Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Urfolk

Här hittar du en rad olika ämnesområden med affilierade forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om arktiska urfolk och urfolksfrågor.

Kultur

Johan Runemark Brydsten

Johan Runemark Brydsten är doktorand vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, vid enheten för Religionsvetenskap och teologi.

Han är involverad i ett forskningsprojekt om samisk konfirmation.

Maria Doeke Boekraad

Maria Doeke Boekraad är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Hon har studerat etik i relation till samisk forskning, samt ekologisk hållbarhet i traditionella samiska trosuppfattningar och ritualer.

Josef Fahlen

Josef Fahlén är docent i pedagogik vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet och gästprofessor i Sport management and Policy vid Norges idrettshøgskole.

Fahléns forskning fokuserar bland annat på styrningen och organiseringen av samisk idrott.

Anne Heith

Anne Heith är universitetslektor och professor i komparativ litteratur vid institutionen för kultur och mediastudier, Umeå Universitet, Sverige.

Mellan 2016 och 2017 arbetade hon med forskningsprojektet Decolonisation and Revivalism: The Role of Laestadianism in Contemporary Sámi and Tornedalien Texts. Slutsatserna av det projektet har publiserats för fri tillgång och finns tryckt i en volym under titeln Laestadius and Laestadianism in the Contested Field of Cultural Heritage: A Study of Contemporary Sámi and Tornedalian Texts (ISBN 978-91-7601-827-9). Hennes nuvarande forskningsprojekt är: Literature and Place-Making: Meänmaa in Contemporary, Tornedalian, Imaginative Writing, and Other Places in the Teaching of Literature: Sápmi, Meänmaa and Migrant Cartographies.

Mellan 2008 och 2011 var hon forskare i Border Poetics, Tromsø Universitet, Norge. Hon har varit gästforskare vid Hugo Valentin Centrum Uppsala Universitet, vid flera tillfällen. Hon deltar i en rad olika nätverk och projekt som utforskar gränspraktik och identitetsformering. Hon samarbetar med ett nordiskt nätverk som utforskar förnyelse av genren litteraturhistoria.

Lis-Mari Hjortfors

Lis-Mari Hjortfors är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för språkstudier. 

Hon har ägnat sig åt att studera bland annat samisk traditionell kunskap samt laestadianismens betydelse för samisk identitet.

Kajsa Kuoljok

I min forskning studerar jag användandet av GPS halsband på renar.

Naturens rytmer ger trygghet i renskötseln, men de förändringarna i väder och klimat som vi upplever i dag gör att renskötseln måste anpassa sig till nya förhållanden. Ett sätt är att inkorporera digital teknik. I det dagliga praktiska arbetet inom renskötseln kompletteras den traditionella samiska kunskapen med digitalt överförd information om renens rörelser. 

Moa Sandström

Mitt forskningsintresse är inriktat på hur konstnärliga uttryck och praktiker formar diskurser som [...]

påverkar mellanmänskliga relationer och filosofiska antaganden om människans plats i förhållande till planeten och universum. 

För närvarande arbetar jag med ett avhandlingsprojekt med arbetstiteln Dekoloniseringskonst – artivism i 2010-talets Sápmi. I projektet undersöks artivism (konstaktivism) i förhållande till frågor om dekolonisering genom huvudsakligen fyra samtida samiska konstnärers verk och verksamhet: artivisten Jenni Laiti (inklusive artivismkollektivet Suohpanterror), bildkonstnären Anders Sunna, poeten och spoken wordartisten Timimie Märak samt jojkaren Jörgen Stenberg. Dekolonisering kan, i korthet, ses som medvetna processer som syftar till frigörelse från något kolonialt och anammandet av icke-koloniala alternativ.

Urfolksutbildning

Kristina Belancic

Kristina Belancic är för nuvarande doktorand i språkutlärning och inlärning vid institutionen för språkstudier, och Vaartoe vid Umeå Universitet.

Hennes forskning fokuserar på samiska barns språkanvändning i den samiska utbildningskontexten i Sápmi. Särskilt så undersöker hon samiska barns möjligheter för språkanvändning både på makro- och mikronivå.

Johan Hansson

Min forskning gäller framför allt historiedidaktik samt utbildningshistoria och för närvarande undersöker jag

undervisningen på Samernas folkhögskola i teori och praktik från 1940-talet fram till 2010-talet. Utöver forskningen arbetar jag även som timlärare, i huvudsak med undervisning på olika lärarutbildningskurser.

Michael Lindblad

Michael Lindblad är universitetslektor på Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Han forskar med inriktning på ungas övergångar och karriärutveckling.

Under 2018- 2021 har jag medel från Lärarhögskolan vid Umeå universitet för forskningsprojektet Unga samers karriärutveckling som syftar till att generera kun­skaper om unga samer och deras över­gångar från skola till arbete, ett närmast helt obeforskat område, som kan bidra till för­bättrat sam­hälleligt stöd.

Utvinningsindustrier

Kristina Sehlin Macneil

Kristina Sehlin MacNeil är sedan 25 juli 2017 anställd som postdoktor vid Vaartoe – Centrum för Samisk forskning. 

Hennes postdok-projekt bygger vidare på hennes avhandling där hon undersökte konflikter och maktrelationer mellan urfolk och utvinningsindustrier och introducerade begreppet extractive violence för att beskriva hur extraktivism kan påverka urfolkssamhällen. Forskningen berör främst asymmetriska konflikter och maktrelationer som uppstår mellan dessa parter och undersöker hur kulturellt, strukturellt och extraktivt våld påverkar urfolkssamhällen. Kristina har främst jobbat med urfolk i Sverige och Australien samt på senare tid i Kanada. 

Utöver detta undervisar Kristina i mån av tid och är även biträdande föreståndare för Humanistiska fakultetens forskarskola (FADC).

Åsa Össbo

Åsa Össbo är forskare vid Várdduo – centrum för samisk forskning. För närvarande arbetar Åsa med ett forskningsprojekt som till viss del bygger vidare på avhandlingsarbetet [...]

om svensk vattenkraftutbyggnad i Sápmi. Projektet heter Skada skedd och undersöker urfolks erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion, finansierat av Energimyndigheten 2019-2022.

Åsa disputerade 2014 i historia och har sedan dess undervisat i samiska studier ett år, arbetat som forskningssamordnare och därefter som postdoktor vid Várdduo. Utöver forskning är Åsa sammankallande i Skogssamiska forskningsplattformen, en grupp forskare och aktörer som arbetar för att lyfta fram skogssamiska forskningsfrågor. Plattformen arbetar med en antologi till minne av Karin Stenberg och hennes skrift ”Dat läh mijen situd – Det är vår vilja. En vädjan till den svenska nationen från samefolket” med planerad publicering under 2020, på textens 100-årsdag.

Forskningsintressena rör urfolks samtida och historiska markanvändning samt konflikter kring och konsekvenser av naturresursexploatering i urfolks områden. Inom ramen för markanvändning och naturresursutvinning och vad Åsa i sin avhandling har kallat industriell kolonialism, är statens och utvinningsbolags sociala ansvar, vägar mot dekolonisering och historisk rättvisa också teman som intresserar.

Urfolk: Hälsa & välbefinnande

Kristin Ahlm

Kristin Ahlm är anknuten till Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Hon har forskat på dödlighet i olika sammanhang, däribland onaturliga dödsfall i renskötande samiska familjer.

Per Axelsson

Jag leder tillsammans med Christina Storm Mienna projektet HALDI som kommer generera nya grundläggande kunskaper av gagn för både det svenska och samiska samhället.

Detta görs genom en omfattande studie av hälso- och levnadsförhållandena för befolkningen i Jokkmokks kommun. HALDI-projektet samarbetar nära med och använder sig av samma undersökningsmetoder (frågeformulär och klinisk undersökning) som SAMINOR-studien på norsk sida, som drivs av Senter för samisk helseforskning vid Norges arktiska universitet, UIT. Vi har erhållit forskningsstöd från Wallenbergstfitelserna (MAW 2019-23) och Socialdepartementet (2018).

Anette Edin-Liljegren

Anette Edin-Liljegren, BMA, adjungerad lektor vid institutionen för omvårdnad och forskningssamordnare/forskare vid Glesbygdsmedicinskt centrum, FOU-staben i Region Västerbotten samt [...]

FOU-chef inom närsjukvårdsområdet södra Lappland. Har även en anknytning som forskare till LIME, Innovativ vård vid KI.

Efter mitt avhandlingsarbete inom klinisk kemi vid Göteborgs universitet har min forskning handlat om samernas hälsosituation och framförallt de renskötande samernas hälsa och arbetsmiljö sedan år 2000, inledningsvis vid Stiftelsen Glesbygdens Forskningsenhet i södra Lappland. Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, livskvalitet, psykosocial hälsa, arbetsrelaterad hälsa samt tillit och förtroende för vården är några av de områden som jag studerat tillsammans med samer och andra forskare. Är nu också huvudhandledare för ett doktorandprojekt om ”Samer och vård i livets slutskede – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård”.

På Glesbygdsmedicinskt centrum studerar vi olika lösningar för en god och nära vård i kommuner och regioner. Min forskning handlar nu om digitala vårdmöten, samhällsrum och kontinuitet i vården. Hur man kan tillgodose vård- och omsorgsbehov till individer som bor och lever i glesbygd. De flesta studier tillsammans med samer och övrig glesbygdsbefolkning är starkt förknippad med det arktiska området som vi lever och verkar i.

Jing Helmersson

Jing Helmersson (PhDs) har nyligen just avslutat sin 2: a doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, om [...]

matematisk modellering av klimatförändringar, Dengue Feber och myggor.

Hon var tidigare professor i fysik från California State University Long Beach och har publicerat 74 vetenskapliga artiklar inom både fysik och folkhälsa (11). Hennes 24 års fysikforskning består av kvantoptik, atomfysik och kondenserad materiefysik.
Hennes forskningsintressen innefattar matematisk modellering av infektionssjukdomar och epidemiologi, systemdynamik modellering av komplexa hälsoproblem, ursprungsbefolkningar välbefinnande, arktisk forskning och framgångsrikt liv. Specifikt inkluderar hennes nuvarande och framtida plan inom forskning
1) modellering av klimatförändringar och infektionssjukdomar som Zika och myggsvektorer,

2) välbefinnande av ursprungsbefolkningar i arktiska regioner,

3) främja framgångsrikt levande genom att förbättra kapaciteten och nå potentialer baserade på salutogenes och se med en holistisk syn på att människan har kropp, sinne och ande.

Lars Jacobsson

Lars Jacobsson är anknuten som professor emeritus vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri.

Jag har i många år arbetat med psykisk hälsa i flera olika miljöer i Afrika, Centralamerika och i olika länder i Öst-Europa. Under senare år har jag tillsammans med flera doktorander forskat om de svenska samernas psykiska hälsa med ett särskilt fokus på självmordsproblematik. I samband med detta har jag också samarbetat med forskare och kliniker i Norge, Finland och Ryssland för att utveckla det självmordsförebyggande arbetet bland samer.

Lena Karlsson

My research areas involve individuals’ perception of belonging to a social class (class identity) and how these perceptions change over time and between different groups. 

A different research area which I am involved in is about life and death in historical environments where I study how expected lifetime length and mortality patterns have changed in Sápmi between 1800 to 1900.

Lena Kroik

Lena Kroik är anknuten som doktorand till Institutionen för omvårdnad.

Hon forskar på dödlighet bland samer.

Annika Nordström

Annika Nordström är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Hennes forskning rör sociala problem i olika miljöer, bland annat alkoholproblem i samiska familjer som lever på renskötsel.

Klas-Göran Sahlen

Klas-Göran Sahlen är biträdande prefekt och ordförande för programrådet för masterprogrammen i folkhälsa.

Som biträdande prefekt för institutionen men också i min roll som ordförande för Programrådet för masterprogrammen inom  folkhälsa (PRPH) har jag ett särskilt ansvar för utbildningen vid EpiGH. Forskningen är framförallt inom hälsoekonomi och kvalitativa studier. Är också anknuten till institutionen för omvårdnad och ansvarig för äldresjuksköterskeprogrammet.

Miguel San Sebastian

Jag koordinerar Norrland's Observatorium för Equity in Health and Health Care (NOEHHC) vilket bevakar socioekonomiska klyftor i hälsa och sjukvård i norra Sverige. 

Jag är också hälsoforskningsledare vid Várdduo - Centrum för samisk forskning.

Anders Wänman

Anders Wänman är professor, specialistutbildad tandläkare vid Institutionen för odontologi.

Han är prefekt på Tandläkarutbildningen, och har bland annat forskat på tandhälsan hos samiska kvinnor.

Urfolkshistoria

Daniel Andersson

Daniel Andersson är universitetslektor vid Institutionen för Språkstudier.

Han ägnar sig åt studiet av plats-skapande i ett postkolonialt svenska Sápmi med särskilt betoning av (1) sättet som natur spelar en roll i narrativet om Lappland och (2) mening av minoriteters plats-namn för människors uppfattning om plats, språkrevitalisering och plats-baserad identitet.

Isabelle Brännlund

Mitt övergripande forskningsintresse rör Sápmis och norra Sveriges historia. 

De teman som jag främst fokuserat på i min forskning har varit relationen mellan människa och natur, med fokus på social resiliens, renskötsel och betydelsen av plats. De senaste åren har jag intresserat mig för barnafödande och barnmorskor i Sápmi, med fokus på kulturmöten och genus.

Johan Hansson

Min forskning gäller framför allt historiedidaktik samt utbildningshistoria och för närvarande undersöker jag

undervisningen på Samernas folkhögskola i teori och praktik från 1940-talet fram till 2010-talet. Utöver forskningen arbetar jag även som timlärare, i huvudsak med undervisning på olika lärarutbildningskurser.

Lis-Mari Hjortfors

Lis-Mari Hjortfors är anknuten som forskarstuderande till Institutionen för språkstudier. 

Hon har ägnat sig åt att studera bland annat samisk traditionell kunskap samt laestadianismens betydelse för samisk identitet.

Philip Jerand

Min forskning fokuserar på förhistoriska och historiska samiska boplatser i norra Norge och Sverige, belägna på olika altituder och i diverse miljöer.

Från den skogbeklädda Pasviksdalen i norska Finnmark till fjällområdet i Tärna i Västerbotten. Jag använder ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt där jag kombinerar kemiska, fysikaliska och spektrala analyser av jord och sediment, såsom fosfatanalys, magnetisk susceptibilitet, NIR och Raman spektroskopi, med etnografiska källor och arkeologiskt material. Jag är framför allt intresserad av markanvändning, rumslig organisering, metodutveckling, jordmånsbildning och modellering.

Lena Karlsson

My research areas involve individuals’ perception of belonging to a social class (class identity) and how these perceptions change over time and between different groups. 

A different research area which I am involved in is about life and death in historical environments where I study how expected lifetime length and mortality patterns have changed in Sápmi between 1800 to 1900.

Patrik Lantto

Patrik Lantto är professor i historia verksam vid Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. 

Han disputerade 2000 på avhandlingen Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950. Lantto blev professor 2013 och var föreståndare för Vaartoe 2013-2018. Han forskar främst kring samisk politisk mobilisering i Sverige och svensk samepolitik i ett samtidshistoriskt perspektiv och har publicerat ett 60-tal texter inom detta område. Bland dessa kan nämnas Att göra sin stämma hörd: Svenska Samernas Riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950–1962 (2003) och Lappväsendet: Tillämpningen av svensk samepolitik 1885–1971 (2012).

Daniel Lindmark

Min forskning rör samernas kultur och historia, framför allt hur samer har interagerat med kyrka och stat i Sverige från 1600-talet och framåt.

Mission och utbildning är områden som jag har ägnat särskilt intresse. Ett aktuellt tema är historisk rättvisa, närmare bestämt sannings- och försoningskommissioner med inriktning på samer och andra folkgrupper i det arktiska området.

Eavan O Dochartaigh

Eavan O’Dochartaigh är en Marie Skłodowska-Curie Postdoktor Fellow baserad vid HumLab med stöd av Arcum och institutionen för Språkstudier.

Her new postdoctoral project, ARCVIS: Arctic Visible: Picturing Indigenous Communities in the Nineteenth-Century Western Arctic (2019-2021) aims to gather, contextualize, and map over a thousand nineteenth-century visual images of indigenous people and their localities in the Arctic (primarily modern-day Alaska, Arctic Canada, and Greenland). The core data includes sketches, paintings, and photographs, as well as engravings and lithographs in periodicals, and published travel narratives created by ‘explorers.’ Through the display and analysis of picture and text, the project will make visible the indigenous people who were key to the success or failure of expeditions from the south.

Krister Stoor

Krister Stoor, född i Jukkasjärvi, vuxit upp i Kiruna och Orusjohka i den norra delen av Sverige. Föreståndare vid Vaartoe - Centrum för Samisk Forskning, Umeå Universitet.

Doktorerade år 2007. Min avhandling är baserad på jojkberättelser. Mitt akademiska forskningsfält är folkkunskap, narrativ och jojk, det samiska sättet att sjunga.

Det arktiska perspektivet och urfolksperspektiv är alltid betydelsefullt i min forskning. Genom de äldres erfarenheter, deras praktik och orala traditioner kan vi få en god bild av ursprung och kunskap. På så vis knyter vi samman det förgångna, nutiden och framtiden - likt en stickad bordsduk.

Jag är också en artist som spelar med Stuoris & Balddonas, och solo. Jag genomför workshops i jojkande samt har släppt tre CD-skivor.

Charlotta Svonni

Utbildningsväsendet och kunskapsinnehåll inom skolväsendet för samer är centralt i min forskning.

Jag doktorerar inom Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och avhandlingsarbetet omfattar tidsperioden 1950 fram till idag där innehållet i läroplaner och kursplaner för Nomadskolan och Sameskolan på svensk sida av Sápmi är i fokus.

Samisk utbildning utförs i sameskolor som är belägna i Sápmi och därmed  även Arktis och min forskning är på så vis en självklar del av arktisk forskning.

Urfolksrätt

Anna-Lill Drugge

Anna-Lill Drugge är universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, vid enheten för Samiska. 

Hon har bland annat studerat forskningsetik i relation till samiska studier.

Patrik Lantto

Patrik Lantto är professor i historia verksam vid Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. 

Han disputerade 2000 på avhandlingen Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950. Lantto blev professor 2013 och var föreståndare för Vaartoe 2013-2018. Han forskar främst kring samisk politisk mobilisering i Sverige och svensk samepolitik i ett samtidshistoriskt perspektiv och har publicerat ett 60-tal texter inom detta område. Bland dessa kan nämnas Att göra sin stämma hörd: Svenska Samernas Riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950–1962 (2003) och Lappväsendet: Tillämpningen av svensk samepolitik 1885–1971 (2012).

Elsa Reimerson

Jag är lärare och forskare i statsvetenskap med särskild inriktning mot miljöpolitik, naturskydd och urfolksfrågor i de samiska och nordiska delarna av Arktis.

Min doktorsavhandling utforskade urfolks handlingsutrymme i styrningen och förvaltningen av skyddade områden på deras marker, med särskilt fokus på Sápmi på svensk och norsk sida. 2018-2021 arbetar jag huvudsakligen i projektet Ta ner himlen till jorden: hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt användbar i lokala sammanhang, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som ska bidra till att göra klimatfrågan relevant för människor i deras vardag och klimatutmaningar möjliga att hantera på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.

Ekaterina Zmyvalova

Ekaterina is doktorand vid Institutionen för språkstudier. Hon presenterar den arktiska dimensionen av sin forskning på följande sätt:

In my research I examine how the provisions of international and national law concerning the right in focus are reflected upon and realized in primary education that targets Sámi learners in Sweden and in Russia.

The project, A comparative study of the implementation of indigenous children’s right to learn their mother tongue at school: Sámi in Sweden and in Russia, is based on the idea that law can enforce and sustain the status of a minority language in a certain community only if the implementation of law meets varying needs of the community in question. In the Sámi context, in order for the law to be able to protect or maintain the language of the Sámi community, the members of the community should be able to influence educational decisions at least at a local level, but preferably already at higher decision-making levels.

Urfolksspråk

Daniel Andersson

Daniel Andersson är universitetslektor vid Institutionen för Språkstudier.

Han ägnar sig åt studiet av plats-skapande i ett postkolonialt svenska Sápmi med särskilt betoning av (1) sättet som natur spelar en roll i narrativet om Lappland och (2) mening av minoriteters plats-namn för människors uppfattning om plats, språkrevitalisering och plats-baserad identitet.

Kristina Belancic

Kristina Belancic är för nuvarande doktorand i språkutlärning och inlärning vid institutionen för språkstudier, och Vaartoe vid Umeå Universitet.

Hennes forskning fokuserar på samiska barns språkanvändning i den samiska utbildningskontexten i Sápmi. Särskilt så undersöker hon samiska barns möjligheter för språkanvändning både på makro- och mikronivå.

Anna-Lill Drugge

Anna-Lill Drugge är universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, vid enheten för Samiska. 

Hon har bland annat studerat forskningsetik i relation till samiska studier.

Krister Stoor

Krister Stoor, född i Jukkasjärvi, vuxit upp i Kiruna och Orusjohka i den norra delen av Sverige. Föreståndare vid Vaartoe - Centrum för Samisk Forskning, Umeå Universitet.

Doktorerade år 2007. Min avhandling är baserad på jojkberättelser. Mitt akademiska forskningsfält är folkkunskap, narrativ och jojk, det samiska sättet att sjunga.

Det arktiska perspektivet och urfolksperspektiv är alltid betydelsefullt i min forskning. Genom de äldres erfarenheter, deras praktik och orala traditioner kan vi få en god bild av ursprung och kunskap. På så vis knyter vi samman det förgångna, nutiden och framtiden - likt en stickad bordsduk.

Jag är också en artist som spelar med Stuoris & Balddonas, och solo. Jag genomför workshops i jojkande samt har släppt tre CD-skivor.

Kirk P H Sullivan

Kirk P H Sullivan är professor vid Institutionen för språkstudier, enheten för lingvistik.

Han har bland annat studerat urfolkslitteratur och urfolks skrivande.

Ekaterina Zmyvalova

Ekaterina is doktorand vid Institutionen för språkstudier. Hon presenterar den arktiska dimensionen av sin forskning på följande sätt:

In my research I examine how the provisions of international and national law concerning the right in focus are reflected upon and realized in primary education that targets Sámi learners in Sweden and in Russia.

The project, A comparative study of the implementation of indigenous children’s right to learn their mother tongue at school: Sámi in Sweden and in Russia, is based on the idea that law can enforce and sustain the status of a minority language in a certain community only if the implementation of law meets varying needs of the community in question. In the Sámi context, in order for the law to be able to protect or maintain the language of the Sámi community, the members of the community should be able to influence educational decisions at least at a local level, but preferably already at higher decision-making levels.

Urfolks rättssystem

Monica Burman

Rätt, genus och samhälle är kärnan i min forskning om mäns våld mot kvinnor. Ambitionen med forskningen är att belysa hur juridiken hänger ihop med olika maktstrukturer i samhället [...]

bland annat genus och rasism, och hur förståelse och hantering av våldet kan förändras.

Jag leder ett projekt om våld mot samiska kvinnor som granskar hur staten och det samiska samhället tar ansvar för frågan. Jag medverkar även i ett tvärvetenskapligt projekt om våld mot kvinnor som ett folkhälsoproblem som undersöker hälso- och sjukvårdens beredskap och styrning.

Jag är en av två chefredaktörer för open access tidskriften Nordic Journal on Law and Society och sitter i riksstyrelsen för Rädda Barnen.

Urfolksungdomar

Kristina Belancic

Kristina Belancic är för nuvarande doktorand i språkutlärning och inlärning vid institutionen för språkstudier, och Vaartoe vid Umeå Universitet.

Hennes forskning fokuserar på samiska barns språkanvändning i den samiska utbildningskontexten i Sápmi. Särskilt så undersöker hon samiska barns möjligheter för språkanvändning både på makro- och mikronivå.

Michael Lindblad

Michael Lindblad är universitetslektor på Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Han forskar med inriktning på ungas övergångar och karriärutveckling.

Under 2018- 2021 har jag medel från Lärarhögskolan vid Umeå universitet för forskningsprojektet Unga samers karriärutveckling som syftar till att generera kun­skaper om unga samer och deras över­gångar från skola till arbete, ett närmast helt obeforskat område, som kan bidra till för­bättrat sam­hälleligt stöd.