskningsfråga under de senaste åren har varit inriktat på arktiska bäckar med syfte att förstå och kvantifiera olika processer involverade i kolcykeln och koldioxidavgivningen från vattendragen. Ett speciellt intresse är betydelsen av vittring som en källa för löst oorganisk kol i bäckarna. En del av min forskning fokuserar på fosfors (P) kretslopp i boreala och arktiska landskapsgradienter med fokus på organiska fosforföreningars betydelse. Jag är speciellt intresserad av hur fosfortillgängligheten kommer att påverkas av klimatförändringar i arktiska landskap. Tidigare och nuvarande forskning involverar såväl experimentellt arbete i laboratoriemiljöer så väl som bredare studier på ekosystemnivå som syftar till att bättre förstå biogeokemiska processer i de arktiska och boreala landskapen.

Philip Jerand

Min forskning fokuserar på förhistoriska och historiska samiska boplatser i norra Norge och Sverige, belägna på olika altituder och i diverse miljöer.

Från den skogbeklädda Pasviksdalen i norska Finnmark till fjällområdet i Tärna i Västerbotten. Jag använder ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt där jag kombinerar kemiska, fysikaliska och spektrala analyser av jord och sediment, såsom fosfatanalys, magnetisk susceptibilitet, NIR och Raman spektroskopi, med etnografiska källor och arkeologiskt material. Jag är framför allt intresserad av markanvändning, rumslig organisering, metodutveckling, jordmånsbildning och modellering.

Natuschka Lee

Syftet med min forskning är att utforska mikrobisk mångfald i olika naturliga eller antropogeniska ekosystem, så som [...]

akvatiska (sjöar, vatten i vattenreningsverk) och markbaserade system (jordmån, seidment, vilket inkluderar olika organismer så som växter), ovan och under jord. Däri är syftet att utforska det okända, ny biodiversitet och deras roll i dessa ekosystem, eftersom att så här långt enbart en faktion (runt 1 %) av den totala mikrobiska biodiversiteten är känd och utforskad på vårt planet. Den mikrobiska biodiversiteten i ekosystem i kalla klimat är av betydande intresse sedan nya studier om permafrostekosystem i t.ex. Nordamerika eller i Sibirien har upptäckt en rad sedan tidigare okända mikroorganismer. Liknande studier har så här långt inte gjorts i norra Sverige (utifrån min nuvarande kunskap).

Staffan Lundstedt

Staffan Lundstedt är anknuten till Institutionen för medicinsk biovetenskap.

Han har tidigare ägnat sig åt forskning om marksanering i kallt klimat.

Mats Tysklind

Min forskning är fokuserad på miljöbeteendet av arv och nya framväxande bestående organiska föroreningar (persistent organic pollutants, POPs).

Särskilt intresse är studiet av jordmån och vattensystem och att utforska möjligheterna att sammankoppla inneboende fysiokemiska egenskaper för att transportering, transformation och biologiska upptagningsprocesser. Utöver det, forskning på fundamentala processer av relevans för utveckling av nya miljöteknologier för förorenad jord och vatten. Exempel på studerade klasser av föroreningar är: dioxiner, mediciner och biocider.

Viltförvaltning

Camilla Sandström

Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hennes forskningsområden inkluderar viltförvaltning, miljöförvaltning, resurskonflikter ur samiskt perspektiv och skogsbrukpolitik.

Rymden

Urban Brändström

Urban Brändström är anknuten som forskare till Institutionen för fysik.

Han är verksam vid Institutet för rymdfysik (IRF), Kiruna, där han bland annat ägnar sig åt raketforskning.

Maria Hamrin

Maria Hamrin är docent i rymdfysik och arbetar vid Institutionen för Fysik.

Hon studerar bl.a. processer för omvandling av energi mellan rymdplasmat och de elektromagnetiska fälten i magnetosfärens svans och vid magnetosfärens bogschock, samt hur energin därefter kan överföras ner till jordens polarområden och bl.a. orsaka norrsken.

Carol Norberg

Carol Norberg är docent i rymdfysik. Hon arbetar vid Institutionen för fysik och Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Hon är intresserad av strålning i rymden och hur den påverkar liv på jorden samt rymdresenärer. Carol är ansvarig för kursen Arktisk vetenskap, en populär kurs vid grundnivå som inkluderar norrskensfysik, fysik av iskristaller och laviner samt en presentation av hur klimatförändringar påverkar Arktisk.