Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Naturresurser & Energi

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om naturresurser och energi i Arktisområdet.

Resurskonflikter

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Camilla Sandström

Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hennes forskningsområden inkluderar viltförvaltning, miljöförvaltning, resurskonflikter ur samiskt perspektiv och skogsbrukpolitik.

Kristina Sehlin Macneil

Kristina Sehlin MacNeil är sedan 25 juli 2017 anställd som postdoktor vid Vaartoe – Centrum för Samisk forskning. 

Hennes postdok-projekt bygger vidare på hennes avhandling där hon undersökte konflikter och maktrelationer mellan urfolk och utvinningsindustrier och introducerade begreppet extractive violence för att beskriva hur extraktivism kan påverka urfolkssamhällen. Forskningen berör främst asymmetriska konflikter och maktrelationer som uppstår mellan dessa parter och undersöker hur kulturellt, strukturellt och extraktivt våld påverkar urfolkssamhällen. Kristina har främst jobbat med urfolk i Sverige och Australien samt på senare tid i Kanada. 

Utöver detta undervisar Kristina i mån av tid och är även biträdande föreståndare för Humanistiska fakultetens forskarskola (FADC).

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.

Åsa Össbo

Åsa Össbo är forskare vid Várdduo – centrum för samisk forskning. För närvarande arbetar Åsa med ett forskningsprojekt som till viss del bygger vidare på avhandlingsarbetet [...]

om svensk vattenkraftutbyggnad i Sápmi. Projektet heter Skada skedd och undersöker urfolks erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion, finansierat av Energimyndigheten 2019-2022.

Åsa disputerade 2014 i historia och har sedan dess undervisat i samiska studier ett år, arbetat som forskningssamordnare och därefter som postdoktor vid Várdduo. Utöver forskning är Åsa sammankallande i Skogssamiska forskningsplattformen, en grupp forskare och aktörer som arbetar för att lyfta fram skogssamiska forskningsfrågor. Plattformen arbetar med en antologi till minne av Karin Stenberg och hennes skrift ”Dat läh mijen situd – Det är vår vilja. En vädjan till den svenska nationen från samefolket” med planerad publicering under 2020, på textens 100-årsdag.

Forskningsintressena rör urfolks samtida och historiska markanvändning samt konflikter kring och konsekvenser av naturresursexploatering i urfolks områden. Inom ramen för markanvändning och naturresursutvinning och vad Åsa i sin avhandling har kallat industriell kolonialism, är statens och utvinningsbolags sociala ansvar, vägar mot dekolonisering och historisk rättvisa också teman som intresserar.

Bränsle

Venkata Krishna Kumar Upadhyayula

Krishna Kumar är forskarassistent vid Kemiska institutionen.

Krishna är en del av SRI-plattformen (Sustainable Resources and Innovation Platform) som jobbar med system-analystänkande i frågor om hållbarhet och markanvändning.

Erik Steinvall

Erik Steinvall är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han är en del av TEC-Lab (Thermochemical Energy Conversion Laboratory) som rör forskning kring termokemisk energiomvandling av framför allt biomassa, men även av andra fasta och flytande bränslen. 

Skogsbruk

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig är docent i statsvetenskap och forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på olika typer av samarbeten och samverkan mellan olika näringar och aktörer i syfte att nå hållbara lösningar. Förutsättningar för detta utgår ifrån verktyg som exempelvis planering och deltagande. Hennes forskning sker främst inom den skogliga sektorn, med pågående studier rörande nyckelbiotoper och mångbruk. Andra teman för hennes forskning är skogens sociala värden, vindkraft, kommunal planering, landsbygdsutveckling, innovationer inom jordbrukssektorn, jämställdhet inom viltförvaltningen och följeforskning/utvärderingar inom flera av dessa olika områden. Therese har i många av sina projekt arbetat både tvär- och transdisciplinärt med forskare från andra ämnesområden och inte minst i nära samarbete med praktiker och intressenter.

Louise Eriksson

Louise arbetar som forskare i miljöpsykologi och fokuserar på människors attityder och beteenden med implikationer för miljön och förvaltningen av naturresurser.

Interaktionen mellan såväl fysiska som sociala karakteristika i den kontext människor lever i är avgörande för att förstå olika gruppers attityder och beteenden. I en stor del av Louises empiriska arbete interagerar nordiska förhållanden med mänskliga dimensioner och hennes forskning fokuserar därmed på individnivån i den arktiska forskningen.

Per-Anders Esseen

Per-Anders är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

"Min forskning siktar på att förstå skogars dynamik, skogsbruk och klimatförändringarnas effekter på lavar i tempererade skogars gren- och lövverk."

Stig-Olof Holm

Stig-Olof Holm är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Jag undervisar på kurser som berör ekologi och frågorna om hur ett hållbart samhälle ska utformas. Det gäller exempelvis hållbart skogsbruk, viltbiologi, fjällekologi, ekosystem, ekologi-distans, ekologi och biologisk mångfald, lantbruk och djurskydd.

Carina Keskitalo

E. Carina H. Keskitalo är professor i statsvetenskap vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Keskitalo har i nästan tjugo år studerat arktiskt eller nordligt samarbete, bland annat i en avhandling som analyserade konstruktionen av Arktis som en internationell åttastatlig region och i studier av svensk och europeisk Arktispolitik. Hon var vetenskaplig ledare för Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram Mistra Arctic Sustainable Development samt för PLURAL -programmet om skogsägarskap i förändring. Keskitalo har sedan år 2003 också arbetat brett med forskning runt klimatanpassning, och studerat politiska nivåer från lokal politik till nationell nivå, klimatanpassning i olika länder, och anpassningsarbete inom olika sektorer. 

Mats-Olov Olsson

Mats-Olov Olsson är anknuten till Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum).

Han har bland annat skrivit den historiska sammanställningen Encyklopedin över Barentsregionen, tillsammans med Fredrik Backman och Björn Norlin.

Örjan Pettersson

Örjan Pettersson är Universitetslektor vid Institutionen för geografi.

Han forskar bland annat om turism, landsbygdsfrågor, skogsbruk och markanvändning.

Janina Priebe

Jag är en postdoktor inom det interdisciplinära projektet [...]

Ta ner himlen på jorden: hur vi kan använda skogar för att öppna upp för konstruktiva klimatförändringsvägar i en lokal kontext”, finansierat av Formas. 

Min forskning i detta projekt hanterar interdisciplinära forskningsmetoder, historiska perspektiv på samhällsförändringar riktat mot hållbarhet och lokala klimatförändringsvägar.

Elsa Reimerson

Jag är lärare och forskare i statsvetenskap med särskild inriktning mot miljöpolitik, naturskydd och urfolksfrågor i de samiska och nordiska delarna av Arktis.

Min doktorsavhandling utforskade urfolks handlingsutrymme i styrningen och förvaltningen av skyddade områden på deras marker, med särskilt fokus på Sápmi på svensk och norsk sida. 2018-2021 arbetar jag huvudsakligen i projektet Ta ner himlen till jorden: hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt användbar i lokala sammanhang, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som ska bidra till att göra klimatfrågan relevant för människor i deras vardag och klimatutmaningar möjliga att hantera på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.

Camilla Sandström

Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hennes forskningsområden inkluderar viltförvaltning, miljöförvaltning, resurskonflikter ur samiskt perspektiv och skogsbrukpolitik.

Anna Sténs

Anna Sténs är forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, vid enheten för historia. 

Hon ägnar sig åt studiet av rättigheter relaterat till skogsbruk.

Jakt

Katarina Hansson-Forman

Katarina Hansson-Forman är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen. Hon säger följande om sin forskning:

Syftet med min avhandling är att analysera partnerskap som en form för styrning av det konfliktfyllda ämnet klövvilt i Sverige. Mer specifikt koncentrerar sig avhandlingen på förutsättningarna att styra genom partnerskap, med ett specifikt fokus på dess kapacitet att möta nuvarande och kommande utmaningar så väl som vilken roll makt spelar i processen. Därav bidrar avhandlingen till den teoretiska litteraturen om partnerskap samtidigt som den adresserar empiriska problem och utmaningar med klövviltsförvaltning- och styrning i Sverige. Den arktiska dimensionen i min forskning kommer delvis från den geografiska positionen av mitt fall, där Västerbotten (definierat som en del av den arktiska regionen) är ett nyckelfall. Vidare, frågor om till exempel urbana/rurala dimensioner, ekonomiska förutsättningar och ekologi av älg är alla viktiga perspektiv att inkorporera, som alla är typiska för arktisk forskning.

Vattenkraft

Christer Nilsson

Christer Nilsson är professor emeritus vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och senior rådgivare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

Min forskning behandlar organismspridning och dess betydelse för den biologiska mångfalden, ekologiska effekter av vattendragsreglering och klimatförändringar samt restaureringsekologi. Studierna fokuseras på boreala och arktiska system.

Åsa Össbo

Åsa Össbo är forskare vid Várdduo – centrum för samisk forskning. För närvarande arbetar Åsa med ett forskningsprojekt som till viss del bygger vidare på avhandlingsarbetet [...]

om svensk vattenkraftutbyggnad i Sápmi. Projektet heter Skada skedd och undersöker urfolks erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion, finansierat av Energimyndigheten 2019-2022.

Åsa disputerade 2014 i historia och har sedan dess undervisat i samiska studier ett år, arbetat som forskningssamordnare och därefter som postdoktor vid Várdduo. Utöver forskning är Åsa sammankallande i Skogssamiska forskningsplattformen, en grupp forskare och aktörer som arbetar för att lyfta fram skogssamiska forskningsfrågor. Plattformen arbetar med en antologi till minne av Karin Stenberg och hennes skrift ”Dat läh mijen situd – Det är vår vilja. En vädjan till den svenska nationen från samefolket” med planerad publicering under 2020, på textens 100-årsdag.

Forskningsintressena rör urfolks samtida och historiska markanvändning samt konflikter kring och konsekvenser av naturresursexploatering i urfolks områden. Inom ramen för markanvändning och naturresursutvinning och vad Åsa i sin avhandling har kallat industriell kolonialism, är statens och utvinningsbolags sociala ansvar, vägar mot dekolonisering och historisk rättvisa också teman som intresserar.

Gruvdrift

Sofia Karlsson

Inom mitt doktorandprojekt studerar vi den svenska katastrofmedicinska beredskapen för stora skadehändelser i underjordsgruvor.

I Sverige är de nio svenska underjordsgruvorna lokaliserade i de norra och mellersta delarna av landet. Gruvornas subarktiska geografiska läge innebär en begränsad mängd tillgängliga blåljusresurser samt en förhållandevis lång framkörningstid i ett kallt klimat.

Alla tre organisationer (gruva, räddningstjänst samt ambulans) spelar en betydande roll vid räddningsinsatsens genomförande. En insats under jord innebär långa inträngningsvägar för räddningspersonal samt ett svåröverblickat skadeområde i en kall, mörk och fuktig miljö. Gruvpersonalen har kunskap om den svårtillgängliga miljön samt tillgång till resurser som behövs vid insatsen. Räddningstjänstpersonalen kan tillsammans med gruvans personal genomföra räddningsinsatser under jord och ambulanspersonalen ansvarar för eventuella skadade. Samverkan är därmed ett ledord inom doktorandprojektet. 

Kristina Sehlin Macneil

Kristina Sehlin MacNeil är sedan 25 juli 2017 anställd som postdoktor vid Vaartoe – Centrum för Samisk forskning. 

Hennes postdok-projekt bygger vidare på hennes avhandling där hon undersökte konflikter och maktrelationer mellan urfolk och utvinningsindustrier och introducerade begreppet extractive violence för att beskriva hur extraktivism kan påverka urfolkssamhällen. Forskningen berör främst asymmetriska konflikter och maktrelationer som uppstår mellan dessa parter och undersöker hur kulturellt, strukturellt och extraktivt våld påverkar urfolkssamhällen. Kristina har främst jobbat med urfolk i Sverige och Australien samt på senare tid i Kanada. 

Utöver detta undervisar Kristina i mån av tid och är även biträdande föreståndare för Humanistiska fakultetens forskarskola (FADC).

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.

Vindkraft

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig är docent i statsvetenskap och forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på olika typer av samarbeten och samverkan mellan olika näringar och aktörer i syfte att nå hållbara lösningar. Förutsättningar för detta utgår ifrån verktyg som exempelvis planering och deltagande. Hennes forskning sker främst inom den skogliga sektorn, med pågående studier rörande nyckelbiotoper och mångbruk. Andra teman för hennes forskning är skogens sociala värden, vindkraft, kommunal planering, landsbygdsutveckling, innovationer inom jordbrukssektorn, jämställdhet inom viltförvaltningen och följeforskning/utvärderingar inom flera av dessa olika områden. Therese har i många av sina projekt arbetat både tvär- och transdisciplinärt med forskare från andra ämnesområden och inte minst i nära samarbete med praktiker och intressenter.

Örjan Pettersson

Örjan Pettersson är Universitetslektor vid Institutionen för geografi.

Han forskar bland annat om turism, landsbygdsfrågor, skogsbruk och markanvändning.

Jun Yu

Jun Yu är Professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik och aktiv i forskningsprojektet noICE.

Centrets arbete består i att motarbeta problem med atmosfärisk nedisning upplevda bland den privata och allmänna sektorn i BA området. Ett sekundärt mål är att bedriva kunskapsöverföring av nedisning genom att stöda lokal industri med kursverksamhet och utbildningsmöjligheter med fokus på teknologier mot nedisning.

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.

Hållbart nyttjande

Dalia Abdelfattah

Dalia är postdoktor och forskare vid Institutionen för kemi, Umeå Universitet. Hon är en del av [...]

plattformen för hållbara resurser och innovation vid universitetet, och del av systemanalys- och bioekonomiplattformen i Bio4energy programmet. Hon tillämpar systemanalystänkande genom att använda livscykeluppskattningar för olika projekt relaterade till hållbar produktion av förnyelsebar bioenergi, och biomassamaterial för cirkulär ekonomi. Hon är också intresserad av att stärka kommunikation av forskningsresultat. Mer detaljer om henne och hennes arbete finns här och här.

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig är docent i statsvetenskap och forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på olika typer av samarbeten och samverkan mellan olika näringar och aktörer i syfte att nå hållbara lösningar. Förutsättningar för detta utgår ifrån verktyg som exempelvis planering och deltagande. Hennes forskning sker främst inom den skogliga sektorn, med pågående studier rörande nyckelbiotoper och mångbruk. Andra teman för hennes forskning är skogens sociala värden, vindkraft, kommunal planering, landsbygdsutveckling, innovationer inom jordbrukssektorn, jämställdhet inom viltförvaltningen och följeforskning/utvärderingar inom flera av dessa olika områden. Therese har i många av sina projekt arbetat både tvär- och transdisciplinärt med forskare från andra ämnesområden och inte minst i nära samarbete med praktiker och intressenter.

Madeleine Eriksson

Madeleine är universitetslektor vid institutionen för geografi och forskar på nordliga periferier.

Min forskning har utvecklats kring två olika men relaterade områden: representation av det lantliga och det urbana med fokus på de nordliga periferierna och urban återuppbyggnad, och disciplinerandet av arbetsmigranter i den svenska bärindustrin. Ett viktigt element i min forskning är studiet av representation av ”den andre” i relation till diskurser om globalisering, nya former av mobilitet och olika sociala kategorier så som genus, etnicitet och klass. Jag understryker också att det är olämpligt att separera ekonomiska processer från politiska, sociala, historiska och geografiska kontexter som ger dem mening och som kan bidra till, eller motstå, geografier av ojämn utveckling.

Venkata Krishna Kumar Upadhyayula

Krishna Kumar är forskarassistent vid Kemiska institutionen.

Krishna är en del av SRI-plattformen (Sustainable Resources and Innovation Platform) som jobbar med system-analystänkande i frågor om hållbarhet och markanvändning.

Elsa Reimerson

Jag är lärare och forskare i statsvetenskap med särskild inriktning mot miljöpolitik, naturskydd och urfolksfrågor i de samiska och nordiska delarna av Arktis.

Min doktorsavhandling utforskade urfolks handlingsutrymme i styrningen och förvaltningen av skyddade områden på deras marker, med särskilt fokus på Sápmi på svensk och norsk sida. 2018-2021 arbetar jag huvudsakligen i projektet Ta ner himlen till jorden: hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt användbar i lokala sammanhang, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som ska bidra till att göra klimatfrågan relevant för människor i deras vardag och klimatutmaningar möjliga att hantera på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.

Erik Steinvall

Erik Steinvall är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Han är en del av TEC-Lab (Thermochemical Energy Conversion Laboratory) som rör forskning kring termokemisk energiomvandling av framför allt biomassa, men även av andra fasta och flytande bränslen. 

Anna Zachrisson

Anna forskar om naturresurs- och miljöförvaltning, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden i Arktis.

Hon fokuserar på konfliktsituationer där olika näringar och aktörer har motstående intressen, och hur dessa kan hanteras på olika administrativa nivåer med hjälp av olika styrningsformer för att bidra till en hållbar utveckling. Styrning handlar om t ex planering, samförvaltning och deltagande. Tematiskt omfattar hennes forskning gruvbrytning, vindkraft, turism, naturvård och ekologisk restaurering samt i viss mån jordbruk och jakt. Anna arbetar framför allt i tvär- och transdisciplinära forskningsprojekt där forskare från olika discipliner samarbetar nära med olika aktörer.