Hoppa direkt till innehållet
printicon

Flaskhalsar för hotade termikflyttare i Fennoskandien

Forskare: Per Hansson, Vox Natura, affilierad ARCUM

Slutrapport att ladda ned

Rovfåglar och en del andra fågelarter tillämpar en energieffektiv flygteknik som kallas termikflyttning. Det innebär att de söker upp platser i landskapet där de stiger till höga höjder genom att dra nytta av den varmluft (termik) som stiger där. Efter en tids termicerande, över dessa speciella punkter, glider de energisnålt många kilometer till nästa termikposition där processen upprepas. Bara om det inte finns några lämpligt belägna termikpunkter tar de till den betydligt mer energikrävande aktiva sträckflykten. Detta sker vid längre passager över hav och stora sjöar. Fåglarnas sätt att spara energi innebär att de, sedan urminnes tider, koncentreras till vissa platser i geografin – vi kallar dem flaskhalsar eller på engelska "bottleneck sites".

Världens länder är överens om att det är hög tid att göra vad vi kan för att rädda vår planet samt att det inte får ske på andra arters bekostnad. Fåglarna vet inga gränser, och därför har vi människor ett ansvar för hela deras tidsmässigt och geografiskt utsträckta livscykel. Först när vi kartlagt både häcknings-, flyttnings- och övervintringsområdena för våra hotade fågelarter kan negativa populationstrender vändas. Hotbilden för långflyttande fennoskandiska fågelarter blir alltså komplett först när hänsyn också tas till den aktiva flyttningen (sträcket/migrationen). I detta projekt sammanställs och presenteras sträckdata för hotade termikflyttare från Fennoskandien. Arturvalet är av samhällsintresse då rödlistade fågelarter ska ges särskilda hänsyn.

Genom att sammanställa och analysera mycket stora mängder ideellt insamlade fågeldata (Artportalen.se, Artsobservasjoner.no, Dofbasen.dk samt Tiira.fi mellan ca 1960 och 2017) identifieras flaskhalsar under vår- och höstflyttning för nio rödlistade termikflyttande rovfåglar samt för de, tillika termikflyttande arterna, vit stork och trana. Flyttningskorridorerna/rörelsemönstren presenteras med kartor och text. Några regelrätta populationsuppskattningar görs inte men kvantitativa skillnader i antalet fågelindivider per rastlokal eller flyttstråk avspeglas grafiskt. Den webbaserade slutrapporten kommer att vara tillgänglig på ARCUM:s hemsida. För kommuner och länsstyrelser (med flera) blir rapporten ett angeläget och självklart underlag vid t ex fysisk planering. Min förhoppning är således att detta arbete bidrar till arternas bevarande.

För mer information kontakta Per Hansson per@voxnatura.se