Information som hjälper dig att kontakta rätt person och enhet med din fråga om forskningsdatahantering.
Reflektion och återkoppling
När projekttiden närmar sig slutet eller när du avslutar en forskningsperiod är det läge att återkoppla till datahanteringsplanen och de faktorer som finns och har funnits att förhålla sig till.
Exempel på frågeställningar att fundera över
Stämmer datahanteringsplanen överens med forskningsdatahanteringen i praktiken, eller behövs justeringar av den ursprungliga planen?
Uppfyller forskningsdata i nuläget rekommendationer eller krav från lagar och eventuella externa finansiärer?
Hur förhåller sig datahanteringen till lärosätets policies och rekommendationer?
Är projektets data redan är i ett sådant skick att det kan beskrivas och tillgängliggöras inom ramen för valt arkiv eller repositorium, eller behövs vidare bearbetning?
Håller planen för hur projektets data ska slutförvaras eller behövs kompletterande eller alternativa lösningar? Är den tilltänkta lagringslösningen fortfarande den bästa?
Har det tillkommit ytterligare faktorer att ta ställning till, exempelvis vad gäller etiska frågor eller potentiella anledningar till begränsningar?
Att förbereda forskningsdata för projektets avslut
Det är dags att förbereda projektets data för långsiktig lagring. Forskningsdata ska vara strukturerat så att det är möjligt tillgå och förstå för andra oavsett om någon annan har tillgång till data eller ej.
All forskningsdata som ligger till grund för resultat ska vara väl beskriven och strukturerad så att den är begriplig även på lång sikt. Detta hjälper även dig som har samlat in data, om du i framtiden vill återanvända gammal data i nya studier.
Om hanteringen av forskningsprojektets data har varit genomtänkt, strukturerad och väl dokumenterad under forskningsprojektets gång så finns det redan en god grund för den avslutande datahanteringen. Annars måste processen rekonstrueras och beskrivas från grunden.
Så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt
Ett vanligt missförstånd är att tillgänglig data inom ramen för FAIR-principerna innebär att data måste publiceras open access. Detta stämmer inte. Tillgången till data ska vara så stor som möjligt, men också så begränsad som den behöver vara. Däremot måste graden av tillgänglighet och vad som krävs för att få tillgång till data beskrivas på ett tydligt sätt med hjälp av metadata.
För att uppfylla FAIR-principerna är det centralt att registrera forskningsdata på ett strukturerat sätt tillsammans med utförliga metadatabeskrivningar. Beskrivningarna ska både göra data begripliga för människor och vara maskinläsbara.
I Svensk nationell datatjänsts (SND:s) nationella katalog för forskningsdata kan du registrera metadata som gör projektets forskningsdata möjlig att hitta och förstå. Det är inte nödvändigt att lagra forskningsdata hos SND för att för att registrera data där, även om det i vissa fall kan vara en möjlighet.
Biblioteket kan ge råd och stöd vid publicering av projektets metadata i SND:s katalog. Vi granskar även poster med metadata som registreras i katalogen. Bland annat undersöker vi om registreringen uppfyller FAIR-principerna. Det går också bra att kontakta SND direkt med dina frågor.
Att välja lösningar för slutlagring och tillgängliggörande av forskningsdata
När forskningsprojektet avslutas ska forskningsdata tas omhand på ett sätt som är säkert och hållbart över tid. Universitetets jurister, arkiv och IT-specialister (ITS) hjälper till med att hitta och bedöma lösningar för slutlagring av forskningsdata. De kan även hjälpa till med resurser och information om:
informationssäkerhet
informationsklassning
forskningsmaterialets rättsliga status
personuppgiftshantering
GDPR och juridisk rådgivning.
I FAIR-principerna beskrivs tekniska aspekter av lagringslösningen som stödjer långsiktigt hållbar, säker och tillgänglig lagring av forskningsdata. För vägledning kring sluthantering av forskningsdata kan resurser som "Dokumenthanteringsplan - Bedriva forskning" vara till hjälp. Den hittas på sidan "Arkivering av forskningsmaterial" på Aurora.
Institutioner som arbetar med känsliga data har ofta egna strukturer och procedurer på plats för att skydda uppgifterna från insyn och försäkra sig om god datasäkerhet.